Okej.. Nu har den börjat på riktigt – galonistiden på jobbet. Blött och slaskigt är bara förnamnet.
Författare: Candygirl (Sida 1115 av 1687)
Jaha.. nu är jag utbildad i LABC.
L som i Livsfarligt läge
A som i Andning
B som i Blödning
C som i Chock eller Cirkulation
Plus i HLR
Hjärt-Lung-Räddning
Tyvärr låg utbildningen efter ordinarie arbetstid (som det nästan alltid gör för oss i den här branchen) men eftersom vi behöver en sån här utbilding är det bara bita ihop, slänga i sig middagen och köra till brandstationen för att bli lite uppdaterad. Jag har faktiskt aldrig gått en sån här utbildning så jag tycker det var väldigt bra att jag äntligen fick göra det.
Som träningskompis fick jag lära känna Mini Anne:
Mini gillar att bada. Bara hon får ha bubblor i vattnet. Mycket bubblor. Däremot gillar hon inte att tvätta håret. Det svider ju när man får schampo i ögonen!
Första joggingrundan den här vårvintern utan dubbat. (missförstå mig rätt: Det går hur bra som helst att jogga med dubbat. Men det är ännu roligare utan).Utan joggingbroddarna alltså. Ingen is. Ingen halka. Mest asfalt men också en himla massa vattenpölar och på sina ställen riktigt blöt och kall snösörja. Alltså var man istället i stort behov av gummistövlar. För kall blöt snö i skorna är ingen höjdare. Men att jogga i gummistövlar kändes inte som en bra idé.
Alltså tillverkade jag egna joggingstövlar. Eller strumpstövlar…
Jag tog helt enkelt och satte en plastpåse på vardera fot. Det blev alltså strumpa – påse – sko. Genialt, tyckte jag.
Ändå tills jag kom hem och då kände efter att jag nog VISST var blöt om fötterna. (Vilket jag som tur inte märkt mycket av) Ganska väldigt mycket blöt om fötterna. Hur nu det kom sig???
Hmm… mina plastpåsar höll inte hela rundan. Stadigare plast är ett måste. Undra om hundbajspåsar skulle hålla bättre???
(Fast jag struntar nog i det och springer våt om fötterna istället. Det gick ju – uppenbarligen – bra det med)
Förresten hade jag ju, självklart med mig min nya kompis. Och jösses så bra vi gick ihop. Men jag MÅSTE skaffa ett armband till den.
Vårvindar. Tio plusgrader och solen gjorde några trevande försök – men lyckades, tyvärr, aldrig riktigt.
Bus hoppade i ALLA pölar han såg. Jag hade stövlar så jag travade rakt genom medan maken, som hade walkingskor, fick gå runt.
Alla tre belönades sedan med glass efter den långa, slaskiga promenaden.
Följ mig på bloglovin. Klicka på plusset
Så här säger ni