Har suttit och tecknat nästa läsårs grattiskort till barnen på jobbet. Tanken var att få dit lite ”olika sorters barn” och det tycker jag att jag lyckades med.
Kategori: Pedagogiska ideer (Sida 31 av 46)
Vi har precis avverkat arbetet med former på matematiken på jobbet. Och i samband med detta tillverkade jag ett formbingo. Superenkelt. Och det fungerade toppen.
Jag gjorde tio bingobrickor – så många barn kan spela samtidigt. De fyra ”vanligaste” formera är representerade – kvadrat, cirkel, triangel och rektangel och dessutom har jag tagit med grundfärgerna plus grönt.
Ingen bingobricka är identiskt och ingen bricka innehåller mer än en av varje form/färg.
Bingodragaren har sedan alla former i alla färger i större format att dra – en i taget – så vi kan utropa:
Grön rektangel… osv.
Har man den formen som utropas (och kan man den inte får man kika på bingoutrparens ”mall”) markerar man den med en svart kvadrat.
Full bricka = bingo.
(Tanken är även att de yngsta – de som ännu inte lärt sig formerna ändå kan använda bingot. Genom att markera ALLA röda när nåt rött dras osv…)
Min ena kollega hade en fundering på att låta barnen få prova se annorlunda ut (vi har liksom barn som har väldigt svårt att låta bli att komma med nedsättande/dumma kommentarer om andra, beroende på utseende/prylar och annat lite allt för ofta). Hennes tanke var att låta fotografbilderna få lekas med. Hon kopierade upp alla barns mellanstora bilder – dom där som är typ en decimeter höga – och laminerade. Sen fick jag i uppdrag att rita frisyrer.
Jag tog ett av barnen som mall och ritade huvudformen med papper och foto mot ett fönster och sedan började jag hitta på coola (??!!) frillor. Dessa är sedan färglagda med penna, urklippta, laminerade och urklippta en gång till. Och eftersom alla barn sitter på samma ställe när fotografen fotar så stämmer huvudformen riktigt bra på alla 18.
Nu återstår bara att komma på VAR vi ska låta dom leka/experimentera.
Blir det mot en dörr – och då med häftmassa bakom?
Blir det bara på ett bord – dom gamla typens klippdockor?
Eller blir det på en magnettalva – och då med påklistrade magneter på baksidan av alla foton/frisyrer?
Hur som helst tycker jag det var en rolig idé. Hoppas barnen tycker detsamma.
(förresten passade jag på att komponera en liten visa om det där med att vara olika medan jag ritade frillorna – den har barnen redan fått börja träna på! För det behöver dom!)
Det drar ihop sig till Alla Hjärtans Dag. Och detta innebär att det är dags att börja göra hjärtepyssel på jobbet.
I år gör mina jobbarn dessa hjärtan. (som även går utmärkt att pyssla hemma med sina egna telingar)
Först har dom fått måla två ark i A4 storlek med vattenfärger. (Jag försökte styra färgerna mot lite hjärtliga och plockade bort svart, brunt och mörkblått ur färghållaren.) Den här biten klarar alla – oavsett ålder.
När bilderna torkat fick dom använda mitt stooora hjärtemått för pepparkakor och ta ut två hjärtan. De äldsta klarar ju både rita och klippa själva, de yngsta får man hjälpa med vad de behöver.
Sen häftades det två hjärtana samman efter kanten, med ev. hjälp.
Men innan dom satte igen runt om fick dom fylla hjärtanen med hopknölade bollar av toapapper. Något som även en pytteliten förskoleplutt klarar.
Så återstod val av band och ihopfästning.
Korten gjorde dom av dubbelvikta röda papper. En del skrev helt själv, andra genom att kopiera det vi skrev och vissa träningsskrev med hjälp av klotter.
Hur som helst så blev det jättefina bulliga hjärtan som just nu hänger i fönstret på jobbet. Alla har inte gjort hjärtan ännu så det lär tillkomma fler innan måndag…
Mitt alfabet är på plats på en vägg på jobbet. (Även grannavdelningen har fått ett ex av alla bokstäver så jag gissar att dom tänker hänga upp sitt alfabet dom också… eller… jag hoppas…) Jag tycker verkligen det blev jättebra. Ungarna var väldigt förtjusta i bokstäverna. Speciellt Yoda.. haha… och häxan, roboten och skelettet.
Det tog sin lilla tid – typ 1-1,5 timmer per bokstav. I snitt. Z tog längre och Q kortare, om man säger så… Men fint blev det. Och förhoppningsvis lockar det – än mer än det redan gör – att lära sig bokstäver, bokstavsljuden och därmed få en fint tillfälle att erövra litteracitet.
Så här säger ni