Jag tänkte att om jag köper nya gummistövlar i slutet av november – då sjutton kommer kallgraderna och snön.
Men det funkade inte. Blöttet och slaskandet fortsätter. Men idag hade jag i alla fall nya snygga gummistölvar att ha på fötterna. Alltid nåt!
(Stövlarna är från Viking, om någon undrar. Jag vet att dom gör bra stövlar för jag har sedan tidigare detta par – och dom är jag grymt nöjd med)
Jag fick en fin utmärkelse igår.
Det var Åsa som hade gett mig titeln Veckans blogg på sin blogg, Secon time around . Hon skriver bland annat:
En underbar tjej med en härlig blogg.
Ska det vara jag det?? Haha…
Ja, hur som helst. Jag suger då i mig allt beröm… Tack!
OK
Först ville ögondoktorn, som visade sig vara en ung snygg läkare som jag vill minnas hette Frank, göra en vanlig synundersökning. Doktorn (den snygga, unga) täckte för mitt vänsteröga och bad mig läsa på syntavlan
– Ehhh.. bara så du vet så ser jag inte tavlan, sa jag. Jag ser att det lyser där i hörnet, men inte mer.
– Ok, sa den snygga unga läkaren. Vi provar med den här. Och så tog han fram ett ark som bara innehöll fyra bokstäver men som var 12-15 cm stora.
– Nu då?
– Nja… jag ser inte att du håller i nåt… allvarligt talat så ser jag inte ens din hand….
Ögonläkaren (den snygga, unga)flyttade sig närmare och närmare. Och när han höll tavlan med de gigantiska bokstäverna ett par decimeter från ögat så kunde jag minsann urskilja ett C. Tjoho…
Sen följde ögonundersökning, mera ögonundersökning och ännu mera ögonundersökning. I en timme och fyrtio minuter höll han på. (Det var annat än här på VC där den danska läkaren inte ens visste hur man slog på ögonmicroskåpet) Han fick tillkalla en kollega för extra konsultation. Dom fick även undersöka mitt öga med ultraljud. Det var nämligen så grumligt så även dom hade svårt att se nåt…
Men jag har mycket riktigt glaskroppsavlossning. Fast då brukar man inte se så dåligt som jag gör. Anledningen att jag bara har syn som skiljer på ljus och mörker är att denna avlossning har dragit med sig blodkärl och det är blodet som blandat sig med den där sega vätskan som i sin tur bildar gröten jag inte ser genom. Huuuu….
Tur i oturen var i alla fall att dom inte kunde se nåt som påvisar att näthinnan är på väg att lossna. Den verkar sitta som den ska. Även om dom hade svårt att avgöra det i allt grums. Dock vill dom att jag kommer tillbaka nästa vecka. Förhoppningsis har grumset tunnats ut så dom ser mer då… Och förhoppningsvis sitter näthinnan där den ska även då. Tappar jag däremot ljusseendet då är det bråttom. Då måste jag ringa direkt…
OM nu detta grums inte ger med sig inom rimlig tid så kan man åtgärda det. Jag tyckte han sa att då tar man helt enkelt bort glaskroppen, men jag kan ha fattat fel. Hur som helst så kan man få synen klar igen om det inte rättar till sig själv.
Jag blev inte sjukskriven. Däremot bestämde jag mig för att inte alltid vara ”fröken duktig” och har ringt och sjukanmält mig själv torsdag fredag. Jag hade visserligen en semesterdag inbokat på fredag, men jag har haft ett snack med rektorn nu i kväll och jag återkallar den semesterdagen. Roligare att ha semester när man ser nåt.
Så nu vet jag lite mer om ögat och det känns skönt att ha blivit rejält undersökt (av en ung och snygg läkare!) Vi har date nästa torsdag igen. Förhoppningsvis ser jag honom lite bättre då!
Nu är det nära tills vi får börja räkna ned. Dessa glittriga kulor har jag gjort till jobbets kalender. Och den går av stapeln utomhus och har matematik som ett genomgående tema. Och samarbete… Ska bli jättespännande. Jag skriver mer om kalendern när den sätter igång.
Och snart får bus börja öppna sin nytillverkade kalender:
Jag vet inte vem som längtar mest – han eller jag…
Snygg va?
Så här har jag sett ut den korta tiden jag befann mig hemma mellan jobb och kvällens teckenkurs. Såååå skönt att få stänga av det grumliga suddiga ögat. Bus lånade villigt ut sin piratlapp åt sin halvblinda morsa. Jag ser knappt handen framför mig och allt blir bara tokigt, jobbigt och snurrigt. Jag var lagom glad när jag missade smörkniven och prickade vattenglaset till middagen idag. Vatten över hela bordet var precis vad jag behövde när jag skulle springa iväg på utbildning om bara ett par minuter…
Jag ringde och kollade var min remiss var i morse. Den hade kommit. Men var obehandlad! Hmmmm… Dom bad mig återkomma om jag inte hört nåt innan onsdag. Dock ringde dom upp vid två och meddelade att jag har tid på ögonmottagningen på Sunderby sjukhus på onsdag förmiddag.
Nu har jag överlevt både en arbetsdag och en kurskväll med ett öga. Nu ska jag bara ta det lugnt resten av kvällen.
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Så här säger ni