Nu har jag gjort nånting jag aldrig gjort förut…
Den här byggsatsen fick bus i julklapp julen 2012. Han var helt fascinerad av Titanic och önskade sig allt som hörde till båten…
Byggsatsen var dock på tok för svår för en då 9-årig pojke som aldrig byggt en modell tidigare. Alltså fick jag bygga.
Modellen var i skala 1:570 och innehöll helt sjukt många delar. Dock kom jag inte så långt innan vi insåg att alla färger inte ingick i satsen. Jag hann i stort sett bara limma ihop skrovet innan det tog stopp.
Byggandet avstannade – lades på is – kom av sig helt…
Och busungens Titanicintresse svalnade liiite…
Bara för att återkomma i höstas.
Och innan den här julen köpte vi det som saknades. När vi sedan avverkat julen och allt som hör till satte jag igång på riktigt. Nu hade vi alla färger så det var bara köra hårt. Nästan varenda vardagkväll har jag pillat/limmat/målat… dom mista bitarna som skulle målas/limmas är helt sjukt små – typ 4 x 4 mm… gahhh… pincett.. typ. .. Och varenda litet trappsteg ska målas.. och trappräckena..
Och inse hur abnormt svårt det var att få dit snörena (tamparna? repen? linorna? – vad det nu heter…)
Men NU är den klar. Och den blev sååå bra.
Trots att jag aldrig ens varit nära en kartong med en byggsats har jag lyckats bra. Det syns inte att jag aldrig provat förr.. men jag har nog lite nytta av att jag målat så många motiv på små, små naglar….
Och min busunge är nöjd. Han som vet exakt var skrovet gick av när det sjönk. Hur många som satt i första livbåten. Och hur det såg ut i restaurangen i första klass.
Det enda han skulle önska är man faktiskt kunde leka med modellen. Men se det kan man INTE – då lär nåt litet tunt knäckas.
Och då lär hans mamma INTE bli glad!
Men jag blev sugen på bygga nåt mer.. ska kolla i butiken i Luleå när vi är dit nästa gång…
