I går kom dom – mina nya ”handväskehörlurar”. (det vill säga dom som alltid finns med mig, alltid tillgängliga).
Skitsnygga. Verkligen härlig lilafärg. Typ viol. 🙂
Lite underlig ”in-ear-plopp” – som visade sig sitta jäkligt bra i öronen.
Enligt tester skulle ljudet vara grymt och basen riktigt mäktig. Något som jag kollade upp genom att lyssna på Sabatons To Hell And Back. Härlig flöjt i i början av låten som återges med riktigt, riktigt klart och fint ljud. Och sen – när bas och trummor kommer igång får man svar på huruvida hörlurarna klarade musik med lite tryck i.
Och det gjorde dom! Skitbra.
Faktiskt är dom låter nästan (men bara nästan) snäppet bättre än mina Urbanears Humlan.
Sladden är textilöverdragen och trasslar därmed inte. Det är mic och kontroll på sladden och ett stort plus är att man kan koppla ihop själva hörselsnäckorna bakom halsen – som ett halsband – om man behöver ta av sig lurarna, då man till exempel ska betala eller nåt sånt… skitbra.
Så nu har jag verkligen bra ljud med mig – jämt.
Så här säger ni