Dagar med Linda

Ok… pellisarna har fått förflyttning till matkällaren. Och på balkongen är det numera dekorerat med ljung, lummer och torkade pumpor… och ljus.  Betydligt höstigare än pelargoniorna – som visserligen blommade som aldrig förr, men ändå…

Och så här ser det ut när mörkret sänker sig. Tyvärr för kallt för att sitta ute och njuta – även fast vi har infravärme. Men vi ser alltsammans genom vardagsrumsföntrena så det blir mysfaktor: hög i alla fall.

Och pellisarna då?

Dom är  nedpackade för vintervilan. Fast det var lite sorgligt. Men som sagt… det var dags för något höstigare.

Undra hur många av dessa åtta som är vid liv när det är dags för vårvinter? Det är alltid lika spännande.

(Förresten hade jag ju nio pellisar i somras. Var är den nionde? *funderar* Den måste ha blivit kvar i Lilla Gula Huset….Men det gör ju inget. Då står den i källaren där och väntar på våren)

En promenad ned på stan för att inhandla en laxsallad till lunch medförde att jag hamnade hos frissan idag. Så kan det gå. Jag passerade min stamfrisering och skulle passa på att boka tid. Och då fick jag tid på en timme. Taget!

Så nu är jag klippt och folieslingad. Riktigt, riktigt mörk i nacken och i dom mörka slingorna. Som vanligt har jag låtit min duktiga frissa få fria händer. Hon satte två ljusa och en mörk slinga, två ljusa och en mörk, osv, över hela håret och nästan svart in nacken. Sen lät hon nästan all längd vara kvar runt ansiktet också. Men i nacken är det ordentligt uppklippt.

Och – som brukligt – är jag toknöjd när jag kommer därifrån. Måtte hon aldrig sluta klippa håret på folk!

(Förresten – någon som provat fota nacken på sig själv??? Det är ju typ omöjligt. Och inte ville bus hjälpa till. Men det var för att han inte ville kladda ned min mobil – han lekte med slime och tyckte att han inte var lämplig mobiltelefonhållare! Och det hade han helt rätt i!)

Ok… vi skiftade till vinterdäck i kväll. Var klara klockan 19. Och nu när jag kikar ut genom fönstret, kl 22:00 så vad ser jag??? SNÖ i massor.

I fjol kom den första snön den 9 oktober. Så det är bra precis samma tid iår.

Ifjol försvann den sedan. Den 7 november snöade det i alla fall så marken blev vit igen. Och den 8 november byggde vi snögubbar.  Men den 16:e samma månad regnade den bort igen så fortfarande när november månad slutade hade ingen snö kommit.

Undra hur det blir iår… det är liksom lagom om snön kommer till första advent, tycker jag.

…och mörkare ska det bli. Men det är väl bara att bita ihop. Tids nog får vi börja julpyssla. Och det – om något – lyser upp mörkret.