Författare: Candygirl (Sida 1527 av 1693)

Idag tog jag en riktigt gammal klassisk visa och sjöng som en saga åt barnen på samlingen efter lunch. Den gamla sången om Josefin med symaskinen… Ni vet…

Det var en gång en flicka som hette Josefin, Josefin, fin, fin, Jose, Jose, Josefin.
Den enda skatt hon ägde det var en symaskin, symaskin, skin, skin, syma, ma,ma,ma, maskin…

Och till den hade jag fixat bilder (som jag laminerat) på hela storyn. En Josefin, en symaskin, Hennes fästman, farmor, skutan, brevet och så vidare… Blev som en saga, fast med sång då.

Väldigt enkelt, och mycket uppskattad.

Dom ville omedelbums höra den igen och så kunde dom inte för allt i världen förstå varför Jonatan kastade självaste Josefin i vattnet när båten gått på grund. Och det var ju en helt klart berättigad fråga. Och sen var dom ytterst fundersamma över det där med att hon satt på havets botten och sydde..Sen hörde jag hur dom gick och nynnade på sången senare under dagen… Haha.. det är lätt att underhålla barn.. ibland!