Jag skriver sällan om musik här på bloggen. Men musik är en viktig ingrediens i mitt liv. Och har så alltid varit.
Det mesta konsumeras när det gäller musik i det här hushållet, men ska man kategorisera mig är jag helt klart en POWERMETALGIRL.
Det hela började med PUDELROCK a la EUROPE – jag ”tapetserade” mitt rum med Europe på 80-talet och sen hakade det på med RETURN, BON JOVI och annat aktuellt från den tiden… Och sedan vek jag av mot riddare, krigare, drakar och dyl. , Edguy (tro det eller ej, men busungen har sitt andra namn efter sångaren i Edguy), Freedom Call, Rhapsody, Sonata Arctica, Stratovarius, Nocturnal Rites och såklart våra svenska hjältar HAMMERFALL.
I tolv år, mellan 89-01 arbetade jag på ett varuhus som bland annat sålde skivor. Och gissa om jag var lycklig när jag de sista åren jag arbetade där fick ta över ansvaret över skivavdelningen. Oj vad hårdrock jag köpte in – och sålde. Och jösses å mycket jag inhandlade för min och makens samling. Vi har nämligen exakt samma musiksmak så det är lätt att veta vad som går hem hos den andra.
Det som finns utgivet av svenska band stora, halvstora och ganska små återfinns troligen i vår samling. En samling som är sjukt stor. (okej.. det är mycket tyskt, finskt och annat också.. men sverige har varit bra på det där med power) Nu är det inte bara hårdrock i samlingen utan även italiodisco, tuggummipop, eurodisco, pop etc… Stor del av samlingen har faktisk fått flytta ned i källaren. Man ska ju ha plats för allt också. Men sälja är inte aktuellt. Samlade skivor är samlade skivor. Dom ska sparas.
Tyvärr köps det ju inte på långa vägar lika många skivor idag. Eller det kanske är tur. Vi har ju egentligen inte plats. Spotify utnyttjas flitigt. Dock laddar jag inte ned skivor. Men jag lyssnar via webben. Men det är inte samma känsla som att äga skivan. Jag gillar att samla och ibland hittar man ju guldkorn man måste köpa – trots att man egentligen inte har plats. Och bilden ovan visar ett sådan.
Sabatons senaste: Carolus Rex ärså fruktansvärt GRYMT SJUKT GENOMBRA. Jag får gåshud när jag lyssnar. Alla låtar är så jäkla bra men The Carolean’s Prayer och Poltava är extra supberbra. Skivan låter precis, exakt som jag önskar en skiva ska låta. Jag köpte den i digipack – och fick en dubbelskiva där andra skivan är samma låtar fast på svenska. Hur coolt som helst.
Gillar ni powermetal, dubbeltramp och låtar om Battle, Glory, Kingdom, All United och alla andra klischeórd som ska ingå så är den ett givet köp.
KÖP KÖP KÖP.
Så här säger ni