Och dom vita benen har fått börja visa sig igen… förhoppningsvis är dom snabbt mörknande…
Ser ni nån likhet mellan mig och Bus? En bus som inte längre är nån Lill-bus utan snart lika lång som sin mor. Än saknas 25 cm, men snart så…
Sida 970 av 1659
Vet inte om vi har fått hyresgäster i flera av våra holkar nu, men i vilket falls om helst så har vi spekulanter till nya grannar vid Lilla Gula Huset. Det flyger flugsnappare in och ut ur flera, men dom kanske bara kollar läget och funderar om dom ska flytta in eller inte. Hoppas dom bosätter sig – för dom är ruggigt bra myggdödare.
Den på fotona ovan satt länge och väl vid den här GRÖNA holken och spanade/vaktade. Huruvida det är samma som sedan flygit in i de andra holkarna förtäljer icke historien – liksom lite svårt att se skillnad på dom – men jag hoppas på gäster i alla holkarna. Och så skulle jag hemskt gärna vilja fånga ungarna på bilden den dagen dom lämnar holken. Det har jag inte lyckats med ännu…
Idag var det dags för ett besök hos frisören igen. Jag hade dock inga planer på att göra några stora förändringar… mest en tillfräschning av slitna toppar. Och det höll min frisör med om. Han kapade några cm på längden och klippte genom lite. Kvar blev inte så mycket mindre än innan. Men betydligt friskare. Och jag blev nöjd.
Sen – när jag såg en ”före” bild (Den ni ser här nedan) ser jag att han nog tog ganska mycket på längden. Snyft… Fast det behövdes så inget att sörja. Det växer ju ut igen. Och oftast växer det ju dessutom snabbare på sommaren.
Kunde inte låta bli att smyga lite på den här Sorgmanteln när den dök upp i närheten när vi satt och fikade. Den misstyckte säkert inte över att få fastna på bild…
Idag njuter vi i solen – först på jobbet och förhoppningsvis senare på dagen hemma. Och så ska jag klämma in en sväng förbi frisören också. Kan bli en rätt bra tisdag med andra ord. Den har då i vilket fall som helst börjat rätt bra.
Helgen som var innehöll många varningar om höga vattenflöden i dom Norrbottniska älvarna. Och det var verkligen gott om vatten i den lilla älven som rinner nära Lilla Gula Huset. Här är inte mycket vatten alls sommartid. Men nu brusade det på mer än häftigt. Inget man hade velat ramla i….
Och idag har jag ÄNTLIGEN fått göra premiär i korta tights på joggingturen. Som jag längtat. Och då klämde jag dessutom i med årets snabbaste tid. 25.17 på halvmilen. Jag satsar på under 25 innan sommaren är slut. Fast jag brukar börja jogga längre sträckor nu när det torkat upp i skogen så full koll på 5km-svängen kommer jag nog inte ha…
Följ mig på bloglovin. Klicka på plusset
Så här säger ni