Lite love….
Bus gav mig ett nytt uppdrag, efter Zombieditot tidigare i veckan. Denna gång ville han ha nåt snällare.
En nalle.
Ok.
En nalle fick det bli… hade nog passat till Alla Hjärtans Dag, men vi ligger ju en månad fel i tiden så…
mars 2011
Så fruktansvärt
Jag hittade ett förskräckligt klipp på Youtube i går. Se det på egen risk. Jag storgrät innan klippet var slut.
Citerar här svärmors kommentar när hon sett klippet:
Hon borde bakbindas vid ett träd med en stack av ettermyror.
Is
Åh… det rinner och droppar och var redan fem grader varmt när jag klev upp klockan 6 i morse… Ljuuuuvligt. Dock blåser det näst intill stormvindar, men skitsamma. Det är tokskönt ändå. Och det tinar…
(men lite jobbigt var det allt att ta sig en joggingsväng i blåsten. Man har liksom motvind antingen dit eller hem. Jag hade dock tur – det var på ditvägen.)
Jag skäms inte…
…över att handla begagnat…. Jag tycker istället det är hur kul som helst att försöka hitta kanonfynd. Men jag har ett krav. Det jag köper beggat ska ALDRIG kunna tas som just begagnat. Det ska vara helt och rent och absolut inte urtvättat eller blekt. Och inte nött. Helt enkelt – det ska se ut precis som nytt. Och sånt hittar jag lite då och då, faktiskt.
Igår gjorde jag en sväng förbi Röda Korsets affär Kupan på min lunch. Ut med mig hade jag 3 t-shirt, 2 långärmade tröjor samt 1 ärmlös dito. Allt åt bus. Och åt mig själv hade jag två par pumps. Ett par med hög klack (diba) och ett par med låg (bianco). Och det finns inte en repa under sulorna – dom kan aldrig vara använda utomhus.
Och så var det priset då… Tja… 240 kronor för rubbet. 🙂 Överkomligt!
Pådrag
Här har varit lite pådrag i eftermiddags. Tjugo i tre rånades Swedbanks kontor här på orten och sen hörde vi polissirener och såg polishelikoptern som spanade och cirklade över huvudena på oss resten av em.
Och bus tyckte vi skulle skynda oss hem så jag hann fota.
Tittut
Soligt och skönt. Och i gamla snöhögar hittades en hemlig gång. Spännande tyckte bus. Medan jag vände näsan mot solen.
Upp ur mörkret
Sen den 14 oktober har dom legat i vinterförvaring. Men i söndags fick dom komma upp ur den kalla mörka matkällaren – Alla mina pellisar. Sex stycken har fått plats i trapphusfönstret. Där känns det som att det är en lagom övergång från kyla till mer lagom värme. Men två rymdes inte, så dom har fått ta plats i busfönstret. Han har faktiskt lägenhetens svalaste rum.
Nu ser dom verkligen inte mycket ut för världen. Torra och fulla i bruna blad. Men vad jag kan se så verkar de flesta ha liv. Det är alltid lika spännande att se om och i sånt fall vilka som överlever.
Hur som helst så är sysslan i sig ett tecken på att det faktiskt kommer en sommar – nån gång…
Zombiegirl
Alltså… hur makabert är det inte när busungen önskar att hans mor ska rita honom en zombie? Och inse sen hur sjukt det är med en mor som faktiskt GÖR det!!!!
Tycker hon blev rätt cool, min zombietös.
Men! Med vilken färgställning i bakgrunden passar hon bäst? Jag gjorde fem varianter.
Mörkgrå- rund, Blekorange-fyrkantig, Grå-fyrkantig, Blågrå-rund och så den i Röd-rosa.
Bus gillar bäst den rödrosa – den som är först och störst i detta inlägg. Maken gillar den näst sista, den blågrå-runda. Och själv är jag mest kär i den mörkgrå-runda. Smaken är som baken…