Suttit med plattan igen… som synes… Tycker den här blev söt.  Och bus gillar den!

Hoppsan… vi är insnöade. På tredje våningen. Tur vi slipper skottandet!

Sådana här kryp har vi upptäckt i barnens kalufser på jobbet… Huuu… det börjar klia på en själv direkt någon nämner ordet LUS.  Och för första gången fick jag SE krypen. Tidigare utbrott av huvudlöss har dom upptäckts hemma och sen har de drabbade behandlats och så är det bra med det, utan att vi ser skymten av minsta lilla lus. Men den här gången var det flera barn som det KRÖP på i huvudet. Lusen på bilden ovan har legat under ett förstoringsglas som ”demoex” åt föräldrarna så dom skulle veta vad dom letar efter…(och bara så ni vet så överlevde den inte en dusch med handsprit. Jag testade nu när jag skulle gå hem för dagen!)

Gissa vem som luskammat sig sjäv när hon kom hem från jobbet? Och som tur är fanns det inget levande där uppe…. inte än i alla fall!

Dags att vända blad i  min hemmagjorda almanacka igen. Nu skriver vi MARS och det känns mycket bättre än Februari. Jag hoppas på fina vårvinterdagar och inte så fulltecknad agenda…

Länk till hur kalendern är gjord hittar man här

Den här onsdageftermiddagen förra veckan hade jag önskat att jag hade min riktiga kamera med mig. Det hade jag dessvärre inte. Men mobilen fanns ju med – som vanligt. Kolla vilket häftigt ljusfenomen det blev på himlen när solen gick ned och det var så pass kallt i luften som det var. Jag höll på frysa fingrarna av mig för att ta en bild. Och den blev inte så bra, men det går ju åtminstone att fatta hur vackert det var.

(Jag har zoomat in solen på datorn eftersom det inte går att zooma med telefonen i 8mpx-läget. )

Idag är det dock ingen sol. Inte här i Lilla Gula Huset i alla fall…Grått, grått, grått. Och lätt snöfall. Men inte kallt. Bara kring tio. Skönt. Så vi lär väl hamna utomhus idag med. Igår var vi ute länge. Det kändes helt underbart att kunna vara ute utan att förfrysa kinderna bara för att man stack ut näsan genom dörren….

Åh nu har kylan släppt… Nu, halv nio på Lördagmorgonen, visar tempen minus sju grader. Ingen sol och det snöar lätt, men strunt samma. Nu går det ju vistas utomhus.

Vi ska åka till Lilla Gula Huset vid lunchtid. Måste ju kolla upp hur huset mår efter en den inhållande kylaperioden.

(Vi vet att det var +9,5 grader inne – maken svängde förbi efter jobbet igår. Men idag borde det vara varmt och skönt för han slog på oljan när han passerade!)

Sååå skönt…

Kanske får ta och fylla någon av bus alla Pezautomater dagen till ära… Fast han är onekligen inte så hård på godis. Ofta hittar man peztabletter i någon som han glömt äta upp. Och på hans skrivbord står en stoooor godisskål med nästan allt hans julgodis – i stort sett orörd. (Däremot skulle han gärna få sätta fingrar och tänder i en Aladdin- eller Paradis-ask. DOM är det åtgång på då han får tillåtelse!)

Själv ska jag roa mig med att fundera vad jag ska ta på mig ikväll. Ska på fest med jobbet. Och det ser jag fram emot…

Sorry… det blev en till plattaritad teckning! *oops*

Och det är troligen inte den sista…

Bus gillar att måla mandalas. Han har en målarbok med såna bilder hos farmor, men ingen hemma. Så dåvill han att jag ritar dom åt honom. Så kontrar han och ritar mandalas åt mig. Hur kul som helst, faktiskt…

Saxat från Wikipedia: 

Ordet mandala (Sanskrit: मण्डल) betyder cirkel, och i hinduiska och buddhistiska ritualer syftar det på en figur som ritas på marken eller målas på ett bord och som symboliserar de kosmiska och himmelska regionerna. En sorts koncentrations- och meditationsfigurer konstruerade av cirklar och former. Korrekt avbildad och vederbörligen invigd blir den ett koncentrat av ockult energi, som drar till sig dolda krafter och själv utsänder strålar som en talisman. Inom mandalacirkelns gränser tecknas andra geometriska figurer, mindre kvadrater, trianglar och cirklar som delar det Hela i heliga zoner.

Idag – när det var kallt och ”grinig” ute – tog jag med mina, och den andra avdelningens barn, på SAFARI.

Jag ”byggde” en buss i stora rummet och när det var dags för sångsamling fick dom komma och ta plats i bussen. Sen åkte vi mot DJUNGELN!!!!

Under vår resa hann vi avverka en mängd sånger:

Hjulen på bussen (när vi körde dit och hem)
Björnen sover ( När vi fick syn på en björn, såklart)
Krokodilen i bilen (vi mötte en krokodil i en röd bil)
Elefantsången (Såklart  man ser elefanter i djungeln – och jösses vad det luktade efter 24 elefantpruttar!!!)
Fem små apor reta krokodilen (Busiga apor råkade illa ut och blev krokodilmat! Aj, aj…)
Apelsinsången (Vi blev ju hungriga och blev tvunga att gå ut och plocka apelsiner)
ImseVimse (Det kom in en spindel i bussen!!! Huuuu….)
Kråksången (Alltså.. har ni sett Älgar och Kråkor i Djungeln??? Det såg vi!!!)
och så Tigerjakten (Vi mötte ju ingen tiger så vi fick gå leta rätt på en!)

Jag hade rotat lite i bus leksakslåda för att hitta lämpliga tillbehör. Kikaren är hans. Och den är riktig. Djungelkniven är dock fake. (och jag fick LOVA bus att INTE döda nån tiger!!!) Den snygga huvudbonaden är inte heller min. Revolvern tog jag inte med på jobbet. Vill inte ta med vapen dit… Haha…(Men det var ju lite coolt att posera med! Maken tycket jag såg ut som att jag skulle vara med i AQUA-videon Dr Jones)

Här ser ni mig in action. Jag lever mig nog in MINST lika mycket som ungarna (om inte mer!!!) Jag hade självklart gitarren med. Men just på dom här bilderna ligger den på i ”vindrutan” på bussen…