Knäcken är klara

Ytterligare ett julbestyr som är lagt till handlingarna. Nu återstår bara att äta upp dom också… Mums…

Ytterligare ett julbestyr som är lagt till handlingarna. Nu återstår bara att äta upp dom också… Mums…
Jag anmälde mig som bloggtestare av julklappar hos www.coostuff.se och dom var snälla och gav mig 200:- att handla prylar för. Mot att jag testade prylen på min blogg.
Så nu har jag shoppat en sån här – mindre snygg – sak. Det är en automatisk granvattnare – förklädd till julklapp. Det kan jag behöva. För hittills har vårt törstiga träd sörplat i sig hela foten med vatten på bara sex timmar…
Det skulle ju vara bra om det funkar – så jag törs lämna granen ovattnad när vi är i Lilla Gula Huset på helgen. För som den dricker nu kan vi inte åka… den klarar aldrig en helg utan vattning….

… blev såhär. Jag, bus och maken blev jättenöjda. Och bus tog från och med i år över sin fars jobb: att sätta spiran på plats. Dock med hög pall och extra händer som stöd för ev fallrisk. Men, men då.. vi har uppenbarligen en ny karl i huset.
Nu återstår att se hur mycket den dricker. Fjolårets var inte alls särskilt törstig, så den stod så grön och fin till nyår trots att vi tog in den redan den 7/12. Årets verkar betydligt törstigare. Den hade nästan tömt julgransfoten på tre timmar. Hmmm… så hinner vi inte med att vattna – då är det risk för orentligt barrande.
Men jag hoppas jag har skaffat en lösning på ovannämnda….

Den här hoppackade saken ställde jag ut i trapphuset i fredags när vi åkte till Lilla Gula Huset. Tanken är att den ska ha tinat – lite långsamt – tills vi kommit hem nu på söndageftermiddag. Nu ska den nämligen in i vardagsrummet för att pyntas tjusigt och juligt.
Men det är onekligen svårt att förstå hur denna ihoptryckta ting sak bil en ståtlig julgran??!! Nåja.. den som lever får se…
Strax dax

Jag såg en sida som sålde så fina etiketter att sätta tillexempel på kuverten till julkorten eller på julklapparna. Men jag köpte inga. Istället har jag gjort egna. Jag tecknade helt enkelt fem olika julmotiv – ganska stora – för att sedan förminska och infoga i textcirkeln. Och sen har jag skrivit ut dom – 12 per A4 sida.

Nu blir det till att klippa. Och klistra.
(här har jag smetat ut familjens efternamn. Jag brukar ju inte ståta med våra namn här på bloggen, så jag valde att göra efternamnen suddiga.)

Det är inte utan att man blir glad när solen strålar så här härligt i mörkaste månaden, December. -4 grader, ingen blåst och sol. Perfekt för en lunchprommis med stavarna.
Bilden är tagen ca 12:30 på eftermiddagen vilket därmed visar hur lågt solen ligger den här tiden på året. Ett par timmar senare är det mörkt ute.

Äntligen lucka 1. Bus har längtat såååå. Han har fem kalendrar att ta hand om fram till jul. En Bamse, en från brandförsvaret, en Choklad, En Lego och så MIN. Som i år funkar så här:
Samma låda varje dag – men med nytt nummer i form av en scrappad cirkel (ditsatt med hjälp av kardborreband ). Varje dag gömmer sig en present, ett klurigt pussel, en lott eller en liten godisbit i asken. Efter dag 24 sätter jag dit en svart rosett istället för siffra och tänker sen använda asken som godisförvaring under resten av julen.
(Texten på collaget är inte tänkt att ni ska kunna läsa. Sidan är en A4:a till nästa fotobok och storleken är därmed anpassad för detta)

Nu är det så äntligen DECEMBER. En härlig månad. Full med pyssel och fix. Längtan och förväntan. Lucia, glögg, pepparkakor, smussel och hemligheter, mat och prat… och så tomten såklart.
Det är därmed också dags att visa sista bladet i min egenhändigt gjorda kalender. 2010 har haft en ny bild med dessa busungar på varje månad. Hur jag har gjort kan man läsa om här. (och alla kalenderbilder finns samlade under Portfolio här ovan)

2011 kör jag på köpt almanacka.

Det gick! Det funkade! Vi kunde!
Bus har kavlat. Jag har skurit ut bitar och gräddat. Bus har dekorerat. Jag och maken har limmat. Bus har lagat trasig dekoration. Jag har dolt limskarvarna och gjort landskapet (som är gjort av råsocker, farinsocker, lummer, stenar och flugsvamp.)
Det är Teamwork det!
Mest orolig var jag för att inte det tunga ”kanonröret” skulle gå att få fast ordentligt. Men det verkar sitta (peppar, peppar)
