Julkalender – Sagor och sång

Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.

 

När första ljuset brinner står julens dörr på glänt
och alla människor glädjas att fira få advent

När andra ljuset brinner är snart Lucia här
hon bjuder oss på kaffe och bud om julen bär

När tredje ljuset brinner vi juleklappar syr
Och vi bakar kakor och har ett stort bestyr

När fjärde ljuset brinner vi hämtar julegran
Och alla barnen räknar  dan före dan före doppare dán.

Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.

– Bää…

Alldeles vit och lurvig står du där på ängen och bräker åt mig. Ett jättegulligt och ulligt lamm.

– Bä, bä…

– Har du någon ull åt mig? undrar jag

– Ja visst har jag det, kära barn, svara lammet. Massor…

– Det räcker garanterat till att göra en fin jacka, eller en rock, åt pappa, till en tjusig söndagskjol till mamma och säkert minst till två par strumpor åt din lilla lille bror…

 

 

 

Bä, bä, vita lamm, har du någon ull?
Ja, ja, kära barn, jag har säcken full.
Helgdagsrock åt far och söndagskjol åt mor
och två par strumpor åt lille, lille bror.

Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.

Uppe i den höga granen satt en lite ekorre, Korre. Han hade hittat några smaskiga kottar han tänkte skala och mumsa i sig..

– Det har ska bli gott, tänkte Korre.

Men så fick han plötsligt höra en massa ljud han inte kände igen. Han kikade fram ur granen och fick syn på en massa barn som lekte i närheten. Korre blev rädd och fick bråttom därifrån.

Han tog ett jätteskutt och hoppade från granen över till nästa träd – en tall – och landade på en stor gren. Men han slant lite och råkades slå i sitt ena ben. Och även den långa, mjuka ludna svansen.

– AJ!

Stackars Korre.

Han skyndade hem till sin mamma, på den gröna ängen. Hon undersökte sin lilla Korre och skickade honom genast i säng.

– Du måste vila dig och ligga stilla om du ska bli bra, sa hon.
– Här får du lite medicin. Den smakar inte så bra, men den fungerar. Och så måste jag sätta ett plåster på din onda tå. Och på din långa ludna svans.

Och när Korre sedan sovit en stund kände han sig mycket, mycket bättre!

Ekorrn satt i granen
skulle skala kottar
fick han höra barnen
då fick han så bråttom
hoppa han på tallegren
stötte han sitt lilla ben
och den långa, ludna svansen

Sprang han hem till mamma

på den gröna ängen

Fick han med detsamma

krypa ned i sängen

Beska droppar fick han då

plåster på sin lilla tå

och den långa, ludna svansen

Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.

Det var en gång ett litet djur med åtta ben. Åtta lite lurviga ben hade han att hålla reda på – men det gjorde han bra och han var en otroligt skicklig liten klättrare. Imse hette han. Imse Vimse, till och med. Och han var en pytteliten spindel som var jätteduktig på att spinna stora, fina nästan osynliga spindelnät där han fångade myggor och flugor till både frukost, lunch och middag.

En dag när Imse var och kontrollerade om han fångat någon go’bit i sitt nät började det plötsligt regna något alldeles förfärligt. Imse försökte hålla sig kvar på sitt spindelnät. Men hur han än kämpade och slet tog regnet honom och han spolades iväg med vattnet som forsade ned från himlen. Och Imse som inte kunde simma…

Men som tur är slutade det regna – lika plötsligt som det började. Och så tittade solen fram igen. Starkare och starkare lös den och solens varma strålar torkade upp allt regnvatten. Och Imse blev snabbt torr han med.

– Usch, det här var ju lite otäckt. Tur det gick så bra som det gjorde, tänkte Imse Vimse

Och så började han genast spinna sig en ny tråd och klättra upp tillbaka till sitt spindelnät.

– Undra om jag har nån middag där uppe som väntar på mig. För nu är jag hungrig, tänkte Imse och klättrade snabbt upp för sin nyspunna tråd

 

Imse Vimse spindel klättra upp för trå´n.
Ner faller regnet spola spindeln bort
Upp stiger solen torka bort allt regn.
Imse Vimse spindel klättrar upp igen

Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.

När första ljuset brinner står julens dörr på glänt
och alla människor glädjas att fira få advent

När andra ljuset brinner är snart Lucia här
hon bjuder oss på kaffe och bud om julen bär

När tredje ljuset brinner vi juleklappar syr
Och vi bakar kakor och har ett stort bestyr

 

Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.

Nu har det har blivit vinter. Det är snöigt och vackert. Men det har blivit kallt. Och det blir nästan inte ljust ute ens mitt på dagen. Bara mörker, mörker och mera mörker.

Men som tur är lyser det av tända ljus i nästan alla hus.

Men vad är det där? Vem kommer där borta? Det är ju någon där! Vem kan det vara??

Hon har vita kläder på sig.

En vit klänning.

Och hon har en krona av ljus i håret.

Hon bär på en bricka med fika och dessutom så sjunger hon så vackert där hon kommer.

Vänta! Nu tror jag att jag vet… det är ju Luciadagen idag. Då måste det ju vara Lucia som kommer där borta. Sankta Lucia. Åh vad glad jag blir. Och oj vad jag längtar till julen…

 

 

 

Ute är mörkt och kallt

i alla husen

lyser nu överallt

de tända ljusen

Nu kommer någon där

Jag vet nog vem det är

Sankta Lucia, Sankta Lucia

Sjungande fram hon går

vitklädda flicka

krona hon har i hår

bär på en bricka

Nu är Luciadag

Och jag är väldigt glad

Tänker på julen, tänker på julen

 

 

Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.

Vad betyder God kväll? Eller god afton, som man sa förr i tiden?

Tja.. det betyder ungefär samma som när man säger God morgon. Fast på kvällen då. Alltså: Hej, ungefär. Fast lite trevligare!

– God afton alla barn, kan jag säga…
– Nu är det snart helg och jag önskar alla en härligt och alldeles underbar jul.

Och när ni får främmande på julafton, eller i morgon när alla mammor och pappor kommer för att titta på erat Luciatåg kan ni säga:

– Välkommen var gäst, för en gäst är ju samma som ett främmande.
– Välkommen var gäst – jag önskar dig en jätteroligt julfest.

 

Goder afton, goder afton, både herre och fru,
vi önskar Eder alla en fröjdefull jul!

Goder afton, goder afton, välkommen var gäst,
vi önskar Eder alla en fröjdefull fest!

Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.

Det var en gång tre stycken snälla, bruna och goda gubbar som luktade lite extra gott. Det gjorde dom för att dom alla tre var gjorda av pepparkaka.

Dom hade små, små russin – så kallade korinter – till ögon och alla hade sina hattar så där lite grand charmigt på sned. Tillsammans bodde dom i Pepparkakeland och när det närmade sig julen tog dom tre snälla, goda, bruna gubbarna varandras händer och vandrade iväg längs med vägen som ledde till och från deras land. Det gjorde dom alltid inför julen, samma sak vartenda år.

Men trots att dom varje jul tjatade och tjatade fick dom aldrig med sig sina kompisar; tomten och bocken på sina långa spännande vandringar. Tomten och bocken stannade alltid hemma vid spisen för dom påstod dom att dom inte ville lämna pepparkaksgrisen hemma alldeles ensam. Och det kanske var lika bra det…

 

Vi komma vi komma från pepparkakeland

och vägen vi vandra tillsammans hand i hand

Så bruna, så bruna, vi äro alla tre

Korinter till ögon och hattarna på sne

Tre gubbar, tre gubbar, från pepparkakeland

Till julen, till julen, vi komma hand i hand

Men tomten och bocken vi lämnat vid vår spis

De ville inte resa från vår pepparkakegris.

Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.

Det finns ett litet, litet hus alldeles där skogen slutar. En söt liten stuga med en dörr och några fönster. Ur ena fönstret tittar en liten tomte ut. Han ser på den vackra skogen, de gröna träden, den fina mossan och de många fåglarna. Och så ser han hur haren skuttar förbi med en väldans fart – jätte, jättefort med långa skutt.

Sen knackar det på dörren. Knack – knack

– Vem kan det vara? undrar tomten.

Han öppnar dörren och vem står där om inte haren

– Snälla hjälp mig! säger haren.
– Hjälp ack mig. Jägaren jagar mig och han kommer skjuta mig om jag inte får komma in. Snälla tomten…

Den lilla tomten tittar på den skrämda haren och svarar:
– Klart jag hjälper dig. … Kom, ja kom, i stugan in… Såja… Räck mig handen din…

Och så klarade sig haren undan jägaren, den här gången.

I ett hus vid skogen slut

liten tomte tittar ut

Haren skuttar fram så fort

knackar på dess port

– Hjälp ack, hjälp ack, hjälp du mig

Annars skjuter jägarn mig

– Kom, ja kom i stugan in

Räck mig handen din.

 

 

 

 

Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.

 

När första ljuset brinner står julens dörr på glänt
och alla människor glädjas att fira få advent

När andra ljuset brinner är snart Lucia här
hon bjuder oss på kaffe och bud om julen bär