… nu flyger vi mot helgen. ”Bara” fredagen kvar. (Och en natt gods sömn) Hoppas bara inget dyker upp så vi krashar innan vi är framme. ☺
Sen ska jag inte göra nåt mer än plocka ned studsmattan. Typ.
Lääääängtar….
Sida 649 av 1637
Den här sötingen sprang jag på ute på förskolegården i tisdagskväll. 🙂
Den bökade runt nedanför vår varmkompost. Och jag pillade fram en bit morot från densamma och bjöd. Rädd blev den ju – så klart. Men sen försvann moroten…
(Bilden ovan blir en A4 i en fotobok)
Jag skulle verkligen önska att vi hade igelkottar vid Lilla Gula Huset. Skulle behöva hitta ett igelkottepar och ”importera”, hehe… dom är ju så mysiga…
Frostrosor på marken i morse. -3 visade tempen som kyligast. Men dagen blev, precis som igår, fantastisk.
Gnistrande…. Man hade verkligen ingen lust att gå in.
Passade på att nyttja finvädret och tog en promenad längs med elljusspåret på min lunchrast.
Tjusigt, höstigt, krispigt. Och sooooligt.
Där solen inte nått riktigt fram låg frosten kvar, trots att klockan visade halv ett på eftermiddagen.
Men där den lös var det frostfritt.
Halsen bättre. Orken likaså. Hostan har jag knappt märkt nåt av idag. Kanon… igår hostade jag som sjutton när jag skulle sova. Tur det finns hostmedicin.
Mitt-i-veckan i morgon. Det närmar sig helg…
Vaknade till minusgrader. Det hade varit minus två på natten. När vi klev upp var det fortfarande en kallgrad.
Fram med strumpbyxor och mössa. Hejdå sommaren. Välkommen höst.
Dagen blev sen galet fin. Sol och några härliga grader varmt.
Hostar ännu. Halsen är lite skrapig. Men orken är hyfsad. Blev dock ingen jogging (trots senskift) just på grund av hosta och hals. Faktiskt inte heller någon promenad. Däremot har vi börjat ta tag i det där tråkiga med bouppteckningen.
Sån jäkla fullspäckad helg.
Torsdagen gick åt att fixa.
Fredagen var dagen D. Den flöt mer än fint och trots det jobbiga mitt på dagen blev det jättetrevligt i slutändan.
Lördagen var oplanerad men innehöll i alla fall en massa socialt även om kvällen blev nästan helt för oss själva.
Och idag har vi faktiskt hunnit med att fixa på gården i Gula Huset.
Men när vi kom tillbaka till lägenheten var det som om en förlamande trötthet bäddade in mig. Jag är så ofantligt slut i hela kroppen. Känns som om jag aldrig kommer orka fixa nånting mer – någonsin.
Men jag hoppas att en god natt sömn ska ändra på det.
Nästa helg ska vi inte göra något alls… bara vara…
Ja, det skulle ju vara ruskigt kul att äntligen få spänna upp det blågula bandet, klippa det och inviga tvättstugan/duschrummet som ungen bestämt att vi ska när det är färdigt på riktigt. (Det känns som att det skulle vara lagom fixande efter en helg där precis allt fungerade precis som det skulle efter en jäkla massa planering.) Ett blågult band, en sax och lite bubbel. Done, liksom.
Följ mig på bloglovin. Klicka på plusset
Så här säger ni