
Exakt vad jag gissade – och synnerligen normalt för månaden… Men det hinner nog komma nån dm till innan det börjar smälta.

Exakt vad jag gissade – och synnerligen normalt för månaden… Men det hinner nog komma nån dm till innan det börjar smälta.
Ok. Vi missade starten – som vanligt. Vi käkar typ åtta en lördag så att sitta bänkade för mello är svårt. Men vi fuskade lite. TVn på i bakgrunden och maten på tallriken i köket.
Det är bara bara bus och jag som vill kika så vi smet iväg när vår favvo YOHIO sjung.
Men var är hårdrocken? ??
🙂
Cans är ju med i nästa vecka men med en låt som är allt annat än hårdrock. Synd…med tanke på att förutom senaste cdn så är Hammerfall en av mina största favvo. .
Nu hållet vi istället på YOHIO ikväll. Han var ju grym. Och låten riktigt riktigt bra.
Kikar ni?


… bilden är från ifjol, men om jag inte skulle sagt nåt skulle ingen se nån skillnad. Snömängden är likadan, och busungen svartklädd även i år. Det enda som skiljer är att han i år har grönblå mössa. 🙂
Massor av snö, alltså.
I torsdags körde maken fast med bilen före sex på morgonen när han skulle på jobbet. Och nu pratat vi fast-fast! Som i ett skruvstäd. Och det på gården. Traktorn hade inte hunnit skotta och det hade kommit säkert 30 cm blötsnö under natten. Som tur är hade dom skottat svärmors parkering så han knyckte hennes bil och hann faktiskt till jobbet innan första barnet dök upp.
Jag fick sedan äran att skotta lös bilen. Ett uppdrag som jag insåg var omöjligt. Bilen satt inte bara fast framtill eller baktill. Utan hela bilen stod inpackad i snö undertill. Suck. Som tur är kom traktorn precis och han knuffade lös mig. Fast han fick knuffa tre gånger innan jag var helt lös.
Här vid lilla gula huset hade det också snöat. Men som tur är inte blösnö. Då hade jag nog dött om jag skulle skottat allt själv. Men det var massor av pudersnö så jag skottade altanen, under altanen, skottade bort det som rasat från taket och så skottade jag så vi kommer in i våra bodar. Puh… sen var en dusch mycket välbehövligt. Såpeciellt med tanke på att jag innan min tvåtimmarsskottning varit en halvmiljs jogging i strålande sol och -6 grader. Helt underbart alltså…
Sen ska jag spackla lite mera så vi kan börja slipa och måla i morgon
Och ikväll ska vi göra nåt spå spännande som att röka en lammbog.

När bus fyllde 8 år kom det ett erbjudande från KP – kamratposten. Vi nappade och bus gillade tidningen. Visst – allt var inte för hans ålder. Det står att den vänder sig till barn mellan 8 och 14 år. Och det är ju en jäkla skillnad på en åttaåring och en fjortonåring. Vi hade ett halvårs eller ett års prenumeration tror jag. Bus läste – inte allt – men mycket. Sen föll KP i glömska. Han hade en Kalle Anka period och KP stod i sina mappar. Och liksom väntade….
I förra veckan rensade jag bort urvuxna böcker och satte bort serietidningar i garderoben (men ändock tillgängligt för den som vill läsa) och i stället satte jag fram högen med KP. Och bus började läsa dom – igen.
Och i veckan kom frågan jag väntat på:
– Varför prenumererar inte jag på Kamratposten längre?
Yes – tänkte jag… och vips är en halvårsprenumeration beställ igen.

Hur ser era fågelholkar ut? – Om ni nu har några…
Så här ser i alla fall våra holkar ut på mitt jobb. Barnen målar och blingar. Några hänger redan i träden. Dessa får dock vänta med att hängas upp till efter Kalix Barnmässa…
Onekligen originella – det måste ni hålla med om.
Och jag ställer mig samma fråga som bus: Kommer verkligen fåglarna vilja bo där? 🙂
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Så här säger ni