Ungen

Längtan

Det är inte bara jag som längtar till sommaren, och sommarens resa. Bus är ju liksom van  med att somrarna ska tillbringas i Grekland. Han har varit där varje sommar från när han var nio månader – förutom dom två senaste då vi istället spenderat all tid i Lilla Gula Huset.  Nu, när han vet att jag bokat i alla fall flyget till Grekland, vill han att det ska vara juli imorgon, typ.

– Åhhh… det är ju så länge dit. Det här måste ju kännas som att vara prins eller prinsessa. Dom får bara gå vänta och vänta, i flera år, innan dom får bli kung!

Nu så…

Hemma igen och efter dryga två timmar så var den trådlösa  uppkopplingen konfigurerad, AVG-antivirus och Firefox installerat, MSN registrerat, alla windowsuppdateringar gjorda och div tillägg hämtade. Puh… Så nu är det en mys-bus som sitter i sitt rum med sin egen lilla laptop och chattar med sin farmor. Samt tittar på Hemliga Klubben på Bolibompasiten.

Så nu måste man väl säga att vi är en ordentligt uppkopplad familj. I alla fall på hemmaplan.

Förresten… någon som vet hur snabb uppkoppling man behöver för att dela det mobila bredbandet på två datorer med en router??? Vi är nämligen tveksamma om det räcker det vi har i Lilla gula!

Shoppat

Det var en lyckad Luleåsväng igår – för alla. Jag fick min gitarr justerad i halsen, så nu går den använda igen. Och så hittade jag mig skinnstölvar, något jag verkligen behövde. Faktiskt… Dom jag köpte var inte på rea och av sånt mjukt skinn så dom nästan känns som en skinnjacka. Ganska höga och så underbart sköna så det känns som jag skulle kunna gå en mil, eller längre, i dom. Jag är också väldigt nöjd över att jag äntligen fått mig riktiga sminkpenslar. Jag har bara haft ”ganska bra” så nu, i och med att tomten inte kom med några, införskaffade jag såna själv. Ska premiäranvändas ikväll

Men av gårdagssvängen var nog bus den som var allra, allra nöjdast. Dels fick han ju köpa sig nytt lego för delar av sina julklappspengar. Men vad ännu bättre var, är att han, för förra årets julpengar (med lite skarvning av mig och maken) fick sin mycket hett eftertraktade och mycket, mycket önskade:

Så igår var det en som var lycklig. Nu kan han inte göra så mycket med sin dator ännu, eftersom jag inte ids börja tanka hem allt han behöver på mobilt bredband. Men när vi kommer hem, på söndag, ska vi installera det han önskar.

Viktigast är visst MSN – han vill kunna chatta med farmor på sin egen laptop. Han har redan bestämt hur hans profilbild ska se ut. Och så är det noga att kunna kolla på YouTube. Vi ska tanka ned FF så han slipper bråka med Explorer. Sen önskade han även Spotify. Så med andra ord måste vi skaffa honom ett 2.1-system nästa Luleåsväng. För Hammerfall i inbygd mini-lap-högtalare är nog ingen höjdare. 😉

Nu ska jag fila på min årskrönika. Den kommer inom kort att synas på en Blogg nära dig! Alltså här!

Apelsinpyssel

Det luktar gott i vårt kök. För där har jag och bus nyss gjort nejlikerapelsiner. Mmmmm..

Förresten får jag absolut inte klippa min busunge. Inte en milimeter. Han ska ha LÅÅÅÅNGT hår har han bestämt. Jag har försökt få gå lös en centimeter på luggen i alla fall. Nope. Som hårdrockare är jag ju svag för långhåriga killar så jag har absolut inget emot att han vill ha långt hår. Man får alltid kamma utan gnäll… men ögonen skulle ju gärna få synas.

– Det ska hänga i ögonen för det ser så gulligt ut, säger han.

Och så tillägger han att det är han som bestämmer när han ska klippas.

Nu är det fredagsmys…

Sådärja.. slutade halv ett men eftersom bus slutar först tjugo över ett så hann jag hem och slå ned rumpan i soffan i 40 minuter innan han skulle eskorteras hem. På spark. Fast vi tog omvägen via ”stan” och provianterade inför den helstekta laxöringen i kväll, beställde julspriten (som dom inte hade hemma på systemet), kompletterade lite medikament från apoteket och lite annat smått och gott. Bus fick även köpt julklapp till sin far. Något motvilligt, dock. Han tyckte jag skulle betala HELA klappen. Men han var lovad ett bidrag och sen fick han skjuta till resten själv. Vilket han också gjorde, så nu är den biten ur världen.

Nu är det helg. Och i morgon ska vi handla julmaten.

Att tro på sånt som (kanske) inte finns…

Det där med barn och tomten…

Bus vet nog inte riktigt vad han ska tro. Jag var helt säker på att nu – när han nästan gått en termin i åk 1 – skulle det där med att tro på tomten vara passé. Men med hans goda fantasi och suveräna lekförmåga så… frågan är väl OM han tror eller om han helt enkelt INTE VILL sluta tro. Så här lät det i alla fall när vi pratade förra helgen:

Jag: Hur är det nu egentligen med tomten?
Bus: Ja, alltså… tomten ser man ju. Men jag förstår inte hur det där med påskharen och tandfeén  fungerar. HUR kan dom komma in i huset fast vi låst dörren på natten. Det är ju helt FANTASTISKT.

Hmmm… inte läge att avslöja för mycket ännu, alltså. Måste nog ragga rätt på en tomtefar även denna jul. Någon som läser som känner sig manad???

(bilden är en ”gammal” tecknad dito. Innan jag hade min älskade platta!)

Oktober-pick-nick

Alltså.. det var sol. Men kyligt. Man hade kunnat ha pick-nick ute. Om man såg till att ha varmt under rumpan och gosiga kläder för att sitta still. Men vi ides inte.. vi tog pick-nick inne.

Med pick-nick-korg
Med papperstallrikar och pappersmuggar
Med kaffe
Med mellanmål (nyttigt)
Med fika (inte nyttigt)
Med godis (det var ju fredag!!!)
Med läsbart (Bamse)

Fast kaffemjölken köpte jag i kiosken (köket). Likväl upptäckte vi att fikat passade perfekt med lite grädde så då fick vi springa till kiosken (köket) igen. Sen tvingades jag leka lite krigarsoldat (som jag är urusel på). Men därefter hittade jag en badstrand. Och VIPS så var både jag och bus i badet (badkaret). Med ett drakägg (från LUSH – ja det hette drakägg, på riktigt) bubblandes i vattnet.

Sen kom maken hem och familje- fredagsmyset tog vid…

Yrkesval

Bus kom inrusande här om helgen när jag satt och knäppte på Gitarren. Han skulle sjunga och sen ville han prova. Jag la den på tog för stora gitarren i hans famn och lyckades få hans tre små fingrar att ta ett (nästan) perfekt D.

– Jag ska bli musiklärare när jag blir stor, sa han

Sen spelade han D-ackordet i Krakel Spektakel (och hoppade över det andra). När han skulle prova ett varv till spretade fingrarna och han gav upp.

– Näe.. det var för svårt. Jag blir nog astronaut istället!

Snöbus

Det gäller att passa på innan råvaran smälter bort. Innan vi åkte hem hade hela kompaniet av snösoldater gått och vilat. Dom orkade inte kriga mer i oktobersolen.

By the way… frisyrerna har jag varit delaktig i. Men det är också det enda….
Rulla till toppen