Här har varit lite pådrag i eftermiddags. Tjugo i tre rånades Swedbanks kontor här på orten och sen hörde vi polissirener och såg polishelikoptern som spanade och cirklade över huvudena på oss resten av em.
Och bus tyckte vi skulle skynda oss hem så jag hann fota.
Soligt och skönt. Och i gamla snöhögar hittades en hemlig gång. Spännande tyckte bus. Medan jag vände näsan mot solen.
Sen den 14 oktober har dom legat i vinterförvaring. Men i söndags fick dom komma upp ur den kalla mörka matkällaren – Alla mina pellisar. Sex stycken har fått plats i trapphusfönstret. Där känns det som att det är en lagom övergång från kyla till mer lagom värme. Men två rymdes inte, så dom har fått ta plats i busfönstret. Han har faktiskt lägenhetens svalaste rum.
Nu ser dom verkligen inte mycket ut för världen. Torra och fulla i bruna blad. Men vad jag kan se så verkar de flesta ha liv. Det är alltid lika spännande att se om och i sånt fall vilka som överlever.
Hur som helst så är sysslan i sig ett tecken på att det faktiskt kommer en sommar – nån gång…
Nu när den stränga kylan försvunnit – åtminstone för ett tag – så lockade jogginskorna. Men eftersom jag inte brukar jogga på vintern så var jag först tvungen att vintersäkra joggingdojjorna. Inhandlade dessa jogging-broddar under helgen och i söndags tog jag tjugohundraelva-års första joggingtur. Med halkbroddar som säkerhet.
Jag var rätt lur på att kondisen skulle vara grymt dålig. Det kändes så. Först har jag varit sjuk och sen har det varit kallt så det där med att röra på sig – om än det bara handlar om powerwalking – har liksom fått ligga i träda. Men likväl så gav jag mig ut på min vanliga halvmilssväng. Och…
Jag hade fel. Kondisen var hur bra som helst. Eller åtminstone helt OK för att bara vara februari. Och dessutom funkade broddarna toppen. Kändes lika halkfritt som att jogga på asfalt. Och dessutom märktes det inte att jag hakat på dom under skorna.
Nu ni – gott folk – kommer en ny visa med bloggerskan själv som upphovsman.. eller kvinna. Och det är inte för att jag tror att jag har röstkvaliteér så att jag ämnar söka till Idol eller nåt liknande jag lägger upp detta. Utan det är mest för att visa vad jag gjort, samt för att bjuda lite på mig själv.
Och här är texten till ovan visade låt ifall ni inte förstår Norrländskan helt till fullo!!!
Undrar om änglar finns i det blå
Undrar om monster bor i en vrå
Undrar om trollen finns i vår skog
Ja det gör dom nog
Undrar om goda fen är så snäll
Undrar om John Blund kommer ikväll
Undrar om allt i sagan kan ske
Ja det kan nog det
Kom följ med mig till sagans land
Vi går tillsammans – ta min hand
Möt tomtar och troll och fantastisk magi
För allting är möjligt i din fantasi
Undrar om regnbågen har en skatt
Undrar om trollkarl’ns hatt är jämt svart
Undrar om tomtenissar är grå
Ja det är nog så
Undrar om älvor svävar omkring
Undrar om spöken säger nånting
Undrar om allt i sagan kan ske
Ja det kan nog det
Kom följ med mig till sagans land
Vi går tillsammans – ta min hand
Möt tomtar och troll och fantastisk magi
För allting är möjligt i din fantasi
Och om ni bar visste hur många låtar som ligger på lager i byrålådan…För fler av dom jag FAKTISKT redan har bjudit ut: Klicka på KOMPONERAT här eller i rullisten till höger.
Beställningen av bus fick IG
Den skulle visst vara i färg och ögonen skulle lysa….
Men nu har han börjat tveka. Kanske han vill ha den i alla fall…
Den som lever får se!
Hur som helst så blev JAG nöjd.
Åhhhh… nollgradigt utomhus. DET var lääänge sedan. Och man anar solen bakom molnen så kanske, kanske tittar den fram.
Och här är det hemmahelg på programmet.
Och oxfilé till middag.
Men hittills har vi inte hunnit så långt. Det är morgonrockar på och spelande som gäller. Maken och bus spelar våldsamma Xbox-spel. Jag något lugnare DS.
.. i farmors säng.. i Lilla Gula Huset, förra helgen. Alla gosedjur är med. Stora som små…
I helgen blir det mys på hemmaplan. Hålet i avloppsröret är inte fixat så vi stannar hemma i och med att vi inte har någon toa.
Så vi börjar helgmyset ïkväll – med Thaimat hos svärmor
Strålande sol, onaturligt blå himmel, men nog så kallt. -17 grader mitt på dagen. Betydligt kallare när solen försvunnit för dagen. Så har det sett ut hos oss de föregående två, ja nästan tre, veckorna.
Nu är det något mildare. Men eftersom solen lyst med sin frånvaro både igår och troligen idag så blir det inte så mycket varmare på dagarna än när det var svinkallt på nätterna. Solen värmer faktiskt ganska duktigt redan…
Men än är det alltså långkallingar på som gäller….
Det är härligt med vinter, även om vi längtar till vår femte årstid – vårvintern. Nu börjar vi vilja vara ute på isen, grilla korv, sola bleka kinder och dricka kaffet ute på altanen.
Men snart så… bara det blir mars så börjar dom dagarna komma.