I helgen har jag scrappat inte mindre än fem kort. Dessa kan jag dock inte visa här – ännu – eftersom jag inte vet om dom som ska få dom kikar in ibland.
Varje gång jag är och letar i min scrappingkista kommer bus sättande och vill ha än en diamant, än ett klistermärke eller nån snyggt tråd. Eller något annat… men det brukar inte hända sååå mycket med prylarna. Dom blir mest liggande. I helgen tog han sig dock tid att scrappa lite själv. (Han gjorde ett trevande försök förra helgen, i samband med morsdag, men det här blev såå mycket mer arbetat.) Han stängde in sig på sitt rum i Lilla Gula Huset och när han var klar fick jag detta underbara kort. Mammahjärtat smälte nästan…
Bilderna ovan är från en blivande A4 sida i en kommande fotobok så det kanske är lite svårt att se vad som står när jag förminskat den, därför kommer texten återgiven igen nedan:
”Observera detaljerna: En miniklädnypa samt en blå
plastblomma på framsidan, guld- och diamantpärlor,
glitterfyrklöver samt utskurna former på mittuppslaget
samt en solrosstickers i metall på baksidan. Mittupp-
slagets textblad är dessutom rivet med de råa kanterna
lämnade som ytterligare en detalj. Den rosa cirkeln är
öppningsbar och där gömmer sig en dold extrateckning.”
Den här gången hade han verkligen gjort ett seriöst försök med allt vad detaljer heter. Och han fick tydligen mersmak för han har påbörjat ett kort åt sin far också. Fast det hann han inte klart innan vi åkte hem.
Så här säger ni