Författarnamn: Linda

Ett Foto I Timmen – 28 maj 2011

Idag var det en sk EFIT-dag igen. Och eftersom Cia messade och påminde mig så hann jag hänga med. Vi spenderade, som vanligt vår helg i Lilla Gula och fotona är samtliga tagna med SonyEricssons Satio.

Dagen började tidigare än ”normalt”  – för att vara Lördag – eftersom vi väntade gäster redan till frukost.

Det var min lördag. Andras finner du HÄR….

Juli?

 

Nja… idag vill jag inte tro på bondepraktikan.

Urban Vilhelmina Blenda, skola sommaren lända…

Hmmm… Vilhelmina idag. Vilket alltså ska motsvara Juli. Och här som är mulet, jätteblåsigt och dessutom kändes det kallt (fast termometern visade hyffsade grader) Visserligen är klockan bara kvart i sju så det kan ju hinna ändra sig. Hoppas på det.

Urban…

…Vilhelmina och Blenda skola sommaren lända

Ok… Enligt gamla bondepraktikan ska Urbandagen förutspå Juni, Vilhelmina Juli och Blenda Augusti.

Och idag är det lovat fint väder så vi får väl en fin juni då. Dock tycker jag de efterföljande namnen/månaderna är viktigare så jag håller tummarna att finvädret får hålla i sig i dessa dagar.

Linda in action

Här är lite bilder på ingen annan än mig själv – från firandet av Förskolans Dag den 19 maj. Den dagen vi egentligen skulle vara ute och ha kul i strålande sol. Och istället fick trycka in alla barn, fröknar, föräldrar och medföljande syskon i två större byggnader. Tur vi hade dom, i alla fall. Annars hade vi fått ställa in alltsammans.

Som synes kommer jag aldrig kunna ställa mig på ”en normal scen”… haha.. inte att döma av minspelet när jag spelar/sjunger/agerar med de små liven. Men skitsamma. Jag har kul. Och det verkar dom också ha.

Tack för bilderna Linda. En annan Linda, alltså.
Och nej... det är inte meningen ni ska kunna läsa texten bredvid korten.
Jag förminskade bara en A3-sida som ska in i en fotobok så småningom.

Skadad

Mini har ont. Hon ramlade på asfalten och skrapade upp sitt ena knä. Och nu kommer det blod. Massor av blod. Tycker Mini det känns som i alla fall. Tur hon har Nalle som kan trösta och komma med ett plåster. Så snart såret är rengjort och omplåstrat kommer Mini vara en stolt plåsterbärare. En liten stund. För sen river hon bort plåstret igen. För att kolla hur såret ser ut….

Tänk snart är maj slut…

… och juni tar vid. Hjälp vad fort det går.

På ett sätt längtar jag så mycket till semestern så jag vill att dagarna ska gå fort. På ett annat vill jag att tiden inte ska gå så snabbt nu.. jag vill njuta av varje solstråle och se hur naturen vaknar till liv igen.

I helgen har vi knappt varit inne alls. Inte ens måltiderna. Vi hann grilla hela fyra gånger. Fredagmiddag: Lammfärsspett, Lördagmiddag: Oxfilé, Söndaglunch: Parisare och Söndagmiddag: Kycklingfilé. Det är ett bra sett att ta vara på dagarna och ljuset

Ljuset ja… nu är det  ljust hela natten.  Även om solen går ned några timmar så hinner inte skymningsljuset bort innan gryninsgljuset börjar visa sig…Härligt!

Lördagsblandning


Bild från blandningen i vår pepparkvarn

 

Hemmahelg – för ovanlighetens skull

Förmiddagen:
Vaknade 7:30 – på tok för tidigt. Somnade om till nio… Bus sov fortfarande gott!
Mysfrukost
Pellisfix på balkongen
Sorterat högvis med t-shirt och linnen i byrån
Telefonpratat

Resten av dagen:
Promenad
och/eller cykeltur
Iväg med en hel säck kläder till röda korset
Kompletteringshandla
Grilla Oxfilé
Balkongmys

 

Förskolans dag 2011

I går var det då dags: Förskolans dag. Och naturligvis ÖSREGNADE det – ABSOLUT HELA tiden. Men vi genomförde ändå och flyttade in allt under tak – utom ponnyridningen och smådjuren. Ca 100 barn och massor av föräldrar och fröknar uppskattade vi det till. Och det flöt på bra. Trots vädret och trots att vi fick göra tipsrunda, pyssel, korvätning och sångsamling inomhus.  Jag hoppas komma över lite fler bilder från själva dagen senare. Vet att det finns bilder på mig när jag spelar i alla fall… nånstans…

Så här limegröna blev vi i med våra Mini-tröjor. Jag matchade dessutom med ögonskugga och naglar.Vilket fick bus att oroa sig över att jag tänkte följa honom till skolan. Han slapp mitt sällskap. Och dessutom tvättade jag bort ögonskuggan efteråt. Men ska man få med så många barn på en och samma sångsamling är det nog bra om man ”syns” (och hörs)

Det var JÄTTEJÄTTEROLIGT. Så vi har redan börjat planera nästa års firande…

Rulla till toppen