Ungen

Sagovisa

/ / 5 kommentarer / Pedagogiska ideer, Ungen

Idag tog jag en riktigt gammal klassisk visa och sjöng som en saga åt barnen på samlingen efter lunch. Den gamla sången om Josefin med symaskinen… Ni vet…

Det var en gång en flicka som hette Josefin, Josefin, fin, fin, Jose, Jose, Josefin.
Den enda skatt hon ägde det var en symaskin, symaskin, skin, skin, syma, ma,ma,ma, maskin…

Och till den hade jag fixat bilder (som jag laminerat) på hela storyn. En Josefin, en symaskin, Hennes fästman, farmor, skutan, brevet och så vidare… Blev som en saga, fast med sång då.

Väldigt enkelt, och mycket uppskattad.

Dom ville omedelbums höra den igen och så kunde dom inte för allt i världen förstå varför Jonatan kastade självaste Josefin i vattnet när båten gått på grund. Och det var ju en helt klart berättigad fråga. Och sen var dom ytterst fundersamma över det där med att hon satt på havets botten och sydde..Sen hörde jag hur dom gick och nynnade på sången senare under dagen… Haha.. det är lätt att underhålla barn.. ibland!

Besiktning godkänd

/ / 4 kommentarer / Jobbet och sånt, Svammel, Ungen

Idag har jag varit på utvecklingssamtal för bus. Alltid kul att få höra vad en egen lilla teling håller på med på dagarna. Hela förra året hade jag ju stenkoll, eftersom jag jobbade på samma förskola som han. Inte på samma avdelning, men vi delade hall, så jag hade verkligen rejäl uppsikt över allt han gjorde. Och när han misskötte sig var jag över och röt till. (Man ryter ju lite högre och för lite mindre förseeleser när det gäller ens eget barn, även om jag är rätt duktig på bli arg på andras barn också.) På köpet brukade alla andra ungar sluta med dumheterna dom höll på med. En av förskollärarna på hans avdelning tyckte att jag kunde komma in och rya till åt de andra barnen också emellanåt. Eller att dom skulle hota med att hämta över bus mamma om dom inte lyssnade!

Men sen ett år tillbaka är vi bara grannar på området – två separata hus, med kanske 500 meter mellan..eller nåt sånt… Olika rektorer, dock. Så nu var det kul att få lite uppdateringar. Inte för att vi är helt ovetandes om vad han gör på dagarna. Dels har vi god kontakt med personalen (som jag ju dessutom haft som kollegor i två olika omgångar) och dels för att maken springvikarierar och är på bus förskola lite då och då.

Hur som helst så fick han godkänt. Jag fick inte ens en anmärkning. Ingen ombesiktning behövs – inte i år i alla fall… Han gick genom utan fel. Perfekt. Det suger jag till mig och är därmed en extra stolt mamma idag!

Och nu har han 10 dagar till sommarlov.

Viktiga saker

/ / 5 kommentarer / Ungen

Ikväll vid 22-tiden:

– Sov gott, vännen. Dröm fint. I morgon är det Lördag.
– Jaaa.. då är det Kim Possible på Bollibompa.

Viktiga saker man måste komma ihåg.. uppenbarligen.

Inget onödigt gnäll…

/ / 2 kommentarer / Ungen

Busungen är ju ingen som gnäller i onödan. Lite ont här och där om man ramlar eller klämmer sig är väl inte hela världen, verkar han resonera. Dom säger samma på hans förskola. Om han nån gång gråter så vet man att det är allvar.. (däremot gråter han ofta om nåt är sorgligt… så känslor saknas inte).

Nu ser man på honom att han har värk i axeln. Han går och håller upp armen, men säger sällan att det gör ont. Annat om man råkar ta i honom eller när man ska hjälpa med kläder eller nåt sånt. Då ojar han till och säger nåt om sin axel.

Igår hade han nog varit nog så ”duktig” och kämpat på hela dagen. För till kvällen gjorde sig värken extra påmind. Men han sa inte att han hade ont. Däremot var inget till belåtenhet. Allt var fel.. det var böcker, leksaker och annat som var tokigt. Och det insåg han nog för tillslut sa han:

– Jag har ont i axeln hela tiden nu… det är därför jag är så gnällig!

Bild av olyckan

/ / 5 kommentarer / Pedagogiska ideer, Ungen

nyckelben2

Arbetsskadad som man troligen är så gav jag givetvis bus ett uppdrag, i bästa ”pedagogisk dokumentations-anda”

– Kan du rita hur det gick till när du ramlade med cykeln?
– Nej, det kan jag inte.
– Joo.. prova!
– OK då!

Och visst kunde han…

Lilla bilden innehåller förklaringarna, och jag vet att dom syns dåligt här. Men som vanligt är ju bilderna fotade/scannade för eget bruk (inte till bloggen i första hand) och hamnar i nästa fotobok – där blir kollaget i A4 format, och då ser man den lilla texten.

Jag kan istället förklara att det som syns på bilden är ju givetvis hans röda cykel och framför den kommer en bus flygande – med armarna i vädret. Den gula ”plumpen” är cyckelhoppet och rutorna är ”såna där streck som visar att det går fort”.

Och precis så såg det ut när han gjorde sin luftfärd och landade olyckligt!

Olycka

/ / 11 kommentarer / Dagar med Linda, Ungen

nyckelben

Ni får inte se någon karaoke idag… jag har inte haft tid att ladda upp den.

Sen jag slutade jobbet har jag nämligen tillbringat min tid på akuten samt läsande Bamse, Kalle Anka, Alfons Åberg, mera Bamse, Kapten Snorfinger och ritande robotar och annat sånt.. lite middag har jag också fått i mig.

Anledningen till detta är att bus och jag skulle ned och käka glass efter jobbet. Glad i hågen cyklade han från sin förskola och fattade inte exakt VAD han tog fart och cyklade över. Och jag hann inte reagera. Han cyklade över ett sånt där uppbyggt hopp som ”storkillarna” hoppar i med sina cyklar. Och nog sjutton hoppade bus. Först kom bus, sen kom cykeln.. sen landade bus och därefter cykeln – över bus!

Han grät ju förståss.. vilket i och för sig är ovanligt eftersom han ALDRIG gnäller i onödan (vi brukar få fråga om det verkligen är sant att han inte fått ont). Men idag slutade han aldrig gråta. Han cyklade tappert vidare (eftersom hans mamma lockade med glass) men det gick inget bra. Han grät och klagade så hemskt över sin axel. Så efter kanske 400m stannade vi och jag kollade hans arm och axel lite extra noga (hade ju kollat vid fallet, såklart). Inget syntes men han var såååå olycklig. Vi beslutade oss för att gå hem. Försökte få svärmor att komma hämta oss, men hon svarade inte på sin mobil så vi fick gå hem. Sen ringde jag akuten och dom tyckte vi skulle komma in. Dit tog jag bilen, trots att vi bor jättenära… Nu hade han plågats nog.

Och efter två timmar på akuten fick vi så veta att vår älskling hade brutet nyckelben.

Så nu är det lite synd om honom.. eller mycket synd om honom. Och tid vid datorn (för att ladda upp karaoke) har jag inte haft. Nu sover han… ett tag.. och vi ska se färdigt I Am Legend, som vi började kolla på igår!

(Bilderna är alltså fotade på akuten. Viken morsa han har va? Halar fram mobilkameran när han lider av smärta!!!)

Skumbrud

/ / 4 kommentarer / Svammel, Ungen

skumbad

Här har jag befunnit mig. Bus har kikat på en ny film med sin nya favvobrud (näst efter mig då!)  Kim Possible och då smet jag ned i badet med nyaste Mama-tidningen och en lila bubbelbit från Lush. Mycket avkopplande.

Att sen bus blev mer eller mindre skogstokig när han upptäckte skumresterna på badkarskanten och konfronterade mig:

– Har du badad, mamma.

Bara att erkänna och först lugna ned en superarg unge för att sedan trösta. Han hade ingen förståelse alls att han för ungefär 1½ timme tidigare fått välja – film eller bad. Han valde film. Och nu ville han ha bad.. också!

Men det är väl så man lär sig att man inte både kan äta upp kakan och ha den kvar!

Ett brev ute på djupt vatten

/ / 5 kommentarer / Foton, Ungen

flaskpost1flaskpost2

Ja detta är vad vi roat oss med i eftermiddag. Inte varje dag man är med och skickar flaskpost. Men bus har tjatat så över att få göra det så idag fick det bli… Men nästa gång ska jag lägga med ett frankerat kuvert med hans namn och be en ev. upphittare skriva några rader och skicka tillbaka till oss. Vore ju kul att se OM någon hittar posten också!

Make Up för killar

/ / 3 kommentarer / Pyssel och fix, Ungen

pojksmink

I förmiddags när vi var på väg ut på stan och alla var nästan klara hörde bus när jag sa att jag bara skulle måla mig så var jag färdig.

– Jag vill också måla mig, tyckte han (såklart. För just nu ska han göra exakt allt som jag gör!)
– OK, sa jag. Får jag måla på dina händer då?
Det fick jag… Resultatet syns ovan! Detta är alltså pojksmink. Svart kajal, guld-, silver och vit ögonskugga!

Behöver jag säga att sjörövar-bus blev nöjd!

Du ska inte tro det blir sommar…

/ / 4 kommentarer / Ungen

Vi sjunger ju en del på jobbet. Nu håller jag på lära dom några sommarsånger. Självklart Idas Sommarvisa…”Du ska inte tro det blir sommar….”

Jag läste genom texten till alla tre verserna sen provade vi sjunga. Några kunde den riktigt bra redan. Och när vi var färdig och sjungit sista versen utbrister en fyraåring:

– Jag trodde det var ”…och benen blir fulla med SPRIT!”

Rulla till toppen