Candygirl

Huuu…

Skrivet av Candygirl den 1 mars, 2010 klockan 16:38 i Jobbet och sånt

Sådana här kryp har vi upptäckt i barnens kalufser på jobbet… Huuu… det börjar klia på en själv direkt någon nämner ordet LUS. Och för första gången fick jag SE krypen. Tidigare utbrott av huvudlöss har dom upptäckts hemma och sen har de drabbade behandlats och så är det bra med det, utan att vi ser skymten av minsta lilla lus. Men den här gången var det flera barn som det KRÖP på i huvudet. Lusen på bilden ovan har legat under ett förstoringsglas som ”demoex” åt föräldrarna så dom skulle veta vad dom letar efter…(och bara så ni vet så överlevde den inte en dusch med handsprit. Jag testade nu när jag skulle gå hem för dagen!)

Gissa vem som luskammat sig sjäv när hon kom hem från jobbet? Och som tur är fanns det inget levande där uppe…. inte än i alla fall!

9 har sagt sitt

9 har sagt sitt när det gäller mina tankar om “Huuu…”

Det här sa Malin den 1 mars, 2010 klockan 19:21 1

Ja, dessa kommer på besök på mitt jobb ibland också… Jag har dock aldrig sett en själv.
Det här sa Hanna den 1 mars, 2010 klockan 19:32 2

Att du gör examensarbete om bild verkar lika logiskt som att jag gör om datorer. Jag har en magisterexamen i datalogi sedan tidigare, så datorer är ett kärt ämne. Skrev B-uppsats om matematik för ett år sen. Det var också roligt. Jag tycker om att skriva vetenskapligt. =) Sen blir det ännu roligare att bli klar och få söka jobb.
Det här sa Carina den 1 mars, 2010 klockan 20:06 3

Kliar bara jag läser här hos dig nu, usch!
Jodå jag har en sån kam jag också, ett måste när man jobbar inom fs

Ja vi har en på jobbet också så vi kan kolla barnen. Dessutom köpte jag medel hem idag. Inte för att behandla i förväg utan för att ha hemma OM vi upptäcker nåt levande… *bävar*
Det här sa Carina den 1 mars, 2010 klockan 21:35 4

Önskar att det var på skoj men så mycket snö har vi fått i vinter allt som allt, en bra bit över 3 meter nu
Vilket känns också, lär dröja innan vi får se gräs här i Gävle!

Fransarna …….på olika scarves som blitt fula!
Det här sa Cia den 1 mars, 2010 klockan 22:12 5

Arrrghhhh fy fabian vad äckligt

Så kan man uttrycka sig, ja! Det är inte alltid så kul på jobbet!
Det här sa Hanna den 1 mars, 2010 klockan 23:10 6

Usch då. Bara man hör ordet lus så börjar det ju klia i huvudet på en…

Jag har varit jättenyfiken att få se nya förskolan. Det är en tillbyggnad som är lika stor som den gamla delen, och nu ska istället gamla delen renoveras och sen flyttar grannförskolan också dit i höst. De har hela tiden velat arbeta så att barnen kan röra sig fritt mellan avdelningarna, men det har inte fungerat eftersom de legat så långt ifrån varandra.

Den här förskolan ligger också nära skogen. De har skogsdagar då de lagar mat i skogen, vilket är en av anledningarna till att jag valde den förskolan (har själv vikarierat mycket på ur- och skurförskolor).

Jag känner mig inte alls intresserad av att jobba med data längre. Pluggade det direkt efter gymnasiet och gillade utbildningen, men visste väl ändå att jag hellre ville jobba med barn. När jag kom ut i yrkeslivet kändes det totalt fel. Så jag arbetade på lägerskola och förskola istället och kom fram till att det var vad jag ville göra. Känns som att jag har hittat rätt. Det enda tråkiga med att jag valt en så lång väg dit är att man får mycket studieskulder och kommer ut i arbetslivet sent.
Det här sa Camilla den 2 mars, 2010 klockan 11:00 7

Usch, loggar genast ut härifrån.
Det här sa Bia den 3 mars, 2010 klockan 06:22 8

Å fy tusan, ja det är väl nackdelen med att jobba tillsammans med många barn. Annars finns det mest bara fördelar med enmeterstyperna.
Det här sa annas Perssonliga den 3 mars, 2010 klockan 14:29 9

Hua, löss är inte roligt. Jag jobbade på en förskola före jul där ett par barn hade haft löss kroniskt i ett halvår. Bvc, rektor alla var inkopplade men ändå fick de inte bukt med problemet. Jag såg t.om en lus kläckas, du kan tro att det kröp i kroppen. Jag kammade mej med luskam varje dag och ”klarade mej”.