Första joggingrundan den här vårvintern utan dubbat. (missförstå mig rätt: Det går hur bra som helst att jogga med dubbat. Men det är ännu roligare utan).Utan joggingbroddarna alltså. Ingen is. Ingen halka. Mest asfalt men också en himla massa vattenpölar och på sina ställen riktigt blöt och kall snösörja. Alltså  var man istället i stort behov av gummistövlar. För kall blöt snö i skorna är ingen höjdare. Men att jogga i gummistövlar kändes inte som en bra idé.

Alltså tillverkade jag egna joggingstövlar. Eller strumpstövlar…

Jag tog helt enkelt och satte en plastpåse på  vardera fot. Det blev alltså strumpa – påse – sko. Genialt, tyckte jag.

Ändå tills jag kom hem och då kände efter att jag nog VISST var blöt om fötterna. (Vilket jag som tur inte märkt mycket av) Ganska väldigt mycket blöt om fötterna.  Hur nu det kom sig???

Hmm… mina plastpåsar höll  inte hela rundan. Stadigare plast är ett måste. Undra om hundbajspåsar skulle hålla bättre???

(Fast jag struntar nog i det och springer våt om fötterna istället. Det gick ju – uppenbarligen – bra det med)

Förresten hade jag ju, självklart med mig min nya kompis. Och jösses så bra vi gick ihop. Men jag MÅSTE skaffa ett armband till den.

GRATTIS LINDA… Din busiga admin hoppar in och ger dig en tårta på 39 års dagen.
Kramar från Cia!… Nä det räcker väl inte med en liten kommentar bara!

Råkade göra om maken till en guldfisk. Hoppsan så det kan gå..

Jag gjorde förövrigt hastigt om mig själv som kissekatt:

(Varför då undrar ni kanske… tja.. en tävling på dvdforum.nu. Man kunde vinna blu-rayfilmen Splice. Och JA, jag och maken fick delad första plats. Eller så kanske man kan säga att jag tog hem två förstaplatser eftersom jag gjort båda bilderna. Dock får vi bara ett pris. Vi behöver ju bara ett ex av filmen, vi ska ju se den tillsammans. Dessutom visste dom i tävlingsledningen att vi hörde ihop.   )

… jag hade ett paket att hämta. Ett stort paket. 32cm gånger 24cm och 6-7 cm tjockt.
Ganska lätt… eller snarare väldigt lätt.

Det var mycket papper. Spännande…

Och under allt papper låg det nåt litet.. något väldigt litet…
Och när jag öppnade den lilla plastpåsen så…

… var detta vad som kommit. Fem stycken refillstift till min Bamboo-penna.  Sååå nödvändigt av Dusstin Home att skicka dessa som postpaket. Med 59:- i frakt. För dom hade ju verkligen inte fått plats i ett kuvert med ett 6:- frimärke. Eller hur??? Men det kanske var ekologiska kartonger och att deras kuvert var kemiskt blekta och så tog dom sitt miljöansvar istället.. eller nåt sånt….

Nu visste jag ju vad som låg i paketet och jag visste även att frakten var ovan nämnda. Men stiften var svåra att hitta så jag beställde dom där dom fanns. Varje stift gick, förövrigt på ca 55:50 inklusive deras fina postpaketsfrakt. Men dom räcker rätt länge. Åtminstone dom gamla – som var vita. Dom svarta har jag aldrig provat…

Kolla vem som fixat nyårsklänningen… i SEPTEMBER.

Den här glittriga blåsan sprang jag på idag. Och den var ju bara tvungen att få följa med mig hem. Väl hemma gjorde jag en seriösare koll huruvida den var snygg eller inte. Den fick godkänt.

Så strunta nu i att jag är (i det närmaste) omålad och har håret så långt i från en festfrisyr det går att komma (snarare en: just-varit-på-skolan-för-att-hämta-hem-busungen-och-fixa-några-ärenden-på-vägen-hem-frilla) och koncentrera er på klänningen. För jag anser mig ha gjort ett fynd. Klänningen är helsvart med glittervolanger. Riktigt glittriga. Märket säger mig nada: Kaidal Paris. Men när jag talar om var jag köpte den och vad jag gav för klänningen så kan det kvitta…..Den är nämligen köpt på KUPAN – alltså Röda Korsets butik. För det överkomliga priset av 70 kronor!!!!

(I samma kasse hade jag också nya skor från den riktiga skoaffären. Dom kostade något mer än 70 spänn!!!   Fast dom var lika snygga som klänningen. Dock inte ihop!)

.

Ni har väl tränat på tungknuten i sommar?

Att jag är ganska klantig är ingen nyhet för dom som känner mig. Eller klantig och klantig.. jag har otur, helt enkelt. Allt jag gör ska gå fort – ibland lite för fort. Och då händer diverse olyckor. Jag är nästan alltid full i blåmärken eller andra blessyrer. (Tur folk vet hur jag är annars kanske maken skulle bli misstänkt för misshandel eller nåt.)

Men en sak har jag funderat på. VARFÖR är det alltid vänster knä jag skadar mig på när det är knäna som får sig en omgång. (Det händer ju att händer, fötter, armbågar och sånt också är lite illa medfarna, men knäna är ofta utsatta!)

Kolla bara bilden ovan. Allt utom cykelskadan är ärr. Dom får jag leva med, helt enkelt. Cykelskadan är från i förrgår och den lär blekna – både blåmärket och skrubbsåret (som faktiskt syntes lite dåligt på bilden)

Mitt högerknä är helt utan ärr. Konstigt.

En gång har det hänt tidigare.  Och igår hände det igen!!!  Jag hittade ett fyrklöver. Precis när jag klev ur bilen efter vi varit och handlat så såg jag det. Mitt framför fötterna. Ett hur tjusigt fyrklöver som helst.

Läser man på Wikipedia så är chansen att hitta ett fyrklöver inte ens möjligt att räkna i promille. Men jag har hittat ett. Eller faktiskt två. Men mitt förra har jag slarvat bort. Det här ska jag vara rädd om.

Hoppas nu att jag får bra med tur framöver.

Strålande sommardag – bäst att ge sig ut fortare än kvickt.

(Förresten… jag kan också göra sådär med mina körsbärstjälkar som Audrey i Twin Peaks gör när hon söker jobb. Har ni inte sett vad hon gör så finns det i klippet nedan! )

Undra om jag ska skriva in den kunskapen på mitt CV??

Exakt så här såg en äkta semesterlängtare ut i förrgår – i onsdags. Med då 2½ dag kvar att jobba.

På bilden i onsdags: Trött – men ändå ganska glad eftersom semestern närmar sig och det alltid (nästan) är kul på jobbet
I dag: Ännu tröttare! Haha.. för idag har jag dessutom klivit upp kvart över fem!
Men jag ser piggare ut – för jag har målat mig mer. Allt för att dölja tröttheten!

På bilden i onsdags: Ostylad i håret – orkade liksom bara inte. Dessutom behöver jag klippa mig. Men det blir först den 13:e juli
Idag: Lite mer stylad – faktiskt. Det är ju FREEEDAG!

Nu är det bara timmar kvar!

(Fast jag började morgonen med att slita ett stort hål i mina tights. Blääää…. ingen bra start på dagen!)