Det blev både svettigt och dammigt på Western Farm. Solen var inte framme många minuter, men det var nog tur det eftersom det ändå var 25 grader varmt ute.
Vi fick en dag med saloonlunch, stuntshower, country, indianer, bovar, pang-pang, explotioner, boskapsaktion och självklart lite fika.
Nu har jag en del foto att redigera.
Vi tänkte spendera dagen i the Wild West.
Det är 25 grader varmt, me n bara solglimatar. Hoppas värmen håller i sig under dagen så det bli så där svettigt och dammigt som det ”ska” vara när man förflyttar sig till vilda västern.
Jag tar så klart, kameran med mig!
Det blev sol i alla fall… trots att vädergubbarna lovat mulet…
25 sköna grader
Ett fönster till – sen tar jag ledigt för idag!
Bus har följt med sin far på jobbet idag… sommaförskolan där han jobbar skulle nämligen med alla sina för dagen tre (3) barn till Leos Lekland i Luleå idag… föllt ös alltså. Och då fick ju självklart bus följa med…
Detta innebär att jag och svärmor huserar själva idag. Och då råder febril aktivitet. Hela Lilla Gula Huset är städat. Tvättmaskinen snurrar för fullt och nu står vi med var sin målarpensel i handen (ja inte jag just precis just nu… men ni fattar…) i tryckande värme… riktigt svettigt trots att solen gömt sig idag…Det går framåt med källarfönstrena. Och tur är det för nu påstår dom att även vi här uppe ska få regn så det gäller att jobba undan måleriarbetet.
Men nu måste vi äta lunch!
Vilken härlig dag… För att komprimera den lite kan jag sammanfatta den med:
Sol
Varmt
Mammas taco tillagad på Muurika (även plättar till barnen)
Hjortonplockning (klädd i bikini)
Roddbåtstur
Fiske (med bara ett par smånapp)
Kaffe och fika (mammas goda kanelbullar)
Glada barn
Massor med fotograferande
och framförallt: Inga mygg
Vi hade tänkt bada i tjärnen men bus backade.. han var rädd att det skulle vara kallt och så hade jag talat om att det var väldigt djupt vatten…
Bus var helt slut när vi kom tillbaka till Lilla Gula Huset. Dessutom körde pappa hela gänget i bil på MYCKET skumpiga skogsbilsvägar så han var nog dessutom lite åksjuk.
Men lite vatten, frukt och en skön dusch ändrade på den saken.
En underbar dag i mina föräldrars stuga (eller Koja, som dom själv säger). Och jag fick dessutom reda på när jag var där sist… det var år 2000. Hmmmm… några år sen alltså…. (var där ju mycket som barn, men som alla tonåringar ledsnade jag ju på att hänga med föräldrarna och sen har jag inte varit flitig på att besöka dom ute i skogen). Men nu när jag börjar bli lagom gammal så var det ju riktigt kul att återse den gamla kojan…
Busungen ville inte och bada idag??!! Han påstod att han hade badat sååå mycket* … Hmmm… jag som var sugen att solbada lite på stranden. Och naturligvis även i vattnet… men, men… jag är inte den som tvingar en unge till stranden. Istället hann jag måla första varvet på tre av de sex källarfönstrena. Och sanningen är ju den att man blir minst lika brun av att måla fönster iklädd bikini som att ligga pall på en solig strand. Frågan är om man inte blir brunare – åtmistone blir det jämnare, eftersom man rör på sig.
—————————————————–
*) Sanningen till oviljan att åka på stranden är nog snarare den att han inte kunde slita sig från ytterligare en ny Legobyggsats från StarWars-världen. Hans farmor förärade han med den. Hon kunde inte vänta till han fyllde år…
I förmiddags klockan 10:15 var jag nere i källaren. Maken satt vid datorn, bus lekte på sitt rum och svärmor var ute och rensade ogräs. Då börjar det plötsligt mullra… ett ihållande muller som blir liksom starkare och starkare. Samtidigt börjar det skaka…
– Vad gör du??!! utrister jag åt maken – och tänkte att han kollade på nåt mycket bastungt på youtube eller nåt…
Bus kom rusande…
– Vad är det som händer? Hela huset skakar….
Jag rusade upp för trappan och ut på bron och lyssnade på mullret och kände skaket… Sen blev det tyst.
Svärmor hade upplevt att betongplattan hon stod på liksom sjönk och att hon lyfte. Det skakade rejält under hennes fötter, hon som stod på marken. Vi övriga var ju inne i huset hela tiden…
Snabbt började rapporter om skalvet mailas och ringas in till lokalradion och vid elvatiden hade det kommit lite fler uppgifer.
Tydligen var det ett skalv, bra precis en mil från där vi befinner oss, som mätte 3,1 på richterskalan. Skalvet kändes tydligen efter hela norrbottenskusten. Och vi som var väldigt nära kände mycket… Och hörde…Lite overkligt. Och synnerligen omskakande.
Det är verkligen inte var dag man åker sånt här ekipage… men i söndags gjorde vi det. Och vi fick oss en rejäl åktur. Hur mysigt som helst…
Någon undrade hur jag lyckades snitta upp knät på en ruta i fredags. Och så här kan man väl illustrera hur det gick till. Den första bilden visar hur fönstret SKA se ut när det hänger på plats. Ordentligt ihophakat. (Fast den här bilden är ritat sett från insidan) Det som hände mig var att dessa hakar hade släppt och när jag skulle haka lös fönstret (från utsidan) för att fortsätta slipa gick det som på bild 2. Fönstret delade på sig och ena rutan klirrades rakt i mitt nedhukade knä. Och skar därmed upp det…
Såhär ser mitt knä ut nu… ungefär…
Det sprättar upp lite då och då så i morse hade jag fullt med små och större blodfläckar på täcket i sängen… Inte mycket fräscht!
Nu tar jag fönstermålarpaus och åker far och badar!
Får väl se om bus simmar ut och plockar fler näckrosor… han var väldigt glad över att äntligen få tag på dom igår när vi var och badade…