Jag tänkte att om jag köper nya gummistövlar i slutet av november – då sjutton kommer kallgraderna och snön.
Men det funkade inte. Blöttet och slaskandet fortsätter. Men idag hade jag i alla fall nya snygga gummistölvar att ha på fötterna. Alltid nåt!
(Stövlarna är från Viking, om någon undrar. Jag vet att dom gör bra stövlar för jag har sedan tidigare detta par – och dom är jag grymt nöjd med)
Jag fick en fin utmärkelse igår.
Det var Åsa som hade gett mig titeln Veckans blogg på sin blogg, Secon time around . Hon skriver bland annat:
En underbar tjej med en härlig blogg.
Ska det vara jag det?? Haha…
Ja, hur som helst. Jag suger då i mig allt beröm… Tack!
OK
Först ville ögondoktorn, som visade sig vara en ung snygg läkare som jag vill minnas hette Frank, göra en vanlig synundersökning. Doktorn (den snygga, unga) täckte för mitt vänsteröga och bad mig läsa på syntavlan
– Ehhh.. bara så du vet så ser jag inte tavlan, sa jag. Jag ser att det lyser där i hörnet, men inte mer.
– Ok, sa den snygga unga läkaren. Vi provar med den här. Och så tog han fram ett ark som bara innehöll fyra bokstäver men som var 12-15 cm stora.
– Nu då?
– Nja… jag ser inte att du håller i nåt… allvarligt talat så ser jag inte ens din hand….
Ögonläkaren (den snygga, unga)flyttade sig närmare och närmare. Och när han höll tavlan med de gigantiska bokstäverna ett par decimeter från ögat så kunde jag minsann urskilja ett C. Tjoho…
Sen följde ögonundersökning, mera ögonundersökning och ännu mera ögonundersökning. I en timme och fyrtio minuter höll han på. (Det var annat än här på VC där den danska läkaren inte ens visste hur man slog på ögonmicroskåpet) Han fick tillkalla en kollega för extra konsultation. Dom fick även undersöka mitt öga med ultraljud. Det var nämligen så grumligt så även dom hade svårt att se nåt…
Men jag har mycket riktigt glaskroppsavlossning. Fast då brukar man inte se så dåligt som jag gör. Anledningen att jag bara har syn som skiljer på ljus och mörker är att denna avlossning har dragit med sig blodkärl och det är blodet som blandat sig med den där sega vätskan som i sin tur bildar gröten jag inte ser genom. Huuuu….
Tur i oturen var i alla fall att dom inte kunde se nåt som påvisar att näthinnan är på väg att lossna. Den verkar sitta som den ska. Även om dom hade svårt att avgöra det i allt grums. Dock vill dom att jag kommer tillbaka nästa vecka. Förhoppningsis har grumset tunnats ut så dom ser mer då… Och förhoppningsvis sitter näthinnan där den ska även då. Tappar jag däremot ljusseendet då är det bråttom. Då måste jag ringa direkt…
OM nu detta grums inte ger med sig inom rimlig tid så kan man åtgärda det. Jag tyckte han sa att då tar man helt enkelt bort glaskroppen, men jag kan ha fattat fel. Hur som helst så kan man få synen klar igen om det inte rättar till sig själv.
Jag blev inte sjukskriven. Däremot bestämde jag mig för att inte alltid vara ”fröken duktig” och har ringt och sjukanmält mig själv torsdag fredag. Jag hade visserligen en semesterdag inbokat på fredag, men jag har haft ett snack med rektorn nu i kväll och jag återkallar den semesterdagen. Roligare att ha semester när man ser nåt.
Så nu vet jag lite mer om ögat och det känns skönt att ha blivit rejält undersökt (av en ung och snygg läkare!) Vi har date nästa torsdag igen. Förhoppningsvis ser jag honom lite bättre då!
Nu är det nära tills vi får börja räkna ned. Dessa glittriga kulor har jag gjort till jobbets kalender. Och den går av stapeln utomhus och har matematik som ett genomgående tema. Och samarbete… Ska bli jättespännande. Jag skriver mer om kalendern när den sätter igång.
Och snart får bus börja öppna sin nytillverkade kalender:
Jag vet inte vem som längtar mest – han eller jag…
Snygg va?
Så här har jag sett ut den korta tiden jag befann mig hemma mellan jobb och kvällens teckenkurs. Såååå skönt att få stänga av det grumliga suddiga ögat. Bus lånade villigt ut sin piratlapp åt sin halvblinda morsa. Jag ser knappt handen framför mig och allt blir bara tokigt, jobbigt och snurrigt. Jag var lagom glad när jag missade smörkniven och prickade vattenglaset till middagen idag. Vatten över hela bordet var precis vad jag behövde när jag skulle springa iväg på utbildning om bara ett par minuter…
Jag ringde och kollade var min remiss var i morse. Den hade kommit. Men var obehandlad! Hmmmm… Dom bad mig återkomma om jag inte hört nåt innan onsdag. Dock ringde dom upp vid två och meddelade att jag har tid på ögonmottagningen på Sunderby sjukhus på onsdag förmiddag.
Nu har jag överlevt både en arbetsdag och en kurskväll med ett öga. Nu ska jag bara ta det lugnt resten av kvällen.
Nån som kommer ihåg att jag tillverkat en adventskalender av tändsticksaskar till denna jul?
Och att jag då fick 24 askars tändstickor över…
Nu har jag fixat så vi ”blir av” med dessa tändstickor.
Jag har helt enkelt scrappat en spånburk och fyllt med alla dessaöverblivna trästickor. På undersidan har jag limmat fast plån så man kan tända dom. Jag har nämligen tänkt ge bort denna ask i julklapp till någon som har bättre behov av tändstickor än vi (vi tänder bara ljus – visserligen i massor – men då använder vi braständare)
Burken är först ”klädd” i silverfärgad servett (alltså decoupage) och sen har jag dekorerat med band, snöre, glasstenar, pärlor, hjärtan, gem och en skinnbit. Jag stämplade även bokstaven T – för just tändstickor.
Jag tycker den blev jättefin. Och bus tycker vi ska behålla den själv!
Ikväll ser jag nästan ingenting på högerhögat. Jag kan aboslut inte läsa på dataskärmen och jag kan inte ens se mig själv tydligt i spegeln på nära håll (visserligen ingen större förlust, men det kommer bli lite knivigt att måla vänsterögat imorgon). Jag gör fel i avståndsbedömingarna hela tiden när jag bara har ett (och ett halft) öga och jag till och med missade balkongdörren nu ikväll. På Fass sida står det att man ska kontakta läkare om det uppstår slöjgardin och/eller om det förvärras. Slöjgardin har jag ju haft hela tiden. Jag hade ju till och med ritat en bild åt läkaren som jag visade. Och nu är det snart mörkläggningstjocklek på min gardin. 🙁
Här har jag skrivit mer om vad dom tror jag har i ögat!
I somras drabbades granar i stora delar av vårt län av svamp – skvattramrost. Svampen angriper årsbarren och blåsor fyllda med orangefärgade sporer utvecklas. Detta gör att granen kan lukta väldigt illa när man tar in den, samt att årsbarren har ramlat av och därmed ser granarna rätt luggslitna ut.
I somras var typ ALLA granar gula i topparna. Både i skogen och granar som folk har inne på gårdarna. Jag såg inte en enda gran som inte var gul…
Pappa hugger alltid gran åt oss från sin egen mark, men inte i år pga ovanstående. Jag hade mentalt ställt in mig på att vara utan gran denna jul. Men det funkar inte. Den där intalningen att det blir jul ändå…
Under lördagkvällen ringde jag därför och förbokade en julgran. En importerad Disneygran. Eller Rödgran som det heter på riktigt. Leverans nån gång i slutet av nästa vecka eller början på vecka 49. Och när den kommer åker den in nästan bums.
Vi brukar ta in granen till lucia. Och sen åker den ut innan nyår. Men då har jag ju fått granen gratis. I år får jag ju öppna plånboken. Alltså ska granen in tidigare så jag hinner se den ännu mer.
Frågan är bara hur jag löser vattningen de helger vi är i Lilla Gula Huset?
bilden är lånad från granförsäljarens annons
I går testade vi Xider X-mas. Ciderdryck med smak av blodapelsin som dessutom är full av små, små glitterkorn. Så jag måste ha blivit alldeles glittrig på insidan…
God var den. Och snygg. Rekommenderas…
Huruvida det glittrar i toastolen senare kan jag dock inte upplysa om – jag har inte kollat upp den saken närmare. Men det kanske någon annan kan göra…
Sådär ja. Då ser han lite prydlig ut inför julmånaden. Dock är han precis lika busig med kort hår som innan jag snaggade honom.
Prydlig- och präktigheten är bara en synvilla.