Sida 921 av 1660

Jag byter batterier i brandvarnarna hemma (två stycken) och i Lilla Gula Huset (två till) inför varje första advent. Och i år bytte vi även själva brandvarnarna här hemma. Det är två trotjänare som ligger på bilden ovan. Dom är nämligen tio år gamla just precis nu  – så det var liksom dags. Dessutom slängde jag upp en tredje i busungens rum när jag ändå höll på.

Så vi är rätt brandvarnartäta. Tre brandvarnare i en trerumslägenhet. En i hallen, en i vårt sovrum och en i busungens rum. Bara köket, vardagsrummet och duschen som saknar. Och lilla tvättstugan… haha… Men vårt sovrum ligger lite på sidan om och busungen har oftast dörren nästan stängd nattetid. Så jag anser att vi behöver så många. Och hellre för många än för få.

Det blir bara lite dyrt när batterierna ska bytas. För dom är ju faktiskt rätt dyra dom där fyrkantiga som passar i brandvarnare. Men det får det vara värt.

I kväll – mitt under middagen – ringde Björn. Ja, han heter så han jag köper granen av varje jul. Och han vet att jag vill ha den tidigt. Så precis när han fått dom ringde han. Och tre minuter senare stod han utanför porten. Garanterat den första han levererat denna jul.

Men jösses vilken monstergran jag fick. Tung så fördjälvligt. Jag orkade inte bära upp den själv – och det brukar jag. Inte ens tillsammans med bus gick det. Maken fick slita sig från middagen och komma kånka.

Sen kom nästa problem. Trots att jag köpt en 7,5 kg tung fot som rymmer 10 liter vatten (innan granen är i då) och som ”sväljer” rätt grova granar så gick den inte i. Jag var misstänksam på det och tog den överblivna biten från när jag gjorde ny snittyta och mätte. Nope, Nix, Nepp – helt omöjligt.  Så det var bara börja ”vässa” stammen.

Och yxan befann sig i Lilla Gula Huset. (ja befinner sig då!!!)  Alltså fick vässande ske med fogsvansen. PUH – det var  jobbigt. Sen insåg vi också att nedersta grenraden måste bort – annars når inte granen ned i botten på foten och det är liksom en förutsättning om man ska ha nytta av att foten rymmer tio liter vatten. Alltså blev det mera såga.

Jag var så svettig när vi ”vässt” granen i form att komma i foten. Det vill säga: Jag HOPPAS den kommer i foten. Vi har bara testat ”liggande”. Och sen behövde trapphuset städas!

Nu står den och sörplar vatten där ute i trappen ett dygn. Och i morgon blir det klä. Tror jag… För på fredag drar vi till lilla gula huset… Så kanske vi låter den stå till söndag… vi får se. Men  sen måste jag slå in alla julklappar som ligger och dräller lite här och var. In under granen med dom – bums.