Författarnamn: Linda

Vår strand

… det är egentligen inte alls vår. Men vi har varit ensamma på den nästan varje gång vi badat. Så även igår.

Helt perfekt ju. Tar 10 minuter att cykla dit. Där är nästan alltid lä, botten är fin (när man lärt sig var storstenarna ligger…) och vattnet varmt.

Idag hann vi tyvärr inte dit. Alla ärenden tog för länge. Och tittar man på väderprognosen så kan det eventuellt ha varit den sista baddagen den här semestern – och så missade vi den… Men det återstår förstås att se!

väderstressad

Såna här blå fjärilar finns det gott om på ”vår” strand. Även om dom är färre i antal nu i augusti än i mitten av juli. Igår såg jag faktiskt bara ett par stycken.

Idag är det också badväder – men vi tänkte oss ”hem” en sväng för lite ärenden. Hmmm… egentligen vill jag och bada, men jag vill också på biblioteket – bland annat…

Hoppas jag hinner sola lite också!

Smultronstället

Nu har maken tagit med mig och bus det där smultronstället som han fick visat för sig på jobbet för tio dagar sedan

Och nog var det ett smultronställe alltid. Det lös rött, rött, rött… överallt. Vi plockade i 35 minuter och hade sen mer än nog för att fyra personer skulle få en rejäl smulronefterrätt. Det blev till och med över så bus fick börja måndagmorgonen med smultron till frukost.

Frågan är om vi inte måste göra en sväng till senare i veckan. För det fanns massor kvar, men inga kart eller blommor så det är dom sista bären som lyser röda och lockande bland de höga grässtråna …

Augusti

Då skriver vi Augusti i våra kalendrar och även om jag inte här hemma och vänder blad på min hemmatillverkade dito så kan jag ju visa hur augustibilden ser ut.

Här kan man läsa om  hur jag gjort kalendern

Augusti innebär att det snart är dags för jobb igen för min del
Och att skolan börjar….
Augusti innebär också att maken slutar jobba på denna lilla ort –  för den här gången. I morgon börjar han jobba på hemmaplan igen vilket innebär att han kommer åka hem och sova vissa nätter – för att slippa åka så tidigt härifrån de mornar han öppnar förskolan.
Dessutom innebär Augusti att busungen fyller sju år. Visserligen på augusti månads näst sista dag men ändå… Han har en enda önskan (förutom pengar). En familjebiljett till Relaxen på Sportcity.

Men Augusti innebär också att jag faktiskt har semester – två veckor till – och att det (förhoppningsvis) fortsätter vara fint väder.

Grekafton på hemmaplan

I går hade vi grekafton här hemma. Mixed Grill, ouzo och rödvin i tryckande fuktig värme. Perfekt helt enkelt.

Idag regnar det. Då tar vi krabba!

(Eventuella grekiska läsare får ha överseende med min egenhändiga översättning av ordet ”grekafton”. Kollaget ovan är en A4 till nästkommande fotobok och den ska inga med grekiskt påbrå läsa så ingen kommer därmed fatta hur fel jag TROLIGEN skrivit!)

Klar med fönstrena

Nu är alla källarfönster:

skrapade
slipade
oljade
grundmålade
och målade.

Åtta stycken. Och därtill två små fönster i lilla toan och trappen. Hurra till mig. Förra sommaren gjorde jag 6. Nu i sommar har jag gjort dom sista fyra.

Det var duktigt svettigt att slutföra det sista idag. Tryckande värme med åska i luften gjorde att svetten lackade när jag målade. Men det gör ju inget. Jag gillar ju värme. Och det finns ju dusch!

Resten av dagen gick i slöhetens tecken. Sola, sola och lite mera sola. Och så grekisk grill på kvällen.

Busmatematik

Bus förklarar för några bekanta över vad det kostade att bo på Stadshotellet i Piteå när vi var där förra helgen:

”Det kostade niohundra kronor att sova där.
Ville man sova två nätter kostade det tiohundra kronor.
Tre dagar kostar tusen och fyra dagar tvåtusen…”

Det är nog  någon som inte riktigt har koll på det där med att räkna pengar ännu!

(Förhoppningsvis) slut på musaktivitet i sovrummet

I förrgår natt, då maken redan somnat (han jobbar ju) och jag lågt djupt försjunken i min deckare, hörde jag nåt som prasslade på golvet vid min kameraväska. Och när jag kikar dit så ser jag en liten, liten brun mus kila iväg. Hmmmm…

Söt som socker men på fel ställe. Den hör  hemma i skogen, inte i vårt sovrum. Men det hade ju varit ett herrans åskväder samma dag på förmiddagen så den kanske hade sökt skydd hos oss.

Jag gillrade ett par musfällor och satt sen och vaktade med en papperskorg. Tänkte försöka fånga den levande och släppa ut den i skogen igen. Men den lilla rackaren var på tok för snabb. Och på parkettgolvet i vårt sovrum lät det nästan som den fick åka skridskor. Dom små klorna gled och man hörde var den trippade runt.

Jag lyckades inte fånga den och klockan 02 gav jag upp.

I går morse upptäckte vi att osten från musfällan var borta. Men fällan hade inte slagit igen. Rackarns!! Musen var nog inte tillräckligt tung! Laddade på nytt, samt öppnade alla dörrar i källaren så den hade en chans att smita ut i skogen igen.

På kvällen var osten borta – IGEN. Men inte hade fällan slagit ihop nu heller… morr.. Dessutom hittade jag fler små musbajsar fast jag dammsugit tidigare på dagen. Hmmm…Men jag hittade också var den förmodligen låg och tryckte. Under parketten i sovrummet. Det finns två små hål där elementet går ned i golvet. Perfekt för en liten skogsmus…

När vi släckte i går kväll hörde jag hur dom små klorna började trippa runt under sängen igen. Jag hade självklart laddat musfällorna igen. En vid hålet i parketten och en där musen tidigare smaskat i sig osten.

Gissa hur det var i morse???

Ingen ost – ingen smälld fälla. Åhhh…

Fick då tips av min far att försöka spänna den ÄNNU lösare och att dessutom knyta fast betet så att den lilla musen skulle få jobba lite mer för att få lös det.Då kanske fällan skulle hinna lösa ut.

Jag och bus knöt fast ostbitar och la ut fällorna. En vid hålet och en där den käkat upp all gratisost tidigare.

Och nu!!!

Utan att varken jag eller bus märkte att musen var uppe och sprang så hade den fastnat i fällan. (Trots att jag var just i sovrummet och målade fönsster) Och nu kunde vi ju se att det nog inte var en skogsmus utan en näbbis…

Bus tyckte det var lite sorgligt. Men vi kunde i alla fall konstatera att den dog lycklig. Den hade en pytteliten ostbit hängande i munnen!

Njuter av varje minut

Varför är sommaren så kort????

Jag har 2½ veckas semester kvar. Det känns på tok för kort…. Tur  jag njuter av varje minut.

(fast riktigt så här lugnt som på bilden har jag det inte hela tiden. Det blir ganska mycket gjort också. Idag ha jag till exempel hunnit med att grundmåla det sista fönstret. Så inatt (och några nätter till) är jag och maken helt utan sovrumsfönster.)

Rulla till toppen