Det tog några timmar att leta sig genom säljarnas bord… Men det var det värt! Som vanligt…
Med oss hem hade vi en hel del. Det mesta till bus. Tja… nästan allt till bus. Men vad sjutton. Han växer, han ändrar intressen, han utvecklas. Det är ju han som kostar pengar. Perfekt att kunna fynda begagnat åt honom då.. och istället använda överblivna pengar på oss själva!
haha..
Förutom skidutrustningen och stop-kudden (som några kattägare nog haft för vi fick skynda oss att tvätta den) bidde det jeans, nikedunjacka, smurfer, smurffimer, ett kul spel (som är roligt även för vuxna – speciellt om vi tagit oss ett vinglas eller två innan vi ska möta bus i aptävlingen), seriealbum mm.mm…
Det är så kul att besöka denna begagnatmarkad. En gång på hösten och en gång på våren. Man kommer garanterat aldrig tomhänt därifrån. Och trots mycket folk är det ändå aldrig några problem att ta sig fram. Visst.. det går inte fort, men vem sjutton har bråttom.
De ända som inte bryr sig om sin omgiving är de med barnvagnar.
Personligen skulle jag inte ens vilja beträda mässgolvet med en barnvagn, men de som gör det verkar tro att dom ÄGER golvet. Jösses…dom far fram som om det är rena rama pansarvagnarna dom kör. Gasar och trycker på.. utan tanke på om det står en person framför. Spelar ingen roll om det är gamla farfar 77 eller lilla gulhåriga treårsdottern – dom bara kör. Alla som kommer i deras väg får hoppa åt sidan eller finna sig i att bli jämnade med marken.. eller golvet i det här fallet.
Bortsett från barnvagnshuliganerna är Arcusmässan en otroligt trevlig tillställning.
Nästa gång ska jag ta med dragsmällare.. och varje gång jag blir bortknuffad eller påkörd av en barnvagn ska jag smälla av en av mina medhavda högljudda leksaker… förhopningsvis vaknar ungen ivagnen och börjar gråta och då måste dom gå sätta sig på läktaren och amma.. och vi andra kan kika på grejor i fred…
Så här säger ni