Lucia idag… och det har REGNAT. Typ hela dagen. Kanonbra kramsnö och galonis- samt stövelväder. Och barnen byggde en snölucia inför firandet klockan 14 på mitt jobb. Tyvärr regnade det för mycket för att viskulle lyckas tända hennes krona till alla föräldrar dök upp…
Nåja… sockersöta barn (där alla utom fyra var tomtar) sjung som små änglar, vilket gjorde gitarrspelande (musik)fröken stolt.
Sådärja… peppisslottet är klart.
Här talar vi äkta samarbete
– Bus talade om hur hans slott skulle bli
– Jag skissade
– Bus godkände
– Jag gjorde delarna
– Bus och jag kavlade degen
– Jag la ut mallarna
– Bus skar ut bitarna
– Jag gräddade
– Jag böjde tornen (direkt ur ugnen runt en termos och runt en glasvas)
– Jag limmade (fönstren är limmade bitar av gelatinblad)
– Jag skötte kristyren (på tok för tungjobbat för bus)
– Men bus talade om var och hur han ville ha det vita
– Bus satte alla godisar
– Bus satte flaggor
– Bus valde hur slottet skulle arrangeras
– Bus satte ut figurer
– Jag gjorde den sandade gången
– Jag fotade
🙂
Behöver jag säga att vi blev nöjda?????
Här hittar ni fjolårets pepparkaksstridsvagn
Året innan en pepparkakspyramid
och året där innan en pepparkaksborg
Ok…. violerna hade snöat över… med 40 cm snö. Men jag ville ha med dom även på tredjeadventsfotot, (precis som på första och andra advent...) Så jag grävde fram dom. Vi har ju inte haft någon kyla här uppe så dom hade inte frusit utan blommade fint där under snön…
… och sen allt på en gång.
Från gråvarm höst till vinterskrud på en endaste gång.
Bus älskar det. Och onekligen hade vi rätt skoj när vi skottade i lördagskväll – sent på kvällen i nollgradigt. Blött men kul.
Det här antar jag stannar till framemot valborgs…
Såhär såg det ut utanför Lilla Gula Huset förra helgen… Nu har vi massor med snö. Så nu är det ännu mysigare…
Här är busungens önskelista inför denna jul
Jag tror han skriver tillräckligt bra för att ni ska kunna tyda – även om han skriver som en kratta! (Möjligen får ni – som jag – fundera över sista ordet. Men det står faktiskt Zombie. 🙂
Har roat mig med att gjuta ljus. I udda kaffekoppar… nu står dom och stelnar… sju stycken. Tror det blir fina småklappar, gåbortpresenter, typ.. med lite cellofan och ett kort.
Kul var det.
Nästa gång måste jag nog prova färga gjutmassan också.
Alltså.. jag har inte färgat håret svart eller nåt sån, om någon tror det. Saken är istället den att jag nu vet hur jag ser ut egentligen. På riktigt… Jag är alltså inte blond – utan snarare mörkblond…Numera.
Jag är egentligen naturligt blond. Eller var, kanske man ska säga. Till för ungefär 8-9 år sen – då jag blev gravid/fick en busunge. Då blev jag betydligt mörkare. Vilket jag inte var beredd på. Och inte heller så bekväm i. Så jag blekte — och blekte— och blekte— Och fick fortsätta vara blond. Och nöjd
Men nu har jag låtit det blekta återta naturlig färg. Så nu ska det inte bli någon utväxt längre.
Och jösses så mjukt håret blev. Sen lyckades han visst fixa mer hår på huvudet också – åtminstone ser det ut som det.
Jag är inte klippt en millimeter. Och imorgonbitti är jag heller inte det minsta lockig längre. Men färgen lär väl vara samma.
Jag blev jättenöjd.
Tredje dagen med headache. Hmmm… tur jag vet att den är övergående. Och tur det finns Eeze.
Onsdag.
Ikväll ska jag till frissan och förändra mig. Spännande
