Halv sju var det ett sabla liv på vår ena balkong. Kattfight. När vi kikade ut drog en stor vit katt iväg snabbare än blixten… och stunden efter stod Lara där – och ville in. Men vi kan ju inte ta in kissarna i lägenheten… jo en stund/en bit. Men inte när vi ska ha stängda dörrar och sova vidare… men hennes bedjande ögon var svåra att motstå.

Vilket också gjorde att samvetet gnagde under dagen: Vart är Lara? Varför kommer hon inte?

Förmiddagspromenaden en blev nånstans mellan 90 och 120 minuter lång… och sen smakade (en sen) lunch gott:

Det blåste inte lika mycket idag… men var ändå stora vågor och röd flagg. Så vi valde poolen för dagens slapparstund.

Under tiden funderade vi på kommande sju dagar? Heraklion? Vattenland i Hersonnisson? Akvarium? Knossos? Alex farm?

Vi kom inte riktigt i mål med planerna… men ett tänk är påbörjat.

När vi gav upp – vid sextiden – hoppades vi Lara skulle dyka upp. Nope… vi började bli smått oroliga.

Men så.. efter dusch kom hon.

Och musslor smakade mums.?

För oss smakade lammkotletter och Grekiska köttbullar minst lika bra.

Och gissa vem som väntade på balkongen när vi kom hem vid halv tolv på kvällen!!??

Riktigt blåsig dag. Och varm. Vi nyttjade dagen till fullo. Förmiddagen strosade vi runt…kikade… fotade…

Träffade bland annat den här gosiga kissen…med tungan utanför:

Någon sex timmars promenad blev det inte idag… benen var rätt trötta från gårdagens strapats.? En normal räckte gott.

Tillbaka i lägenheten blev det lunch och kaffe och sen valde vi bort stranden. Vågorna var galet stora…
Det fick bli Poolhäng.

Alex barnbarn är på besök.  Bra med poolpolare för ungen.

Middag blev mixed grill

Och sen orkade vi inget mer.

Idag rustade vi oss för promenad mot Hersonissos. 5 km hette det…. ehhhh… fågelvägen möjligen. Vi var tvungen lämna kusten för väg och huvudled  (med risk för livet då man korsade). Men fram kom vi. 

Trist att se alla enorma hotellkomplex med all-inclusive. Hur många som helst. Pratat med småföretagare på denna lilla fiskeort som tappar intäkter pga dessa gigantiska anläggningar. Folk vet inte ens vilken ort dom besökt – bara vilket hotell. ?

När vi äntligen (efter 1,5 timme) var framme i Hersonnisson letade upp ett gyrosplace, käkade, och sen gick vi i affärer. Vi var här 1992 och då var Hersonissos rörigt…. nu var det än värre.

Jag var dessutom den enda av oss som handlade:

Snyggaste mobilfodralet ever. (Fast här med makens mobil i… min är lite större).

Efter tid på affärsgatorna tänkte vi gå hem via stranden.  Det gick inte – så vi fick vända och ta samma väg vi kom för att gå tillbaka.

Väl hemma konstatetade vi att promenaden blev långt mycket längre än planerat. Våra trötta fötter, röda näsor och dito pannor, uttörstade strupar samt koll på klockan visade att vi promenerat i sex (!!!) timmar.
Lite mellanmål och sen poolen…. Så behövligt.

Middag blev på tidigare testad taverna:

Ungen och jag åt musslor. Maken grillade räkor.

Vi passade även på att fira 24-årig förlovning. Officiellt förlovade vi oss 4 augusti 1992. Men inofficiellt firade vi vår kommande förlovning i just Hersonissos och i samma klänning som jag hade ikväll.(Tyckte den passade perfekt en kväll som denna).

Hade även samma klänning på officiella förlovningsdagen. 

När vi firade vår kommande förlovning – för 24 år sen – var vi bland annat och tog en drink. Jag drack Negroni den kvällen. 

Nu tog vi också en drink. På en bar där vi visade oss vara enda gästerna. Och vi fick drinkarna med 5 minuters mellanrum… Någon Negroni fanns inte (det blev Margerita och Manhattan) – men gott var det (och jag slängde typ 1/2 kilo is bakom sofforna). Snacks fick vi. Och dom eldade nästan upp ungens ena drinkdekoration.

Så här såg vi ut i Hersonnisson  1992 – jag i samma klänning och fula brillor:

Bilden på snyggaste ungen är dock dagsfärsk:

Inatt ska vi sova gott.

Vår nyfunna vän – vi har döpt henne till Lara  (efter Lara Croft… lika söt och smidig) – dyker upp titt som tätt. För gos eller godbit. Hon har även vågat sig in i lägenheten några svängar.

Tog en rätt rejäl förmiddagspromenad. Utanför ”centrum”… bland odlingar och olivlundar.

Väldigt blåsigt idag med. Men varmt. ?. (32 grader). Alltså fick luftmadrasserna stanna i lägenheten då vi gick till havet. Stora vågor att busa i. Och inga förrädiska undervattensströmmar.  Dock nån sten här och där man får passa tår och knän för i vågorna.

När vi var färdigt sand- och saltblästrade i halvstormen gick vi hem. Och la oss vid den betydligt mindre blåsiga poolen.

Alex dök upp efter en stund.

– Do you know what time it is? It’s six a clock: happy hour!

Och så dukade han upp frukt, juice och raki.

Även Lara hade happy hour:

(OK.  I know… solkräm på linsen…åtgärdat.)

Middag på riktigt traditionell taverna : lamm och stifado. Mums…

Soool. 

Dock ”bara ” 33 idag.  Rejäl blåst. Att hålla ordning på luftmadrasserna på stranden var småkämpigt.

Promenerade runt… fotade… fixade golunch.

Soltankade, saltiga och trötta blev det balkongmys innan middag – samtidigt som vi fick en ny kompis: en gråspäcklig ung kissetjej har upptäckt vilka trevliga Norrlänningar som bor ovanför poolen. Hon har fått sig både en bit mat samt en massa gos… och parkerade sedan i trappan ned. Där hon har koll på oss.

Middagen bjöd Alex – hotellägaren- på. Vi fick bestämma tid (20.00) och fick nästan bannor när vi kom en över…

Vi – samt en rysk kvinna med en tvååring – bjöds på Grekisk sallad, Tzatsiki, ugnsbakad kyckling och fläsk, potatis med citron, pickles och aubergine. Allt hade Alex tillagat. Till det hemmagjort (femårigt) vin. Ungen fick en juicedrink. Och till efterrätt fick vi nån typ av ”hastbulla” med kanelsmak. Alex var förundrad över att vi aldrig smakat denna kretaspecialitet. Galet gott… och vi blev sittande flera timmar.

Men en kvälls(natt)spromenad hann vi ändå med.

Och ungen shoppade: