Skrivet i kategorin 'Träning'

16 juli – dagen vi gjorde det mesta för sista gången

Vaknade inte först. Men tiden var ändå rätt för en halvmils morgonjogg.  Sista. ☹ Och sååå skönt.

Messade Gerassimo om taxihämtning för morgondagen. Men dom har ju bröllop under kvällen/natten så…

Efter dusch och frukost gick vi fabvoritpromenaden för sista gången: den efter vägen som följer stranden och efter en halvtimme viker man ned på just stranden och tar den vägen hem.

Ungen matade gässen en sista gång – samtidigt som vi nyttjade det otroligt roliga utegymmet ytterligare en gång.

Sen köpte vi våra sista gyros och drack upp sista ölen.


Badade på oändliga stranden…. Och stannade till 18.


När vi kom hem hängde två flaskor på vår ytterdörr. En olivolja och en honungsraki.Tack Nektaria.


Därefter tog tråkgörat över: packning. ☹

Men sen blev det balkongmys – i vanlig ordning. Samtidigt som vi funderade: var (och vad) skulle vi äta som sista middag? (Och då drog de första molnen vi drabbats av in över bergen.)

Det fick bli Nostos…. Inte höga odds på det valet.

Sista middagen blev grillade räkor för maken, grillad Dorado för mig och blandat fiskgrillspett för ungen. Fantastiskt.

Satt så länge att vi knappt hann handla/växla mindre sedlar innan supermarket stängde.

Ungen sa hejdå till alla fina kissar…

.. vi avslutade med en Cosmopolitan på balkongen. 

Ingen har tyckt till än

15 juli -surdagen (med microjordskalv)

Dagens promenad fick gå upp till kyrkan och kyrkogården på lilla berget. 

57 trappsteg upp. Med bara lördag och söndag kvar gäller det att fundera ut vad vi eventuellt missat och vad vi vill hinna med. Kyrkogården är en av dessa. Utsikten är magisk.

Efter gässmatning och en 20-minutareutegymmet blev det golunch på balkongen. 

Och bad. På lilla stranden.

Tyvärr grusades eftermiddagens stämning av ungens inte allt för smickrande uppträdande och arroganta attityd. Hoppas det tillhör åldern.

Tog en halvmils jogging innan dusch. Fantastiskt skönt. Hinner jag en sväng till tro?

Fick oss ett par snackbitar före middagen. (Från pizzan som ska frysas inför hemresan lunch)

MiddagNostos – igen. Tänkte gå på annan taverna… men näe…

Jag tog Lamm ur ugnen. Maken Ugnsstekt Kyckling och ungen Spagetti Bolognaise. 


Jösses 👍👍👍👍


Hade tänkt se fyrverkerierna vid stranden senare på kvällen … men missade. Satt på toa på hotellrummet då det började smälla!!! 😲Jäklar.

Fick bli vatten och myggljusmys istället. Och våra stolar skakade.   Microminimalt.  Men vi tänkte båda skylla på den andra: varför sparkar du i min stol???

Minijordskalv???


En har tyckt till än så länge

14 juli – dagen vi cyklade 37 km (tur och retur) för att käka lunch

Direkt efter frukost gick vi och hyrde oss varsin cykel.

4€ styck och vi hade sikte på Argioupolis: by med fina vattenfall samt ett antikt mosaikgolv. Något som fick både uthyraren och Nektaria att höja på ögonbrynen. Beräknad längd: 14 km. Och sen ska man ju hem igen.

Började bra. Plant och lättcyklat – om än varmt


Men eftet 6 km började det gå uppåt. Det visade sig att det var i det närmaste bara uppåt. Hela tiden. Ungen klagade; på värmen och på längden. 


Tillslut kom vi så till skylten Argioupolis. Men då var det ju typ 2,5 km kvar till “the springs” – dit vi skulle.  Ok. Bara att cykla vidare.

Och när vi kom fram till skylten som pekade till just källorna var det 1 km rakt nedåt.

Så… efter ca 17 km var vi framme. Med en stensur unge. Alla hungriga. Började därför med lunch. Tog var sin mixed grill och det satt verkligen bra. Både med saltet och vätskan. Och ungens humör blev genast bättre.

Argioupolis är uppdelad i två delar: övre och nedre. Nedre delen är lummig, grön och sval samt full av små vattenkällor (vattenfall står det på vissa ställen men det håller vi inte med om). Det var där vi åt…

Vi kikade runt en liten stund. Det var vackert… men ändå inte såååå speciellt. Ganska snart fyllde vi  våra tomma flaskor med källvatten och började km-stigningen uppåt!!

Väl uppe ville vi, såklart, se övre delen av byn. Den är byggd på en dorisk och sedermera romersk stad: Lappa. Rester av den går att se vid kyrkan.

Men för att se det blev det ytterligare en kilometer uppåt. Och resterna av gamla byn. Tjohej… trååååkigt. Det vackra mosaikgolvet orkade vi inte leta rätt på. Och fast jag fattade att i den lilla byn fanns hur många fina fotomöjligheter som helst struntade vi i det. Vi hade ju typ 17 km hem igen. Och klockan var ändå 16.

Vi köpte 4,5 liter vatten och började cyklingen mot Geo.

Och hej vad det gick. Nästan bara nedåt.

Vi stannade och drack samt duschade i källvatten ett par gånger.

Hips vips var vi hemma. Kanske extra fort för att surkarten som gruvat sig för hemresan hade tagit tempo: snabbt.

En glass var han såklart värd när vi nådde vår by.

Vi returnerade cyklarna och summerade: ca 37 km cyklade. I supervärme. Bara i sol. 8,5 liter förbrukad vatten (som dryck. Ett par till som dusch) Och tre nöjda cyklister. Där ingen bränt sig. 

Skönt med balkongslapp innan dusch fredagsmys.

MiddagNostos. Jag och maken tog grillfiskspett och ungen en vit fiskfilé. Lika galet gott som alltid.

Efter maten inhandlade vi nya dippskålar till typ soja och aioli (när vi gör gomiddagar hemma) Och så ville en kisse flytta in under min klänning.

En har tyckt till än så länge

10 juli – dagen vi åkte tåg och trampade båt

Vaknade 8. Så medan de andra två sov smet jag ut på en halvtimmes jogg. Mysigt. Hann till och med duscha innan de vaknade.

Efter frukost packade vi kylväska och badpåse. Mot “tåget”. Kände oss turistiska när vi 11.15 åkte mot Kouronas sjön. Trots flertalet besök tidigare år (… och trots att det är under milen att promenera) är det mysigt att åka tåg.

Efter 20 minuters “tuffande” var vi framme. Vi hittade snabbt en perfekt “lägerplats” och lunchade sedan innan vi gick vidare. Medhavda pizzaslicear och öl. Mums. 


Sen hyrde vi trampbåt.

Sol och bad. Och mys.


Åkte tillbaka till Geo (vägen hem tar lite längre, 30 minuter) så vi kom åter lagom till kaffetid.  Ungen var inte sugen på mera bad så jag och maken tog en eftermiddagspromenad. Vi gick 30 minuter efter vägen… svängde ned till stranden… och gick 30 minuter tillbaka. 15 minuter på utegymmet avslutade innan vi gick hem. Totalt 90 minuter.


Sen var vi hungriga. Slängde ihop var sin bruchetta – dock utan basilika. Fick bli rödlök istället. Det tillsammans med lite oliver och gurkstavar fick vi energin tillbaka.

Middag åt vi på “Svenskstället”. En taverna vi besökt många gånger sedan 2002. Han som äger den har (hade?) svensk fru. När ungen var pytt var det en väldigt bra barnrestaurang. Ägaren såg oss igår och vinkade så vi kände att vi liksom måste förära han med ett besök.

Han kom glatt och hälsade. Berättade att affärerna gick upp och ned. Juni i år hade varit toppen. Juli var visst svajig. Vi åt Ugnsbakat lamm med citronpotatis, kyckling ur ugnen med samma tillbehör  samt lammkottisar med vitlökspotatis. Jösses…

En microliten kattunge grät på gatan hela middagen. Tillslut vågade den sig fram. Men den var i diålder. Grät nonstop. Var fanns mamma? Och vi kunde inte göra nåt…

Avslutade kvällen med stros. Och bubbelvatten på balkongen – medan grannarna tittade på nån jobbig amerikansk ståuppare. Orka… liksom…

Ingen har tyckt till än

Längtar

Skrivet av den 26 juni, 2017 i Dagar med Linda,Träning,Ungen

26 juni 2010 såg det ut så här…. Midsommar och en bus som bara räckte mig upp till brösthöjd.

Idag – sju år senare – är han rejält mycket längre än vad jag är. Närmare bestämt 15 cm… sist vi kollade. Inte ens med högklackat kommer jag upp i hans längd.

Här har varit skitväder hela dagen. Jösses. Det regnade som bra den när jag hade gjort mina ärenden på stan. Joggingen var bara att glömma. Fick bli magstyrkerunda och yoga på det.

Sen nyttjade min singeltid till att städa och tvätta. Och redigera massor med foton.

Två dagar kvar nu. Trots skruttvädret så längtar jag.

En har tyckt till än så länge

Tidigare inlägg »

ABY