12 timmars arbetsdag är inte roligt. Blä…
Först har jag jobbat mellan 7:30 och 16:00. Sen tog jag mig en promenad i närområdet på ca 30 minuter och sen återgick jag i jobb eftersom vi hade personalmöte mellan 17:00-19:00. Och eftersom det var min avdelning som var värdinnor denna månad var vi tvunga att iordningsställa och sedan plocka undan.
Så nu är jag äntligen hemma. Klockan 19:45 klev jag in genom dörren. Jag for hemifrån 7:15 i morse…
Synd jag måste åka igen 6:15 imorgon bitti…
Nu är min samlingstavla till jobbet kvar. Alltså den vi ska använda för att gå genom vilka barn som är på förskolan, om nån är ledig eller sjuk. Utmärkt och uppskattat stöd för att se och bekräfta varje barn. Av någon anledning ledsnar dom nästan aldrig på just såna saker…
Nu är det bara fotona som saknas. Jag har fotat dom, men inte förminskat och skrivit ut och laminerat. När det är gjort ska dessa klistras på färgade glasspinnar och sen stoppas i fickorna som finns ”gömda” på tavlan. Fönstrena för dom som är på förskolan, soffan för de som är lediga och sängen för de som är sjuka. Såklart!
Och när jag ändå är i farten och tjatar om vad jag sysslar med på arbetstid kan jag visa vad som finns i min stora gröna sånglåda i oktober månad. 
Självklart har jag valt sånger om läskiga saker såhär inför Halloween. Och de saker jag inte hade sedan tidigare fick jag hastigt och lustigt tillverka. Men det tar ju inte så lång stund att slänga ihop ett spöke och ett troll… Man behöver ju inte vara så noga. Huvudsaken ungarna ser vad det föreställer!
Kolla vilket gulligt hus!
Detta är ett nybörjat litet pyssel (nåja, inte så litet) som ska bli till jobbet. Ett filthus som ska användas vid samlingen. Huset föreställer självklart förskolan.. eller avdelningen då… Polstjärnan (därav stjärnan ovanför dörren – det är alltså inte nån avbild av nåt kommunistläger jag håller på med)
Bakom fönstrena är det fickor där glasspinnarna (som syns på bilden) ska stoppas ned. Varje glasspinne ska först förses med bilder på alla barn på avdelningen.
Innan allt är färdigt ska hela tavlan även innehålla en stor pösig soffa – där man sätter pinnarna med barnen som är lediga, och en säng – där man sätter dom som är sjuka.
Men det är en bit kvar innan jag är färdig med allt det!
Brrrr.. jag fryyyyser.
Just hemkommen från sena stängningen på jobbet. Jag har varit ute i nästan två och en halv timme… i smådugg, och sju grader. Fast jag haft både fleecekläder och skaljacka så är jag KALL. Fingrarna sticker och tårna är stela.
Så skönt att det är fredag imorgon.
Och på diskbänken har maken förberett middag.. det ligger räkor framme… En torsdag. Mums…
Hmmm…
Har roat mig med nåt lite knivigt. Både igår kväll och ikväll. Men nu är jag färdig, tror jag. Måste bara få ett godkännande först.
Det är en kollega till mig som beställt en sång. En sång om, och till, sin son som fyller 40 år om ett par veckor. Så jag fick en hel del information nedskrivet i förrgår, för att ha nåt att använda mig av, eftersom jag inte alls känner människan i fråga. Och sången är inriktad på att ge de rätta svaren i en frågesport som handlar om just personen som fyller år.
Det var som sagt lite knivigt. Men jag har fått till det. Alla tio svaren finns med, samt lite annat smått och gott. Hoppas jag har fattat informationen jag fått rätt så att det inte är fullt med felaktigheter i texten. Men då får jag väl bara ändra och fixa till den lite…
Fast det slipper jag ju helst…
Vi har många småttingar på min avdelning på jobbet. Vilket innebär att dom stora barnen – dom som är 4-5 år får anpassa sig rätt mycket efter de små.
Därför har våra stora barn (dom är fem stycken) fått ett eget rum. Dom har själva döpt det till Stora Barnens Rum. Och jag har fixat en stooor skylt, där fotona på de barn som är tillräckligt gamla finns uppsatta. Det rummet får småttingarna inte komma in i. Där kan dom lämna framme pennor och saxar. Dom kan bygga i fred utan att de små river, och så vidare…
Dom verkar väldigt nöjda med sitt ”nya” rum, våra stora barn.
Och som den uppmärksamme kanske ser är det som vanligt mina figurer som återkommer när jag skapar…Det är ju liksom min ”stil” och enklast så. Då behöver man ju inte fundera så mycket!
(som tex på tavlan här och väggmålningen här)
Någon som vet vad detta är?
Ingen behöver gissa.. .
Jag ska ändå tala om det. Nu genast. Bilderna ovan är resultatet av en, enligt bus, riktigt rolig lek. Att den sen är otroligt lärorik och i stort sätt gratis är ju heller inte helt fel.
Detta har vi nämligen roat oss med i kväll. Färglära, helt enkelt. Hur kul som helst. Och enkelt. Jag har bara färgat vatten med vanliga vattenfärger.
Alltså… vispa runt en pensel i vald kulör. Skölj i ett kärl. Ta mer färg, av samma kulör. Skölj.. upprepa till rätt nyans. Och vips har man alla grundfärger att leka och slabbas med. Att det sedan upplevs som rena rama trolleriet när gult och blått blir grönt att det blir grått när alla färger blandas. Haha… Bus tyckte dessutom att han blandade till farligt ”medel”. Alltså typ gift och explosiva ämnen. … Fantasi kryddar bara tillvaron lite!
Och jag passade på att fota
Gick ju bra att få till roliga foton med färg och vatten!
I morse började jag jobba 07:30. Jag har exakt 10 minuters cykelväg dit. Bör vara 3 km, med andra ord…
Klockan 07:13 vaknade maken. Och väckte mig!
Det blev med andra ord en allt annat än lugn morgon i morse.
Som tur är har jag alltid förberett allt kvällen innan… Kläder och väska är färdigt framtagna /packade.
Jag studsade ur sänge, borstade tänderna – samtidigt som jag klädde på mig. Tog på mig linserna – samtidigt som jag sminkade mig och borstade håret, typ. Och 07:22 gick jag ut genom ytterdörren.
07:32 var jag på jobbet!
Klart godkänt!
(även maken hann dit han skulle i tid!)
Hur smarrigt som helst…Fast en snaps hade inte varit helt fel till!
Synd bara att man rapar surfirre resten av kvällen!
Ikväll blir det surströmming med jobbet.
Jag äter aldrig surströmming hemma. Vill faktiskt inte få in lukten. För nån ljuv doft är det ju inte frågan om. Men däremot kan jag gärna tänka mig att äta det borta, hos andra. Och ikväll blir det då med jobbet.
Jag vill helst ha hårt tunnbröd, mandelpotatis och MASSOR med lök på min klämma. Ingen gräddfil.
Kvällens surströmmingar blir de första för i år. Och kanske de enda. För det brukar inte bli mer än en eller två gånger per år som dessa jästa firrar hamnar i min mage.
Sen ska jag rapa surströmming på maken resten av kvällen! Uppskattas säkert (inte)