Jag hittade ett förskräckligt klipp på Youtube i går. Se det på egen risk. Jag storgrät innan klippet var slut.

Citerar här svärmors kommentar när hon sett klippet:
Hon borde bakbindas vid ett träd med en stack av ettermyror.

… jag hade ett paket att hämta. Ett stort paket. 32cm gånger 24cm och 6-7 cm tjockt.
Ganska lätt… eller snarare väldigt lätt.

Det var mycket papper. Spännande…

Och under allt papper låg det nåt litet.. något väldigt litet…
Och när jag öppnade den lilla plastpåsen så…

… var detta vad som kommit. Fem stycken refillstift till min Bamboo-penna.  Sååå nödvändigt av Dusstin Home att skicka dessa som postpaket. Med 59:- i frakt. För dom hade ju verkligen inte fått plats i ett kuvert med ett 6:- frimärke. Eller hur??? Men det kanske var ekologiska kartonger och att deras kuvert var kemiskt blekta och så tog dom sitt miljöansvar istället.. eller nåt sånt….

Nu visste jag ju vad som låg i paketet och jag visste även att frakten var ovan nämnda. Men stiften var svåra att hitta så jag beställde dom där dom fanns. Varje stift gick, förövrigt på ca 55:50 inklusive deras fina postpaketsfrakt. Men dom räcker rätt länge. Åtminstone dom gamla – som var vita. Dom svarta har jag aldrig provat…

Min julklapp – en squeezebox- är verkligen redan välanvänd.

Ljudet är helt fantastiskt med tanke på storleken. Sen går den ju även att koppla till förstärkaren och därmed köra via golvhögtarlarna. Men hittills har den mest stått i köket och spelat utan extra kräm.

Det är helt sjukt så mycket bra musik man kan hitta. Radiokanaler från USA, Australien, Italien… kanaler med bara 80-talsmusik, bara metal, bara klassiskt… Och självklart podsändningar, sport (tråååk)

Sen kör den även musiken från hårdisken trådlöst.  Och det är bra. För vår CD-spelare i vardagsrummet har pajjat och vi har MÅÅÅÅNGA Cd-skivor (det vet dom som känner oss) så fram till nu har det mest blivit musik via datorn och dess 2.1-system. Och då finns det risk att den som sitter vid datorn får örsprång. Man får ju  ha ganska högt ljud om musiken ska gå dansa till i köket.  Nu behövs inte det.

Och skulle jag uppgradera mitt spotify till ett premiumkonto så funkar även det. Fast det tycker jag mig inte behöva – inte än. Vi har ju en mycket bra musikanläggning till stationära datorn (samt till laptopen i Lilla Gula) så jag får ut kanonljud av spotify ändå – även utan att sända via squeezeboxen.

Jag är alltså VÄLDIGT nöjd med min klapp. Tack tomten!

Trots strulet med att lyckas boka och betala biljetter via SF:s hemsida blev det till att kika på den fjärde Shrek-filmen i går eftermiddag.

Fast först sa hon i kassan att biocheckarna inte går att använda på 3d-film. Jösses… Med tanke på hur det gick när jag skulle boka på nätet så är det tur  ingen hörde vad jag tänkte då, igår, när hon sa: tyvärr!

Men jag lärde henne att man behövde bara betala till 30 kronor så funkade det. Puh.

Det var den första 3D-filmen jag såg på bio. Tidigare har vi bara kollat in den nya 3D-tekniken på mediavaruhusen, och konstaterat hur bra bild och hur fint djup det blir på dom nya 3d-tvapparaterna. Men inte gick det ju att jämföra med 3D-tekniken på bio. Helt sjukt imponerande.

Filmen i sig var väl medelmåttig. Men upplevelsen av äkta 3D gjorde allt! Jag och maken var lyriska efteråt. Vi började nästan plocka prylar ovanför huvudena under första reklaminslagen på dom som satt framför. Haha… Fast bus tyckte det var lite otäckt från början. (Och jag har inte en aning om hur det fungerar – måste ta och läsa om det!)

Och visst var vi coola i våra 3D-brillor??!!

Åhhh… tur jag har semester. Annars skulle jag inte haft tid att bråka med SF:s internetbokningssida

Jag tänkte ta och boka upp tre biljetter på SF-biografen i Luleå till på Torsdag. Jag, bus och maken var sugen på lite 3d-film.

Men såhär gick det med den saken:

Försök 1: Jag valde tre platser och klickade i att jag ville betala med SF-presentkort. Fyllde i den långa sifferkoden som står på vardera fri-biljett. Men eftersom jag bara hade två presentkort och skulle betala en biljett separat så gick det inte. Bara att börja om bokningen. Ja, ja… jag får väl boka två biljetter först och sen en extra…

Försök 2: Jag valde två platser – en vuxen och ett barn. Och valde att betala med SF-presenkort. Fyllde i alla siffror igen. Och öppnade mitt e-kort för att betala extrasumman som tillkom i och med att presentkorten inte täckte kostnaden för 3D film. Bara för att upptäcka att det inte blev godkänt!!! Varför? Skrev jag fel kortnummer?

Försök 3: Samma som försök två. Alla siffror på biljetterna. Alla siffrorna på E-kortet. Samma fel. OK. Måste man ha ett FYSIKT kort? E-kort funkar nog inte????

Försök 4: Samma som försök två. Siffror i massor att fylla i. Skillnaden är att nu använder jag mitt fysiska VISA-kort. Och här framgår också att man måste ha ett kort med magnetremsa för att kunna boka och betala biljetter på nätet. Det borde ju ha stått tidigare på sidan… Men nu får jag ändå inte godkänt. Varför då??? Jo, mitt kort är inte kopplat till tjänsten Verified By Visa som banken infört. Det kom jag på alldeles själv, utan att SF upplyste mig om det. Bara att ta fram bankdosan och logga in på internetbanken och ansluta sig. Bläää…

Försök 5: Samma som försök två. IGEN. Nu med Visakortet extra säkrat mot banken. Men gissa vad??? Platserna har återgått till SF pga LÅNGVARIG INAKTIVITET.

Jo pyttsan. Har ju inte varit annat än aktiv.

Jag sket i att boka biljetter. Vi tänkte ändå åka till Luleå på Torsdag. Finns det platser går vi då. Inte sjutton slösar jag bort min tid framför SF-s internetbokning inte.

*Svär lång ramsa*

Ja inte nu längre, men i tidigare idag, på min lunchrast. Jag var hem en sväng (för att göra lite nytta) men råkade passera gitarren.

- En liten stund hinner jag väl med att knäppa lite, tänkte jag.

En sträng skorrade dock irriterande. Så jag beslutade mig för att stämma om gitarren.

Då – SPJONK. Det var den strängen.*Då svor jag – mycket… och dammsög sedan argt hela lägenheten av bara farten*

Och eftersom jag inte ägt en stålsträngad akustisk gitarr så länge så har jag inga reservsträngar. Och vi har ingen musikaffär på orten. Alltså måste jag till Luleå (- där jag var i Lördags. Men då tänkte jag inte på att köpa strängar)

Det finns naturligtvis en uppsjö av nätbutiker som säljer strängar. Men nu tänkte jag passa på att köpa axelrem i samma veva. Och det är det som håller på göra mig knäpp(are). Alla butiker vill skinna mig på frakten. Mellan 95-160kr i frakt för att skicka mig en axelrem och ett par tre förpackningar med superduperlätta strängar. Tror inte f-n det! Då är det ju (nästan) billigare att ta bilen till Luleå i alla fall.

Eller så får jag åka till Lilla Gula Huset och hämta hem någon av mina två nylonsträngade gitarrer. Eller spela luciasånger på elgitarren (nja…)

Strängar måste jag ha. Likaså en axelrem. För den ”nyaste” gitarren är väldigt stor och blir lite jobbig att spela med i längden annars. Just nu har jag knutit ett lila sidenband som hänge. Inte så snyggt, men det funkar… (Fast bus undrade dock om jag tänkte göra om gitarren till en mumie!!!)

Får lösa det på nåt (snabbt) sätt…

Alltså.. det har blivit nåt fel…

Igår började det regna. Och sen har det regnat, och regnat och regnat. Hela natten har det regnat. Och det regnar ännu… Enligt yr.no ska der regna hela dagen, nästan. Och fortsätta vara varmgrader. Inse var snön kommer ta vägen. Just nu är det bara kvar snö på gräsmattorna. Vägarna har blivit en enda stor slaskig sörja. Det är gummistövlar som gäller. Och galonbrallor på bus. Onekligen skulle det vara bra med galonisar även för eget bruk för huuuuu så blött. Och bus som ska och åka skridskor med F-klassen i morgon… hur blir det med det tro?

Jag som trodde vi hade fått vinter.

Åhhh… det är en så ”gryllig” ute… Trots att man dammsugit kvällen innan så ser det ut så här när man kommer hem från jobbet nästa dag… Fattar egentligen inte hur…??? Ingen har ju sprungit ut och in från det vi kom hem och sedan  gick igen…

Är det månne samma typ som tillverkar dammråttor trots att man inte är hemma som drar in sand även om man inte varit utanför dörren????

Och jag HATAR sand mellan tårna INOMHUS. Lika mycket som jag avskyr SMULOR på golvet och DAMMLAGER på elektronikprylar… *ryser*

Bara att ta upp jakten igen. Trots att jag får göra om det snart igen…

Hmmm.. jag börjar nog bli gammal. Eller så har jag inte uppdaterat mig på läsefronten  – åtminstone inte när det gäller bra böcker för barn i början på skolåldern. (jo så måste det vara.. för gammal är jag ju inte alls… verkligen inte!!!)

Idag sprang jag förbi biblioteket på min lunchrast – vi var utan kvällslektyr åt bus. (Har läst  Håkan Bråkans -skrattbok, -busbok, -tokbok och -skräckbok på raken – dom rekommenderas om man vill avsluta kvällen med att skratta!!!) Men jag hittade inga roliga böcker. Eller om sanningen ska fram – jag hittade bara ”nya” roliga böcker. Och huruvida dom verkligen ÄR roliga har jag ju faktiskt ingen aning om… Jag har ju aldrig läst dom själv…Jag letade i mitt kartotek uppe i skallen, kom ihåg en uppskattad författare och tänkte så leta reda på några böcker av honom som  jag tyckte var roliga när jag var liten. Men dom böckerna fanns inte… Hmmm… jag fick gå till informationen och fråga.

- Jodå, dom finns. Men nere i magasinet.

Jaha.. dom är alltså för gamla för att få ta plats i hyllorna. (Det var samma sak när jag skulle låna Mio min Mio i somras – den var magasinerad!)

Nu är dom inte ett dugg ovilliga att leta reda på böcker nere i magasinet på vårt bibliotek. Det gör dom gärna.. bara dom har tid. Det var också helt problemfritt idag. Jag fick till och med följa med själv…

Med mig upp hade jag sedan två böcker av den danska författaren Ole Lund Kirkegaard – Gummitarzan och Gusten grodslukare.

Dom minns jag som roliga. Hoppas jag minns rätt. Gör jag det lär det bli fler svängar ned i magasinet på biblioteket.

(men jag tackar inte nej till tips på riktigt BRA NYA barnböcker för barn i tidig skolålder… Jag behöver nog uppdatera min databank på bra barn- och ungdomsförfattare…)

Packning är i stort sett klar. Alla kläder och prylar som vi inte har dubbletter av ska hem till lägenheten. Och det är en del.

Men vi har även hunnit med att njuta av det fina vädret idag eftersom vi åker hemåt först fram åt eftermiddagen.

Hur som helst så känns det läge att göra en summering av sommaren 2009. Här kommer den:

Sommarens bästa: Vädret – helt klart. Knappt en regdroppe på hela semestern. Gött!
Sommarens sämsta: En glasruta på knät. En sväng till akuten. Dock klarade det sig från stygn.
Sommarens godaste: Oj… så mycket gott vi ätit… svårt att välja det bästa… grillat lamm, skaldjur, thaimat, grekisk mat…Kan inte välja – och jag antar att vågen får skrämselhicka om jag kliver på den hemma! Men gott var det!
Sommarens bästa strand: Den där älven övergår i ett litet träsk för att sen bli en älv igen. Sååå varmt. Såååå lugnt. Såååå nära hemma.
Sommarens arbetsinsats: Sex av åtta källarfönster målartvättade, skrapade, slipade, grundade, kittade och målade. Wow. Snyggt blev det.
Sommarens lataste: Alla sköna stunder på stranden och i solstolen på altanen
Sommarens mest använda plagg: Bikini – helt klart. Typ varje dag!
Sommarens överraskning: Trots MASSOR med mygg veckan före midsommar (alltså innan semestern började) så visade det sig att det var i stort sett MYGGFRITT här i Gula Huset. Såååå skönt…
Sommarens bett: Skulle väl vara nåt enstaka myggbett då.. inga ormar eller fästningar.. skönt
Sommarens varmaste dag: Vet inte… men vi har haft många dagar med 27-28 grader och då trivs jag!
Sommarens kallaste dag: En dag under första veckan av semestern (början på juli). Då tog jag VANTAR när jag skulle cykla.
Sommarens godaste vin: Haha.. Campagnen vi drack när vi firade 20 år tillsammans
Sommarens roligaste ”utflykt”: Hmmm.. Western Farm, tror jag… där är alltid kul. Eller vänta. Nordpoolen i Boden.
Sommarens plåga: Ingen. Inte ens mygg..
Sommarens besvikelse: Att det inte blev nån resa till Grekland. Jag ville sååå gärna, men, men….

Nu får ni andra gärna summera eran sommar.