Kategori: Teckningar (Sida 30 av 78)

Rösta på mig: Låt och Teckning

Mmin favvokanal i december heter JULRADIO.SE

Och för andra året i rad har jag en låt med i deras låttävling (i fjol kom jag tvåa med denna låt). Snälla ni… OM ni tycker att jag och bus, (som spelar bjällror) gör bra ifrån oss: Rösta HÄR  

Däremot tror jag inte att man kan lyssna på bidragen annat än när dom sänds…men vi tävlar med denna låt.

Sen har jag även en teckning med i Paint-tävlingen. Man ska rita en bild i urusla bildbehandlingsprogrammet PAINT, Och HÄR ser man bidragen. Gillar ni min bild röstar ni HÄR

Julkalender. Lucka 21

Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.

 

När första ljuset brinner står julens dörr på glänt
och alla människor glädjas att fira få advent

När andra ljuset brinner är snart Lucia här
hon bjuder oss på kaffe och bud om julen bär

När tredje ljuset brinner vi juleklappar syr
Och vi bakar kakor och har ett stort bestyr

När fjärde ljuset brinner vi hämtar julegran
Och alla barnen räknar  dan före dan före doppare dán.

Julkalender. Lucka 20

Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.

– Bää…

Alldeles vit och lurvig står du där på ängen och bräker åt mig. Ett jättegulligt och ulligt lamm.

– Bä, bä…

– Har du någon ull åt mig? undrar jag

– Ja visst har jag det, kära barn, svara lammet. Massor…

– Det räcker garanterat till att göra en fin jacka, eller en rock, åt pappa, till en tjusig söndagskjol till mamma och säkert minst till två par strumpor åt din lilla lille bror…

 

 

 

Bä, bä, vita lamm, har du någon ull?
Ja, ja, kära barn, jag har säcken full.
Helgdagsrock åt far och söndagskjol åt mor
och två par strumpor åt lille, lille bror.

Julkalender. Lucka 19

Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.

Uppe i den höga granen satt en lite ekorre, Korre. Han hade hittat några smaskiga kottar han tänkte skala och mumsa i sig..

– Det har ska bli gott, tänkte Korre.

Men så fick han plötsligt höra en massa ljud han inte kände igen. Han kikade fram ur granen och fick syn på en massa barn som lekte i närheten. Korre blev rädd och fick bråttom därifrån.

Han tog ett jätteskutt och hoppade från granen över till nästa träd – en tall – och landade på en stor gren. Men han slant lite och råkades slå i sitt ena ben. Och även den långa, mjuka ludna svansen.

AJ!

Stackars Korre.

Han skyndade hem till sin mamma, på den gröna ängen. Hon undersökte sin lilla Korre och skickade honom genast i säng.

Du måste vila dig och ligga stilla om du ska bli bra, sa hon.
Här får du lite medicin. Den smakar inte så bra, men den fungerar. Och så måste jag sätta ett plåster på din onda tå. Och på din långa ludna svans.

Och när Korre sedan sovit en stund kände han sig mycket, mycket bättre!

Ekorrn satt i granen
skulle skala kottar
fick han höra barnen
då fick han så bråttom
hoppa han på tallegren
stötte han sitt lilla ben
och den långa, ludna svansen

Sprang han hem till mamma

på den gröna ängen

Fick han med detsamma

krypa ned i sängen

Beska droppar fick han då

plåster på sin lilla tå

och den långa, ludna svansen

Julkalender, Lucka 18

Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.

Mitt i den stora skogen satt en liten hare. Hoppe hette han och han älskade blåbär. Just den här dagen hade han hittat ett alldeles underbart blåbärsställe i en solig glänta och han satt och mumsade för glatta livet alla småa, blåa bär han hittade.

– Jättegott, tyckte Hoppe och så klappade sig nöjt på magen.

Men i närheten smög räven omkring. Han gjorde sig så osynlig som möjligt och tog sig framåt så ljudlöst han bara kunde. Han hade planer på att fånga sig en god, god hare till middag. Och där framme satt ju en. Hoppe!

Knak!

Räven råkade kliva på en torr gren och Hoppe slutade genast mumsa bär.

– Vad var det där? tänkte han och spetsade sina långa öron.
– Åh nej, det är räven. Nu ligger jag illa till, flämtade Hoppe och skyndade sig så snabbt han bara kunde iväg från gläntan.

Och eftersom Hoppe var en otroligt snabb hare så hade inte räven en chans. Hoppe hoppade så långt in i mörka skogen han orkade innan han blev tvungen att sätta sig ned och vila. Han hittade en mossig sten som han satte sig bakom och sträckte ut sina trötta ben. Puh!

Men i närheten flög en uggla tyst, tyst ur sitt bo. Och ugglor äter ju också harar… så Hoppe kunde inte vila länge. Ingen rast ingen ro…

Det var bara hoppa vidare, längre in i skogen.

Och Hoppe hann undan. Även denna gång. Vilken tur…

 


Hoppe hoppe hare satt och mumsa bär
Klappa sig på magen, det var gott det här
Fram smyger räven, tänkte Hoppe ta
Men, Hoppe hoppe hare skuttade så bra

Hoppar in i skogen bakom mossig sten
sätter sig att vila sina trötta ben
Ugglan flyger tyst ifrån sitt bo
Stackars Hoppe Hare aldrig får han ro


« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025

Tema av Anders NorenUpp ↑