Kommer precis från skogen – men det var inte där jag hittade Megakotten på bilderna här. Kolla sizen!!!Och för att ni inte ska tro att jag har ovanligt små händer så jämförde jag den även med en en-krona:
Den här ÄR helt klart större än normalt. Och det konstiga var att alla andra kottar – både i trädet och på marken under – var av vanlig storlek.
Men som sagt.. det var inte på dagens skogstur jag hittade den.
Nej dagens sväng handlade om att premiärspringa elljusspåret för säsongen. Och eftersom jag nött det väldigt många varv vid det här laget så vet jag att risken för att det ska vara blött så här i början på barmarksäsongen är mer än stor – alltså tog jag ”gamla” jogginskorna, för att slippa ”grylla” ned dom nya (vet ni förresten vad ”grylla” betyder.. för det är ju inget ”riktigt” ord!)
Klokt av mig.
För det VAR blött. Men vad värre var – det var SNÖ. Skitmycket snö till och med. Spåret ligger ordentligt skuggigt på sina ställen, och stundtals väldigt lågt, men jag trodde ändå att det skulle vara snöfritt. Vi har ju inte snö nån annanstans. Men ack vad jag bedrog mig. Snö – säkert 1/4 av spåret var snö. Och is. Det handlar alltså om där skotrarna packat snön för skidspårens räkning. Icebugsen hade varit att föredra. Men se, dom vägrar jag använda när vi kommit in i maj. Förra året tog jag tärrängpremären den 16 maj – och så var det minsann snöfritt. Och i fjol hade vi ju sååååå sjukt mycket snö. I år har vi knappt haft nån. Knepigt.
Men eftersom jag ändå blött upp fötterna på första varvet så tog jag ett till. 8,7 km terräng, alltså. Det känns säkert i benen i morgon. För branta backar (med is och snö!!!) är något annat än slät asfaltlöpning.
Så här säger ni