Svammel

Stucken

/ / 1 kommentar / Dagar med Linda, Mat och prat, Svammel

Kändes lite kyligt i morse, kl 5.48, då jag cyklade till jobbet. Bara 12 grader. Dock fixade det till sig under dagen. Drygt 20 landade vi på idag.

En stund efter avslutat jobb kunde jag sedan rätta in mig i ledet med dom stuckna. Visserligen bara ett stick, men ändå…

I skrivande stund ingen biverkning, utan möjligen lite tungt huvud… kan ju i och för sig bero på annat också.🙄

Eftersom jag fick träningsförbud av sköterskan (– du behöver ju inte köra nåt superhårt pass just idag) ställde jag in mitt och Sjuttonåringens tabata och tog en lätt (10 km! 😜) prommis med maken istället.

Sen städade vi. Och lagade unnsdagsmiddag.

Pasta med rökt lax och Vannameiräkor.

Lite nyhetsuppdatering i soffan innan godnatt.

Trött är jag. Om det beror på sticket eller pga att den här veckan aldrig verkar ta slut är ännu oklart.

Dock är det nu endast två arbetsdagar kvar. (Såvida jag nu inte blir däckad av fakecovid). Två!!!

Vilhelmina

/ / Lämna en kommentar / Dagar med Linda, Foton, Jobbet och sånt, Svammel

Om bondepraktikan stämmer blir juli helt ok. Vi har haft bra prick 20 grader och mest sol. Dock lite vind idag, till skillnad mot igår, vilket troligen bidrog till ett par grader svalare än måndagen.

Skönt var det i alla fall. Björkens löv är dubbelt så stora idag jämfört med igår. Och jag kunde lätta rejält på kläderna under min skogspromenad på lunchen.

Efter jobbet åkte vi till en handelsträdgård för att köpa ett träd. Valde en sort körsbär vi inte har och gick för att betala. Tänkte nyttja både min och makens presentkort vi fått från kommunen för att stötta lokala handeln nu i coronatid.

Handelsträdgården har annonserat att de löser in dessa presentkort och vi tyckte ett ett bidrag till ett träd var perfekt istället för att ”bara” använda det till utemat eller så…

Nu visade det sig, att trots att det bara är två och en halv vecka kvar att använda presentkorten så hade dom inte fått igång appen. Så nej. Inga presentkort.

Då struntade vi i trädet. Vi åkte de dryga två milen hem och köpte jordgubbsplantor för mitt presentkortet istället. Och där funkade minsann appen!

En sort har röda blommor:

Och en sort passade perfekt att handla för coronapresentkortet:

Träd köper vi nog. En annan dag. På ett annat ställe.

Middag på balkongen. Och en kvällspromenad…

Synd bara att det ska regna i morgon….

Siffror

/ / Lämna en kommentar / Dagar med Linda, Foton, Svammel, Ungen

bilruta

 

Den här bilden är 369 dagar gammal. Den är fotad 6 juni 2014. Och jag gissar att ingen av er kan gissa var och hur.

Nån som är 4 301 dagar är min unge. Fatta… (hur många dagar jag är själv tar jag inte reda på.. då kraschar nog räkneverket)

Om inte ens 61 timmar slutar han femman.

Om 4,5 cm växer han om mor sin. (benen hans är redan längre än mina. Och fötterna)

0 dagar… ja timmar med förresten.. har vi haft mer än 20 grader den här sommaren. Ganska långt ifrån faktiskt. Tror 17-18 är det mesta vi knåpat ihop

8,7 km blev min jogging idag. Kanonskönt.

Och om inte fullt 9 timmar börjar jag morgondagens jobb. Kanske bäst att runda av.

Godnatt

 

Utan vinterdäck

/ / 4 kommentarer / Dagar med Linda, Svammel

Första joggingrundan den här vårvintern utan dubbat. (missförstå mig rätt: Det går hur bra som helst att jogga med dubbat. Men det är ännu roligare utan).Utan joggingbroddarna alltså. Ingen is. Ingen halka. Mest asfalt men också en himla massa vattenpölar och på sina ställen riktigt blöt och kall snösörja. Alltså  var man istället i stort behov av gummistövlar. För kall blöt snö i skorna är ingen höjdare. Men att jogga i gummistövlar kändes inte som en bra idé.

Alltså tillverkade jag egna joggingstövlar. Eller strumpstövlar…

Jag tog helt enkelt och satte en plastpåse på  vardera fot. Det blev alltså strumpa – påse – sko. Genialt, tyckte jag.

Ändå tills jag kom hem och då kände efter att jag nog VISST var blöt om fötterna. (Vilket jag som tur inte märkt mycket av) Ganska väldigt mycket blöt om fötterna.  Hur nu det kom sig???

Hmm… mina plastpåsar höll  inte hela rundan. Stadigare plast är ett måste. Undra om hundbajspåsar skulle hålla bättre???

(Fast jag struntar nog i det och springer våt om fötterna istället. Det gick ju – uppenbarligen – bra det med)

Förresten hade jag ju, självklart med mig min nya kompis. Och jösses så bra vi gick ihop. Men jag MÅSTE skaffa ett armband till den.

Djurkorsade

/ / 3 kommentarer / Dagar med Linda, Svammel, Tävlingar/listor

Råkade göra om maken till en guldfisk. Hoppsan så det kan gå..

Jag gjorde förövrigt hastigt om mig själv som kissekatt:

(Varför då undrar ni kanske… tja.. en tävling på dvdforum.nu. Man kunde vinna blu-rayfilmen Splice. Och JA, jag och maken fick delad första plats. Eller så kanske man kan säga att jag tog hem två förstaplatser eftersom jag gjort båda bilderna. Dock får vi bara ett pris. Vi behöver ju bara ett ex av filmen, vi ska ju se den tillsammans. Dessutom visste dom i tävlingsledningen att vi hörde ihop. 🙂  )

Det kom ett SMS…

/ / 9 kommentarer / Shopping, Svammel, Tycker till

… jag hade ett paket att hämta. Ett stort paket. 32cm gånger 24cm och 6-7 cm tjockt.
Ganska lätt… eller snarare väldigt lätt.

Det var mycket papper. Spännande…

Och under allt papper låg det nåt litet.. något väldigt litet…
Och när jag öppnade den lilla plastpåsen så…

… var detta vad som kommit. Fem stycken refillstift till min Bamboo-penna.  Sååå nödvändigt av Dusstin Home att skicka dessa som postpaket. Med 59:- i frakt. För dom hade ju verkligen inte fått plats i ett kuvert med ett 6:- frimärke. Eller hur??? Men det kanske var ekologiska kartonger och att deras kuvert var kemiskt blekta och så tog dom sitt miljöansvar istället.. eller nåt sånt….

Nu visste jag ju vad som låg i paketet och jag visste även att frakten var ovan nämnda. Men stiften var svåra att hitta så jag beställde dom där dom fanns. Varje stift gick, förövrigt på ca 55:50 inklusive deras fina postpaketsfrakt. Men dom räcker rätt länge. Åtminstone dom gamla – som var vita. Dom svarta har jag aldrig provat…

Linda modebloggar

/ / 6 kommentarer / Dagar med Linda, Shopping, Svammel

Kolla vem som fixat nyårsklänningen… i SEPTEMBER.

Den här glittriga blåsan sprang jag på idag. Och den var ju bara tvungen att få följa med mig hem. Väl hemma gjorde jag en seriösare koll huruvida den var snygg eller inte. Den fick godkänt.

Så strunta nu i att jag är (i det närmaste) omålad och har håret så långt i från en festfrisyr det går att komma (snarare en: just-varit-på-skolan-för-att-hämta-hem-busungen-och-fixa-några-ärenden-på-vägen-hem-frilla) och koncentrera er på klänningen. För jag anser mig ha gjort ett fynd. Klänningen är helsvart med glittervolanger. Riktigt glittriga. Märket säger mig nada: Kaidal Paris. Men när jag talar om var jag köpte den och vad jag gav för klänningen så kan det kvitta…..Den är nämligen köpt på KUPAN – alltså Röda Korsets butik. För det överkomliga priset av 70 kronor!!!!

(I samma kasse hade jag också nya skor från den riktiga skoaffären. Dom kostade något mer än 70 spänn!!! 😉  Fast dom var lika snygga som klänningen. Dock inte ihop!)

.

Vänster

/ / 5 kommentarer / Svammel

Att jag är ganska klantig är ingen nyhet för dom som känner mig. Eller klantig och klantig.. jag har otur, helt enkelt. Allt jag gör ska gå fort – ibland lite för fort. Och då händer diverse olyckor. Jag är nästan alltid full i blåmärken eller andra blessyrer. (Tur folk vet hur jag är annars kanske maken skulle bli misstänkt för misshandel eller nåt.)

Men en sak har jag funderat på. VARFÖR är det alltid vänster knä jag skadar mig på när det är knäna som får sig en omgång. (Det händer ju att händer, fötter, armbågar och sånt också är lite illa medfarna, men knäna är ofta utsatta!)

Kolla bara bilden ovan. Allt utom cykelskadan är ärr. Dom får jag leva med, helt enkelt. Cykelskadan är från i förrgår och den lär blekna – både blåmärket och skrubbsåret (som faktiskt syntes lite dåligt på bilden)

Mitt högerknä är helt utan ärr. Konstigt.

Tursam?

/ / 8 kommentarer / Foton, Svammel

En gång har det hänt tidigare.  Och igår hände det igen!!!  Jag hittade ett fyrklöver. Precis när jag klev ur bilen efter vi varit och handlat så såg jag det. Mitt framför fötterna. Ett hur tjusigt fyrklöver som helst.

Läser man på Wikipedia så är chansen att hitta ett fyrklöver inte ens möjligt att räkna i promille. Men jag har hittat ett. Eller faktiskt två. Men mitt förra har jag slarvat bort. Det här ska jag vara rädd om.

Hoppas nu att jag får bra med tur framöver.

Rulla till toppen