Efter en helt sjukt hostig dag mötte jag upp ”gamla” vänner från affärstiden för att surra bort några timmar….
Dom timmarna gick fort. Trevligt värre… trots hosta och heshet. Att maten sen var väldigt god gjorde sitt. Vi åt på Lilla Grand Hotell och jag smällde i mig ovanstående: Kalvfile’ med Västerbottensgratäng, Baconlindad Sparris och Madeirasås.
Nu är jag helt slut… och har skavsår i halsen av hostan. Blir lite ”Cockelimock” till natten
Inga lökar än – har inte hunnit på stan och fixa det. Men det kommer, det kommer. I väntan på det är det lite videkissar (som är över från tullisbuketten från förra helgen) ett citrus/örtljus från Village Candle (åh.. det luktar sååå gott) ett vitt porslinshjärta i form av en liten ”ask” (fyllt med vitaminer) och ett vitt hjärta som bara är ett hjärta.
Och så tuppen förstås!
Den fick också flytta fram på köksbordet nu. För det är ju inte såååå länge till påsk.
Och i kopparna på lampan över bordet har jag lagt limegröna ägg:
(som jag målat själv, för länge sen – dekoren är glitterlim) Närmare påsk får dom nog ta plats i fönstret. Men i väntan på det får dom ligga här – i tre små glasskoppar på lampan.
Grodan är väl ingen påskpryl direkt. Men jag gillar stylen. Och färgen. Minns inte var den kommer ifrån – men jag tror den suttit på nån ask som är skrotad – men där grodan i porslin räddades.
I övrigt så hostar jag. Som vanligt när det är förkylningar i omlopp. Jag hostar och halsen slemmar – men jag känner mig inte förkyld. Så jag började veckan på samma sätt som jag avslutade den igår: Med en sväng. Dock tog jag ”korta” svängen idag (5km) just pga hostan. (den ”långa” är vintertid 7,5 km – och igår fick jag premiära den för i år med skor UTAN dubbar!!!!! weeeee)
Vintillverkning.
Det bubblar på bra. Riktigt bra. Vi skulle skaka kärlet (tungt som fn – det är 23 liter vin i) och jäklar vad det pös. Locket höll på flyga av. Det vek sig och skickade ut en mindre explosion av gaser.. haha…
En vecka till så borde det jäst klart.
Och jag gjorde bort att desinficera 26 stycken flaskor i lördags. Det tar sin lilla tid det…
Lördagen var inte så varm.. det höll sig runt nollan hela dagen. Och till veckan ska vi få minus på dagarna. Men det HAR ju varit varmt. Uppemot 10 plus på dagarna. Snön har smält och det har blivit riktigt isigt på sina håll
I går em tog jag på mig skidorna för att se om det överhuvudtaget skulle bli någon tur på fjärden denna vår. Men att åka skidor var förenat med livsfara. Det var is, is och is. Skoterspåren var isiga och dessutom jäkligt skräpiga av kvistar och kottar efter blåsten som varit. Och fjärden… ja ni ser ju. Den åker man INTE ut på…
Jag åkte 3 km och tror att det var nog vinterns sista km. (och nästintill dom första… har bara varit på skidor tre gånger i vinter.) Det gick JÄKLIGT fort på all is. Jag höll på sätta mig tre gånger och en av gånger knäckte jag till handleden en annan ryggen.
Väl tillbaka vid lilla gula (välbehållen – jag höll mig på benen trots all is) kollade jag läget vid husväggen. Och weeee…
Tullisar på G.
Pärlisar också på G.
Och dom har till och med knopp:
Nu kommer väl allt stanna upp när det ska bli kallt till veckan. Men jag hoppas och önskar att vädergudarna ändrar sig… för nu när det ändå har tinat så vi inte kan åka skidor – då kan det väl lika gärna tina bort allt!!!! Fast det bara är mitten av mars!!
Fredagen gick den med… skönt.
Och direkt efter slutet drog vi till Lilla Gula. Där väntade isgata, ungen och svärmor. Sistnämnda bjöd på Thai- Masssaman curry. Och sen spanska gubbar som smakade riktigt mums på det.
Idag ska vi skaka rosévinet som jäser i tvättstugan och fundera ut lördagsmiddagen….
Typ.
Vacker va?
Vita tullisar. Och så gick jag och ungen ut i skogen – vid åtta på kvällen. Fram med ficklampan och så letade vi rätt på blåbärsris och några videkissar.
Lite grönt slikespapper och sånt där trassel – också det i grönt – på toppen. Och sen cellofan runt också så blev det en perfekt ”ge-bort-bukett”.
Länge sen ni fick se nån Mini. Men här kommer en:
Mini ska på semester tillsammans med sin moster. Hon ska åka hela vägen över Atlanten – till USA. Hon har fått välja sig en resväska – och då valde hon en rosa. Och självklart följer Nalle med. Mini hoppas få besöka Disneyland. Och så ser hon fram emot själva flygresan…
Bilden ovan är till ett grattiskort till en av mina närmaste kollegor. Hon fyller år idag – och ska dessutom på semester. Ni kan säkert gissa vart.
Här kommer ytterligare ett pysseltips… Ifall ni inte tänker vara ute i vårsolen hela tiden…
Det här rekommenderar jag verkligen – för det här är kul. Barnen på mitt jobb sa också: Det här var roligt, när dom var färdiga.
Här hittade jag pysslet:
http://www.oneperfectdayblog.net/2012/04/27/kids-art-raised-salt-painting/
och på den sidan finns även bilder på steg-för-steg-instruktioner – något jag glömde att göra (eller glömde och glömde.. det är inte helt lätt att hinna med sånt när man ska vara hjälpande hand och instruktör samtidigt.)
Men jag kan ge er en skriftlig beskrivning:
Eftersom jag vet att barnen ofta har lite svårt att få upp ”mycket färg” på penseln – dom vill liksom använda för mycket vatten och för lite färg – så gjorde jag färdigt ”koncentrerat” färgat vatten. Jag tog helt enkelt en till två cm vatten i en burk och sköljde penseln i färgen jag ville färga vattnet i femtielva gånger – och sen några gånger till. Och uppenbarligen funkade det fint.
Sen är det bara låta allt torka. Och då blir det så här häftigt.
Ok… det hann inte börja ”bubbla” i vintunnan innan vi åkte från Lilla Gula i söndags… men vi håller tummarna att det gjort det nu.
Nu ska det pysslas om på helgerna – skakas – tappas om – skakas – klarna – tappas om igen och så slutligen tappas på flaska. Om ett par tre veckor hoppas vi få detta vin på flaska. Sen ska det få mogna, till midsommar, sådär…
La Petite Maison Jaune – Lilla Gula Huset. Och jag kommer ha stora problem att minnas vad vi döpt det till…. haha… Det vita, Piccola Casa Gialla.. det minns jag:
Det här, Pequena Casa Amarilla, det röda… minns jag – ibland. Glömmer att det ska vara Pequena i början och inte Piccola.
Men det översta, vårt blivande rosé... gahhhh… La Petite minns jag. Men sen kan jag knappt uttala orden: Maison Jaune. Nåja… det har väl mindre betydelse. Bara vinet blir gott så.
Vilket etikett gillar ni bäst: Rosé, Vit eller Röd?
Det äts mycket fisk i den här familjen. Antagligen för att fisk ofta är så snabbt att fixa och dessutom så gillar vi fisk allihopa. Mums, liksom…
Men ibland blir det lite väl mycket. 🙂
I tisdags åt vi ugnstekt öring med cilipaprikasås och klyftpotatis
I fredags åt vi grillad lax, grillade färska blå musslor med ljummen potatissallad och kryddsmör
I lördags åt vi rester av laxen till lunch
I går, söndag, åt vi laxsoppa till lunch (avkoket av laxrenset ju!)
Och till middag, igår, hos mina föräldrar fick vi varmrökt lax med potatis och hjortronsås.
Idag stod det fisk på vår ”matsedel” här hemma. Och i morgon är det fisksoppa till lunch på jobbet.
Hmmm…
Kanske läge att ”kasta om ” i matschemat, tänkte jag. Bara för att upptäcka att maken redan tagit fram lax- och torskbitar ur frysen.
Ok… inte mig emot. Men vi gör ”nåt annorlunda”
Det blev fiskburgare med wookade grönsaker, äggnudlar och sweet (eller hot) chilisås...
Och bara för att det var så himla gott – och enkelt – så skriver jag ned hur vi gjorde så det kan göras fler gånger.
Vi tog ca ½kg blandad fisk (torsk och lax) som vi hackade i mindre bitar och malde till en inte allt för slät smet i mixer.
Vi tillsatte en slurk mjölk, ett ägg, salt och peppar.
Av den kladdiga smeten formade vi burgare (det blev åtta stycken) som vi la på ett fuktigt bakplåtspapper (så dom inte skulle fastna)
Sen wookade vi frysta wookgrönsaker. Vi hade över kryddsmör från musslorna så grönsakerna stektes i smör blandat med vitlök, lite pressad citronsaft, skal från den samma, persilja samt lite peppar.
Grönsakerna fick vila på sidan om när sedan fiskburgarna stektes – i samma smaksatta smör – tills dom var gyllene och genomklara. Då fick wookgrönsakerna återvända till pannan.
Och sen serverades fiskburarna och grönsakerna med kokta äggnudlar och sweetchilisås. Vi hällde även över den starka varianten av den sistnämnda.