Författarnamn: Linda

Ordning i kaoset… eller…

Hoppsan vilken röra. Men på sikt är väl allt prydligt nedvikt i resväskorna. Hoppas jag…

Här är ytterligare en helt sjukt strålande dag – så jag jobbar på med packningen nu från förmiddagen så hinner vi vara ute lite och bättra på brännan också.

Sol sol sol

 

Det här visar ganska bra vad vi sysslar med idag… solar & läser & gör fotbad på altanen (jag) och har vattenkrig (bus och maken). Åker hemåt innan middag.

Stiltje

Fotat vid Töre Hamn 15 juni, 2012, ca 23 på kvällen

Idag har vi inte gjort många knop. Det regnade i morse så visst – lite städning blev det. Men sen blev det mest ingenting…. dator, spel, tidningar…. och när det slutade regna lite handling och en prommis.

Till middag smällde vi i oss fuskrökt ortens lax (alltså grillat men med enris på grillen och grillat på indirekt värme) och pasta. Och sen tänkte bus se Bondfilmen på fyran. Men jag antar att det är nåt med vädret för just fyran pixlar sig mest hela tiden. Ingen tv-film alltså. Dock blev han lovad att se den i morgon istället – hemma i lägenheten – vi äger nämligen alla Bond (flertalet i dubbla ex) så att se dom med avbrott för reklam är ändå hur korkat som helst.

I morgon kväll letar vi oss hemåt. För att börja fixa med packning mot semesterresan och sånt… Men först hoppas jag på lite finväder här, i Lilla Gula Huset.

 

Lindas Låtar: Under midnattssolens sken

 

Jaha… en sommarsång kanske? Varsågoda: UNDER MIDNATTSSOLENS SKEN
Text och musik: Jag!

Passar så här innan vi börjar få mörkt på kvällarna igen.

Observera hur mycket jag får vifta med fötterna (händerna var ju låst i annat) – det var MYGGIGT den där ganska sena kvällen. Hu… Tur det inte är så jämt. Stor eloge till fotografen som fick LIDA. Och om ni ser en skugga dansa är det bus som dummar sig. 🙂

 

Vers
Vandrar barfota på stranden

trots att timmen den är sen
Viftar bort ett mygg med handen
kliar mina bruna ben
Havets stilla yta blänker
nattens ljus är underbar
kommer på mig själv jag tänker
Tur vi midnattssolen har

Under midnattssolens ljus
Struntar jag i morgondagen
sommarnattens rus
ger ett härligt pirr i magen
Långt från sus och dus
i vårt sommarhus
där midsommarblomster blommar i hagen

REFR
Under midnattssolens ljus

Badar vi i älven nakna
Sommarnattens rus
håller oss så länge vakna
i vårt sommar hus
långt från sus och dus
i nätter vi kommer i vinter sakna

En magisk sommarscen
i midnattssolens sken

VERS
Nån får svårare att sova

när solen lyser varje natt
Jag, jag kallar det en gåva
nästan som en form av skatt
Sommarnattens ljud är många
doften är helt underbar
värt att spara vintrar långa
Tur vi middnattssolen har

Under midnattssolens ljus…

 

Nätterna i sommartiden
Dom tar aldrig slut
Bäst att  njuta sommarfriden
var enda minut

Under midnattssolens ljus…

 

 

Utan kläder hela dagen….

Busungen ratade stranden idag. Vet inte varför. Värmen var det inget fel på. (i o för sig är vattentempen oförskämt låg med tanke på månaden, men, men…)  Han var fullt nöjd med att filosofera på gården. Och på studsmattan. Som bevisligen går att använda till annat än att hoppa på.

 

Nya sommarnaglar.

Chockrosa,vitt, silver och svart. Och matchande tår.Ska det vara så ska det…

SOMRIGT VÄRRE

(och så har jag gömt höger pekfinger på bilden eftersom den nageln har gått av och är skitkort. Tur dom växer ut igen… men just nu ser det helknäppt ut)

Idag…

…är det här det mest ansträngande vi gjort – nästan i alla fall.

(ok, vi har promenerat, cyklat, tvättat, lagat mat, handlat lite, snyggat till i carporten och haft främmande också… men det låter bättre att säga att vi bara har latat oss idag)

Räddare i nöden

Flugsnapparna som bott i holken på gården vid Lilla Gula Huset har nu fått så stora ungar att dom var redo att lämna hemmet. I går lockade mamman ut sina små i stora vida världen. Vi stod i fönstret under frukosten (därav morgonrockarna på bilderna) och kikade på när unge efter unge vågade ta ett språng ut i friheten. Enda tills fågel nummer fyra eller fem skulle ut – den fastnade med foten i nåt och blev hängande ut från holken. Stackarunge. Den kom visserligen loss men landade ju naturligtvis på marken. Och jag och bus åtog oss genast uppdraget att se till att den kom upp på högre höjd så den skulle ha en chans att kunna flyga iväg igen…

Men var skulle vi sätta den lilla? Tvättlinan? Nja… för vingligt. Det fick bli altanräcket.

En stund senare får jag syn på ytterligare en bebis på gräsmattan. Räddningteamet ryckte ut igen. Men denna lilla rackare var i dåligt skick. Den hade skadad vinge och fot. Likväl satte vi den också på räcket. Men när mamman efter ett litet tag kom och matade sina små ramlade den skadade ned. Den friska flög rätt snabbt iväg till sina kompisar men den som var illa däran fick då prova sitta i syrenbusken med resultatet att den ramlade-  igen. Då fick den ta plats på studsmattan men ramlade även därifrån. Det fick bli marken-  nära sin familj-  för den stackaren. Tyvärr med vetskapen om att den inte skulle överleva länge till. Djurvärlden är grym.

Men den friska fick i alla fall en ny chans i och med att vi gav den lite mer luft under vingarna… Alltid nåt…

Rulla till toppen