Kategori: Jobbet och sånt (Sida 170 av 175)

Lekgenen i mig har precis arbetat för högtryck. Blöt i svett och absolut dyngsur av väta pga den blöta kramsnön har jag fått byta kläder. Tur jag har med ombyte i ryggan – precis som ungarna.

Hur som helst så har vi just kommit in efter att ha byggt en GIGANTISK snöborg mitt på förskolegården.
Så jobbigt.
Så kul.
Och den blev så fin!

Jag kommer nog aldrig bli vuxen!

Skönt – det vill jag inte heller bli!

Måndagar är seeega
Måndagar är tråkiga
Måndagar är långa

Speciellt om det dessutom är persomöte på kvällen.
Som idag!

På måndagar är ungarna sjövilda och/eller trötta.

Antingen har dom varit inne hela helgen hemma och är i grymt stort behov av att rusa av sig = BUS, BRÅK
Eller så är dom trötta för att dom varit uppe sent både fredag och lördag och därmed sovit länge på söndagmorgon, vilket i sin tur leder till att dom inte kunnat somna på söndagkväll=KINKIGA, LÄTTRETLIGA, BRÅKIGA BARN
Sen finns ju naturligtvis "normala" barn också.. men dom kommer liksom i skymundan en måndag. Eller så dras dom med i det höga måndagstempot.

Själv är man ju också trött efter att ha nattsuddat fredag och lördag! Såklart.

Lill-bus har också sett att måndagar ät tokiga. Han säger att han inte gillar måndagar för dom är så stressiga på "dagis".

Och ikväll har vi även haft persomöte. Dock utan rektor, så det var lättsamt!

Och nu är måndagen avklarad. SKÖNT!

Idag har jag varit på utbildning hela dagen. Puh! Man är inte van att sitta stilla en hel dag. Så trots att arbetsdagen i praktiken är kortare än en vanlig dag känns den mycket längre. Även om ämnet var intressant…

Det handlade om Pedagogisk Dokumentation som ett verktyg för att synliggöra barns läroprocess. Fyra kursdagar varav det här var den första.

En dag fylld av REFLEKTION. Reflektioner utifrån frågeställningarna VAD,VARFÖR och HUR. Och så har vi pratat om FÖRUNDRAN. Och hur förundran leder till lärande…

Innehållet är i och för sig inget nytt. Men det är alltid nyttigt att få lyssna på andra, få ett nytt tänk, få ideér och att få reflektera över det vi gör på dagarna. Man inser att det går att göra så mycket mer… och så får man bekräftelse på att vi gör så mycket bra på förskolan.
 
Vi fick en uppgift till nästa träff. Att dokumentera en vardagssituation där barnen/barnet gör en problemlösning. Och så reflektionerna över detta. Vad hände? Varför hände det? Varför valde jag just den valda situationen? Vad sa barnet/barnen? Vad fick jag syn på? Hände nåt jag blev förvånad över?  Vilket lärande fick barnet/barnen? Vilket lärande fick jag?  Hur kan jag/vi gå vidare med det nya vi upptäck/lärt oss?

Det tål att tänkas på… hmmm.. undra vad jag ska välja för situation. Och ska jag välja några ettåringar, som inte själva kan berätta över vad som hände eller ska jag ta nåt av de stora femåringarna? Det tåls att fundera över…

Fyra veckor har jag på mig. 25/2 är nästa gång!