Nu tar jag fönstermålarpaus och åker far och badar!
Får väl se om bus simmar ut och plockar fler näckrosor… han var väldigt glad över att äntligen få tag på dom igår när vi var och badade…
Kategori: Lilla gula huset (Sida 144 av 166)
Om någon undrar så mår mitt knä riktigt bra. Jag törs nu böja på leden utan att det känns som att snittet ska sprätta upp. Vilket innebär att jag har dristat mig till att slipa och grundolja sista fönstret på den här omgången. Nu är det dags att börja med grundmålningen. Sen kittining. Och sen två varv färg… Undra hur det ska hinnas innan semestern är slut?
Dessutom ska vi idag iväg på högsommarfest. Ortens hembygsdförening står som arrangörer och självklart ska vi sponsra med ett besök. Att det är strålande högsommarväder passar ju därmed utmärkt!
Idag, Lördag, har det varit en Ett Foto i Timmen Dag. På den här länken finner du andras dagar. Nedan är min…(alla bilder fotade med mobilkamera)
Godmorgon…vad blir det till frukost?
Hänt nåt spännande?
Ett stort hjul från en StarWarsFarkost har fallit lös… det fixar jag!
Gör marinaden till kvällens middag…
Fuskar till lunch… Kebab…mums…
Storfrämmande… bäst att bjuda på go´fika!
Oops… uppsnittat knä på en krossad glasruta… INTE bra!
På akuten… är stolarna upptagna får en rullstol duga. Provisoriskt bandage på knät! Maken fotade
Nu är inte bara knät ihoplappat.. Även den klirrade rutan är fixad.
Nu har jag förtjänat en Wirre… bus fotade.
Bus ville ha en ”målarbild” och eftersom vi saknar skrivare i Gula Huset fick jag rita den önskade Darth Vader förhand…
Snart middag…
Tandarra passar fint till grillad kyckling…
Alla glas som inte går i diskmasinen är numera rena…
En inte allt för trött Bus nattas.. tillsammans med Tiger…
En urusel bild.. mobilen gör verkligen inte nattljuset rättvisa.. men, men… sista bilden för idag. Sov gott!
Alltså… att parera en nedfallande glasruta över knät är ingen höjdare… Men nu har jag testat det. Rutan höll inte. Inte knät heller…Dt blev ett ca 3 cm långt snitt som gick ganska djupt… Och efter telefonkontakt med akuten tyckte dom vi skulle komma in… Mest kanske för att dom inte riktigt tyckte att mitt egenhändigt fixade förband dög. För eftersom vi inte hade nåt riktigt plåster eller kirurgtape här i gula huset så fick vi ta vad vi hade. Det blev ett tryckförband av ett hopvikt trosskydd och ett stödbandage….funkade toppen, om någon undrar…
Väl på akuten valde dom att bara tejpa… men det var bra vi kom för det var glasbitar kvar i såret. Dessutom blir ärret snyggare än med vår hoplappning.
Och rutan är förresten redan utbytt…
Undra om jag kan utnyttja rotavdraget?
Följ mig på bloglovin. Klicka på plusset
Så här säger ni