december 2012

Rolig post

/ / 3 kommentarer / Dagar med Linda, Jul och Nyår

Jag gillar julkort – ”riktiga” julkort. Visst är det kul att få julhälsningar via datorn/mobilen också. Men såna som hamnar i postfacket är ju trots allt snäppet bättre. Och nu har dom börjat droppa in – julkorten. Älskar det. Hänger upp alla på väggen runt hallspegeln.

Och ibland får man liksom en oväntat julhälsing. Och det är extra skoj.

Som den här ovan. TACK snällaste CAMILLA. Jag kommer GARANTERAT få användning för lacken. Skitsnyggt glitter – riktigt täckande och bra. Och vitt använder jag ofta. Dessutom ska det bli kul att prova ett O.P.I-lack.

Ytterligare en julhälsning från blogglandia låg och väntade på mig. En julig hälsning från SOFIE. TACK vännen. Jag blev jätteglad över den hälsningen.

(jag gillar verkligen det här med att man hittar vänner över hela Sverige via bloggandet. )

Puh… en dag kvar…

/ / 2 kommentarer / Dagar med Linda, Foton, Jul och Nyår

Snart julledigt. Börjar ökentidigt i morgon. Men när bus slutar skolan, klockan 12,  så slutar jag med. Sen är det ledigt.

Har precis handlat färdigt julmaten… Tror jag. Alltid har vi väl glömt nåt, men då är det ju bara knalla ned och plocka upp det. Vi har ialla fall gjort bort den biten vi behöver bilen till.

Hade tänkt mig en jogging nu i eftermiddag. Med det är 0,2 grader ifrån min gräns, som är 18 grader. Så jag tror nog jag skippar det idag. Tar en glögg i stället!

Julkalender. Lucka 20

/ / 1 kommentar / Dagar med Linda, Jobbet och sånt, Jul och Nyår, Julkalender - Sagor och sång, Pedagogiska ideer, Teckningar

Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.

– Bää…

Alldeles vit och lurvig står du där på ängen och bräker åt mig. Ett jättegulligt och ulligt lamm.

– Bä, bä…

– Har du någon ull åt mig? undrar jag

– Ja visst har jag det, kära barn, svara lammet. Massor…

– Det räcker garanterat till att göra en fin jacka, eller en rock, åt pappa, till en tjusig söndagskjol till mamma och säkert minst till två par strumpor åt din lilla lille bror…

 

 

 

Bä, bä, vita lamm, har du någon ull?
Ja, ja, kära barn, jag har säcken full.
Helgdagsrock åt far och söndagskjol åt mor
och två par strumpor åt lille, lille bror.

BORTA

/ / 4 kommentarer / Dagar med Linda, Jul och Nyår

Jag har borta en julklapp

Jepp – så är det.

Jag har ett ställe jag samlar klappar på – och jag kan köpa på mig klappar och presenter i GOD tid så ett ställe att samla sånt på är liksom ett måste. Men nu finns inte klappen där.

Jag har letat – vänt ut och in på skåpet – letat igen. Sökt på andra ställen – där jag vet att den INTE finns -bara för att återvända till klappstället och kolla IGEN. Men den är helt enkelt spårlöst borta. Så sjukt irriterande. Och jag blir så arg.

Jag ska inte behöva ge mig ut att handla en klapp till – den här är ju köpt i november. DEN SKA FINNAS. MEN VAR???

Julkalender. Lucka 19

/ / 1 kommentar / Dagar med Linda, Jobbet och sånt, Jul och Nyår, Julkalender - Sagor och sång, Pedagogiska ideer, Teckningar

Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.

Uppe i den höga granen satt en lite ekorre, Korre. Han hade hittat några smaskiga kottar han tänkte skala och mumsa i sig..

– Det har ska bli gott, tänkte Korre.

Men så fick han plötsligt höra en massa ljud han inte kände igen. Han kikade fram ur granen och fick syn på en massa barn som lekte i närheten. Korre blev rädd och fick bråttom därifrån.

Han tog ett jätteskutt och hoppade från granen över till nästa träd – en tall – och landade på en stor gren. Men han slant lite och råkades slå i sitt ena ben. Och även den långa, mjuka ludna svansen.

– AJ!

Stackars Korre.

Han skyndade hem till sin mamma, på den gröna ängen. Hon undersökte sin lilla Korre och skickade honom genast i säng.

– Du måste vila dig och ligga stilla om du ska bli bra, sa hon.
– Här får du lite medicin. Den smakar inte så bra, men den fungerar. Och så måste jag sätta ett plåster på din onda tå. Och på din långa ludna svans.

Och när Korre sedan sovit en stund kände han sig mycket, mycket bättre!

Ekorrn satt i granen
skulle skala kottar
fick han höra barnen
då fick han så bråttom
hoppa han på tallegren
stötte han sitt lilla ben
och den långa, ludna svansen

Sprang han hem till mamma

på den gröna ängen

Fick han med detsamma

krypa ned i sängen

Beska droppar fick han då

plåster på sin lilla tå

och den långa, ludna svansen

Busungens önskelista

/ / 2 kommentarer / Dagar med Linda, Jul och Nyår, Ungen

Så här ser busungens  önskelista ut inför julen 2012. Och även om det är lite si och så med stavning och handstil  så antar jag att ni faktiskt kan läsa… Möjligen kan ni få lite problem med punkt 5 🙂

Sedan jag fotade detta har även en punkt 7 tillkommit: Spel kulor. (med avstavning och allt.. fast rättstavat!)

( I morgon ska ni inte få se min önskelista. Den har jag inte fotat (än?). Men ni ska få se mina heltokigt knasiga jul-naglar… )

Vintervackert

/ / 2 kommentarer / Dagar med Linda, Foton, Jul och Nyår

Mer vinteridylliskt och julmysigt än så här är svårt att åstadkomma…

Nu är det nära… idag har vi haft julfest för barnen på jobbet. Så nu är jag helt snurrig i hjärnan.  Men kul är det – fast det är tur det inte är fest varje dag

 

Julkalender, Lucka 18

/ / 1 kommentar / Dagar med Linda, Jobbet och sånt, Jul och Nyår, Pedagogiska ideer, Teckningar

Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.

Mitt i den stora skogen satt en liten hare. Hoppe hette han och han älskade blåbär. Just den här dagen hade han hittat ett alldeles underbart blåbärsställe i en solig glänta och han satt och mumsade för glatta livet alla småa, blåa bär han hittade.

– Jättegott, tyckte Hoppe och så klappade sig nöjt på magen.

Men i närheten smög räven omkring. Han gjorde sig så osynlig som möjligt och tog sig framåt så ljudlöst han bara kunde. Han hade planer på att fånga sig en god, god hare till middag. Och där framme satt ju en. Hoppe!

Knak!

Räven råkade kliva på en torr gren och Hoppe slutade genast mumsa bär.

– Vad var det där? tänkte han och spetsade sina långa öron.
– Åh nej, det är räven. Nu ligger jag illa till, flämtade Hoppe och skyndade sig så snabbt han bara kunde iväg från gläntan.

Och eftersom Hoppe var en otroligt snabb hare så hade inte räven en chans. Hoppe hoppade så långt in i mörka skogen han orkade innan han blev tvungen att sätta sig ned och vila. Han hittade en mossig sten som han satte sig bakom och sträckte ut sina trötta ben. Puh!

Men i närheten flög en uggla tyst, tyst ur sitt bo. Och ugglor äter ju också harar… så Hoppe kunde inte vila länge. Ingen rast ingen ro…

Det var bara hoppa vidare, längre in i skogen.

Och Hoppe hann undan. Även denna gång. Vilken tur…

 


Hoppe hoppe hare satt och mumsa bär
Klappa sig på magen, det var gott det här
Fram smyger räven, tänkte Hoppe ta
Men, Hoppe hoppe hare skuttade så bra

Hoppar in i skogen bakom mossig sten
sätter sig att vila sina trötta ben
Ugglan flyger tyst ifrån sitt bo
Stackars Hoppe Hare aldrig får han ro


Färgade isbitar

/ / 5 kommentarer / Dagar med Linda, Jobbet och sånt, Jul och Nyår, Pedagogiska ideer

Jag har skrivit om dessa mjölkpaketsisbitar tidigare. Men jag gör det ändå igen – för det är så enkelt och så användbart.

Barnen på mitt jobb har tryckt ned silkespapper i ett par avklippta mjölktetror, fyllt på med vatten och sen har vi låtit dessa frysa. Och vips har man så här fina färgade isblock.

Vi byggde en islykta av dessa till Lucia – mycket effektfullt. Men dom är också mycket uppskattade i den vanliga uteleken: som skatter, som byggstenar, som nåt man kör omkring med i vagnen, som nåt man bär på, som ”mat” (ja i leken då – inte att äta)… Fördelen med att det är silkespapper är att dom inte färgar av sig på kläderna som det annars kan göra om man blandar färg i vattnet.

Så här ser bitarna ut i dagsljus, utan tända värmeljus i mitten:

Rulla till toppen