Kategori: Dagar med Linda (Sida 440 av 1245)

Det går fort nu

12 juni 2019 / Candygirl / Inga kommentarer

Juni bara tuffar på. Snart halvvägs ju. Går liksom lite för fort nu.

Syrenerna blommar. Undra om vår syren i Lilla Gula också slagit ut?

Lite mindre kallt idag. Tur det. Så studenterna slapp frysa i sina balutstyrslar.

Lagade superenkel och toppengod middag. Det syntes redan när ingredienserna låg redo att det kommer bli en hit.

Båda tummarna upp för den här kycklingpannan med citron. Inte en endaste liten potatisflisa över…

Skön kvällsprommis. Och så lite Netflix på det.

Näst sista skoldagen för Femtonåringen i morgon. Inga lektioner. Bara utedag med grillade hamburgare. Själva har vi 16 arbetsdagar kvar innan semestern. Men två av dom här jag sökt semester så… 🙂

Kyligt

11 juni 2019 / Candygirl / Inga kommentarer

Full fart. Sommarfest med barnen som ska börja skolan till hösten som arrangörer. Svinkallt. På riktigt. Sååå kallt!!

Och så lite utvärdering av läsåret på det. Inte undra på att jag är trött.

Som tur är hade maken fixat go’middag när dagen äntligen tog slut.

Fast Femtonåringen var minsann på avslutningsmiddag. Lyxigt värre. Hann inte hem innan middagen började men jag fick ett foto skickat till mig.

Sen fixade jag och min allt mindre onds vad en kvällsprommis. I kylan. Men med bra kläder var det skönt. Och solen lös ju…

Stillsam

10 juni 2019 / Candygirl / Inga kommentarer

Jamen ibland är vila inte så dumt.

Att parkera i filmsoffan hela söndagen fixade vaden riktigt bra.

Kunde ta mig till jobbet även om jag inte kunde ta stora snabba steg.

Har varit ovanligt stilla hela dagen (förutom en 52 minuters tabata med fokus på styrka – då vilade ju vaden) och nu går jag nästan normalt inomhus. Utomhus går det ännu långsamt- ökar jag tempot sträcks vaden och jag linkar.

Måndagen avklarad. Tisdag nästa!

Justerad

09 juni 2019 / Candygirl / Inga kommentarer

Söndagen började varmt. Lite mulet. Men varmt. Och solen gjorde sina försök.

Kaffe i nattlinnet på altanen till denna sommarvy:

Dammsög och gjorde oss klara för en förmiddagaprommis.

Men så. Pang! Plötsligt, på andra trappsteget i trappan ned i källaren, small det till i vaden. Det kändes som om någon klippte av den.

Blev helt kallsvettig av att förflytta mig dit jag skulle. Promenaden ställdes in och jag hamnade i soffan med benet i högläge och vaden på is (Och Stranger Things på Netflix)

Kunde inte vicka på foten eller stödja på benet.

Efter lunch och ytterligare stund i soffan (nu till filmen Peppermint) kunde jag vicka lite på foten. Och linka runt.

Åkte hemåt efter att vi konstaterat att potatisen och sockerärtorns nu har tittat upp.

Här hemma hållet jag mig i stillhet. Och ska jag förflytta mig går det sakta. Får inte lägga tyngd på tårna eller böja foten så vaden sträcks.

Blev mera tittning (Stranger Things) och balkonghäng.

Håller tummarna för snabb återhämtning i natt. Kommer bli galet svårt både att ta sig till jobbet samt att arbeta annars….