Nu är stridsvagnsdelarna ordentligt utsmyckade.Det har bus tagit hand om helt själv. Det enda jag fick assistera med var banden runt hjulen. Dom ville spreta iväg så jag fick hjälpa till lite (trots att vi mjukade upp dom i micron först och dessutom förankra dessa med nålar i vänta på att kristyren stelnat. Monteringen av själva fordonet sker en annan kväll. Måtte allt hålla samman som det ska då!
Såja… delarna till Stridsvagnen (och några andra mer vanliga former) ligger numera och väntar på att dekoreras. Hur man nu smyckar ut en stridsvagn??!! Vad vi vet är i alla fall att Singoalla kommer få agera hjul. Resten återstår att se. En annan dag…
Jag vet inte hur ni har det, men hos oss tenderar skafferiet bli en enda stor röra lite då och då. Troligen beroende på att vi har så djupa hyllor eftersom skåpet ursprungligen är ett sk. städskåp.
Nåja… hur som helst. Nu i morse har jag haft storröj. Bort med allt gammalt utgånget och bort med sånt som vi uppenbarligen köpt på oss men inte ämnar använda upp. Dessutom passade jag på att märka upp hyllorna med vad jag placerat på varje dito. Så nu ska alla veta var dom plockar en burk eller förpackning från så den hamnar tillbaka på samma ställe…
Dock upptäckte jag en konstig sak. Trots att jag slängde massor så fick jag MINDRE plats i skafferiet. Snacksen fick helt sonika flytta på sig till ett annat skåp. Mystiskt…
Har ni bra ordning i era skafferi?
…och låt det brinna.
Eller snarare: Tänd tio ljus (och lika många myslampor) Det har vi gjort! Då blir det hög mysfaktor.
I övrigt är statusen här hemma (inte i gula huset, trots lördag) som så:
Den grekiska lasagnen ska snart in i ugnen
Busungen sitter och kollar på Indiana Jones del 1 (igen)
Maken ämnar gå in i duschen samtidigt som lasagnen åker in i värmen.
(Jag har redan tvagat mig) och
En god sallad ska sammanhackas
Sen blir det mysmiddag – självklart med Tsatziki. (oops.. den måste jag ju gå göra NU)
… var en underbar novemberdag. Kolla bara bilden över Älvkyrkogården (där Frostbiten delvis spelades in) när jag tog min lunchprommis… vintervackert så man häpnar. Visserligen var det lite kallt på morgonen, men tempen skärpte till sig så jag hann med både just en lunchpromenad samt två timmar utevistelse med barnen på jobbet.
Vi har haft sol många dagar den här månaden – vilket känns underbart. November som annars brukar vara mörk och lång har känts ovanligt ljus. Och faktum är att den dessutom snart är slut…
Nu håller jag tummarna för fint väder under helgen också.
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Så här säger ni