Ni får inte se någon karaoke idag… jag har inte haft tid att ladda upp den.
Sen jag slutade jobbet har jag nämligen tillbringat min tid på akuten samt läsande Bamse, Kalle Anka, Alfons Åberg, mera Bamse, Kapten Snorfinger och ritande robotar och annat sånt.. lite middag har jag också fått i mig.
Anledningen till detta är att bus och jag skulle ned och käka glass efter jobbet. Glad i hågen cyklade han från sin förskola och fattade inte exakt VAD han tog fart och cyklade över. Och jag hann inte reagera. Han cyklade över ett sånt där uppbyggt hopp som ”storkillarna” hoppar i med sina cyklar. Och nog sjutton hoppade bus. Först kom bus, sen kom cykeln.. sen landade bus och därefter cykeln – över bus!
Han grät ju förståss.. vilket i och för sig är ovanligt eftersom han ALDRIG gnäller i onödan (vi brukar få fråga om det verkligen är sant att han inte fått ont). Men idag slutade han aldrig gråta. Han cyklade tappert vidare (eftersom hans mamma lockade med glass) men det gick inget bra. Han grät och klagade så hemskt över sin axel. Så efter kanske 400m stannade vi och jag kollade hans arm och axel lite extra noga (hade ju kollat vid fallet, såklart). Inget syntes men han var såååå olycklig. Vi beslutade oss för att gå hem. Försökte få svärmor att komma hämta oss, men hon svarade inte på sin mobil så vi fick gå hem. Sen ringde jag akuten och dom tyckte vi skulle komma in. Dit tog jag bilen, trots att vi bor jättenära… Nu hade han plågats nog.
Och efter två timmar på akuten fick vi så veta att vår älskling hade brutet nyckelben.
Så nu är det lite synd om honom.. eller mycket synd om honom. Och tid vid datorn (för att ladda upp karaoke) har jag inte haft. Nu sover han… ett tag.. och vi ska se färdigt I Am Legend, som vi började kolla på igår!
(Bilderna är alltså fotade på akuten. Viken morsa han har va? Halar fram mobilkameran när han lider av smärta!!!)
Så här säger ni