Kategori: Jobbet och sånt (Sida 104 av 174)

Så är det då snart dags för julkalender. På mitt jobb har vi alltid en kalender  utomhus. Tomten har lämnat ett brev i postlådan och innan vi går in och äter lunch vittjar vi lådan, läser brevet och löser gåtan samt får en julpumla (ok då – julkula) i belöning. Den hängs i ett träd på förskolegården och lyser upp det annars ganska färglösa som råder i december. (och vi får träna siffror, dagens datum, räkna kulor och träna räkneorden)

I flera år har vi haft en matematikjulkalender på jobbet.
Om den kan man läsa t.ex här: https://www.candygirl.nu/2011/11/15/mattekalendern-nu-i-pdf/

Förra året så var dock barnen inte i rätt fas för att fixa en matematikkalender på ett bra sätt. Vi hade inte jobbat lika intensivt med matte som tidigare år och barnen var relativt små.

Så jag gjorde en ny kalender. Jag tecknade bilder ur kända barnvisor, många med jultema. Och sedan skrev jag om texterna som sagor… och i slutet av varje saga – när barnen löst vilken sång det handlade om –  fick barnen sjunga sången.

Det  blev alltså sagor och sång. Lite fantasi sådär. Och språkträning.. man måste kunna koncentrera sig, lyssna…

Den kör vi i med… https://www.candygirl.nu/jobbet-och-sant/lindas-pedagogiska-ideer/julkalender-sagor-och-sang/ (den här länken kommer ju med sista luckan först – men det är ju bara jobba sig bakåt, om man är intresserad!)

Samma kalender som ifjol. Men med ny postlåda. Den gamla (som var av plast och hängde i ett träd) var  mer än lovligt trasig redan förra året. I år har vi tagit reda på en pensionerad ”riktig” låda – som jag pimpat till lite med en av alla mina tecknade tomtar. Känns som om den här kommer hålla ett bra tag…

Blev  i alla fall jättebra

Nu kan vi snart börja räkna ned… dan – före dan – före dan….

Det här ser väl inte så märkvärdigt ut, kanske. Och – visst – det är kanske inte ett pyssel-to-keep men väl ett pyssel som fick barnen att skärpa till sig ett tag.

Dag ett fick dom se en ”snölykta/snöpyramid” jag byggt av flirtkulor. Vi tittade och pratade om formen och räknade sedan hur många ”bollar” som behövdes för att bygga en likadan.

Sen fick barnen börja ”glittra”. Varje snöboll målades med lim och rullades sedan i glitter. Dom fick en boll i taget, räknade hur många dom hade gjort och hur många till dom behövde. Mycket matematik här. Och det tog ett tag innan dom hade glittrat tio stycken var.

Sen fick bollarna torka.

Nästa gång gällde det att sammanfoga. Och det med limpistol. Både roligt – och lite ”farligt”. Alla brände sig nån gång. Men eftersom vi använder lågtempade limpistoler är det inte så stora brännskador vi talar om här!

Att sätta samman en pyramid är inte helt enkelt. Bollarna rullar – och hur ska man få till formen? Var ska man limma? Jag förklarade i alla fall att ett bra sätt är att limma ihop tre – sen två och så sammanfoga dom. Mera räkna alltså… Och sen ser man var den sjätte bollen i bottenlagret ska sitta. Sen är det bara bygga vidare…

Glittrigt, roligt… och när dom står samlade så här är dom rätt fina.

Hemma – enskilt – är dom väl inte lika imponerande. Men det handlade faktiskt mer om processen än om resultatet.