Vaknade 8. Så medan de andra två sov smet jag ut på en halvtimmes jogg. Mysigt. Hann till och med duscha innan de vaknade.
Efter frukost packade vi kylväska och badpåse. Mot “tåget”. Kände oss turistiska när vi 11.15 åkte mot Kouronas sjön. Trots flertalet besök tidigare år (… och trots att det är under milen att promenera) är det mysigt att åka tåg.
Efter 20 minuters “tuffande” var vi framme. Vi hittade snabbt en perfekt “lägerplats” och lunchade sedan innan vi gick vidare. Medhavda pizzaslicear och öl. Mums.
Sen hyrde vi trampbåt.
Sol och bad. Och mys.
Åkte tillbaka till Geo (vägen hem tar lite längre, 30 minuter) så vi kom åter lagom till kaffetid. Ungen var inte sugen på mera bad så jag och maken tog en eftermiddagspromenad. Vi gick 30 minuter efter vägen… svängde ned till stranden… och gick 30 minuter tillbaka. 15 minuter på utegymmet avslutade innan vi gick hem. Totalt 90 minuter.
Sen var vi hungriga. Slängde ihop var sin bruchetta – dock utan basilika. Fick bli rödlök istället. Det tillsammans med lite oliver och gurkstavar fick vi energin tillbaka.
Middag åt vi på “Svenskstället”. En taverna vi besökt många gånger sedan 2002. Han som äger den har (hade?) svensk fru. När ungen var pytt var det en väldigt bra barnrestaurang. Ägaren såg oss igår och vinkade så vi kände att vi liksom måste förära han med ett besök.
Han kom glatt och hälsade. Berättade att affärerna gick upp och ned. Juni i år hade varit toppen. Juli var visst svajig. Vi åt Ugnsbakat lamm med citronpotatis, kyckling ur ugnen med samma tillbehör samt lammkottisar med vitlökspotatis. Jösses…
En microliten kattunge grät på gatan hela middagen. Tillslut vågade den sig fram. Men den var i diålder. Grät nonstop. Var fanns mamma? Och vi kunde inte göra nåt…
Avslutade kvällen med stros. Och bubbelvatten på balkongen – medan grannarna tittade på nån jobbig amerikansk ståuppare. Orka… liksom…
Så här säger ni