Kategori: Tycker till (Sida 14 av 18)

Fredag

Jag idag

Ja, just så ser jag ut idag… Äntligen är jag klädd i annat än morgonrock eller myskläder, jag är sminkad och har fixat håret. Haha… genast känns det mer som FREDAG.

(ser förresten att mitt hår börjar ha vuxit ut ganska duktigt från det jag vart tvungen att klippa av tidigare i höstas *skönt* – snart kanske jag måste teckna om bilderna på mig själv i headern! )

Bus är hämtad från sin farmor. Maken är hyffsat pigg. Och jag är glad att jag tog den här extra dagen hemma… känns som att jag börjar vara mig själv igen.

Blä för baciller!

Jag mår otroligt mycket bättre idag.. faktiskt så bra att jag var helt inställd på sticka och jobba i morgon. Dock blev jag lite tveksam när jag blev helt färdig av att promenera den lilla pyttebit vi har till bus förskola för att ta hem honom. Fick genast stoppa i mig ibumetin när jag kom hem, samt ta beslutet att bara göra lugna aktiviteter resten av dagen.

Ungefär i samma veva ringde dom från jobbet. Vi kom fram till att jag avvaktar till i morgon bitti och då ringer och meddelar huruvuda jag kommer eller ej. Vi tyckte det var lämpligt eftersom jag ändå inte börjar förrän nio i morgon.

Strax efter ringde dom igen… eftersom dom inte ville sätta vikarie på stängningsskiftet så ville dom veta redan idag om jag kommer eller inte, så att dom annars kan stuva om lite i sina skift. Och eftersom jag blev tvungen att bestämma mig redan idag så väljer jag därmed att stanna hemma  i morgon med. Jag är ju inte i 100% form idag så…

För övrigt är det två personal till som insjuknat. Samt ett flertal barn. Hmmm… Skit alltså vilket bacilljobb vi har! Vi borde vara förskonade från karensdag!

Nu ska jag sätta mig och teckna ett tärningsspel åt bus.. det lär ta sin tid för jag har tänkt att det ska bli stort och omfattande! Men det är defenitivt en lugn sysselsättning!

Utmärkelser

Jag har fått några såna där ”blogg-utmärkelser” de senaste dagarna… jag är grymt dålig på att skicka vidare sånt, men jag hoppas att alla ni som jag besöker dagligen vet med er vilka ni är och känner att ni är värda såna utmärkelser även från mig. Jag föredrar att besöka er personligen, läsa vad ni skrivit och lämna några rader i era kommentarsfält istället för att skicka vidare utmärkelser. Hoppas ni är nöjda med det!

Både Evans och MissyElliot skickade mig utmärkelsen: Du har en underbar Mammablogg och det blir jag naturligtvis jätteglad över att ni tycker…

Jag är en mamma.
Jag har en blogg.
Det handlar om Bus (rätt ofta).
En mamma blogg alltså! Gillar ni den så blir jag glad. Såklart!  😀

Sen skickade Ulrika (aka Näbbgäddan/Pikegirl) mig en annan utmärkelse i Söndags. Hon har satt ihop en egen utmärkelse. Jag citerar: Ett förstapris, en utmärkelse, en kärleksförklaring till trogna läsare och bloggar jag själv regelbundet besöker (slut citat)

Den utmärkelsen fick Jag (och många till)! Och hon motiverar så här: (jag måste bara klistra in det hon skrev för jag tycker det är så kul…)

Linda: Pysselkvinnan som nog kommer att ta med sig minst en sax, klister och lite färgat papper (eventuellt också en laminator) i graven. Hon kan allt och är så kreativ att inte en kotte i hela norra sverige skulle behöva hålla i en sax, Linda fixar allt. Sjunger, spelar, pysslar och inreder. Gnäller nästan aldrig (min motpol?). Hon inspirerar mig och är precis som Marie en av mina första bekantskaper här i bloggosfären.

Inte utan att jag drog på munnen. Först och främst känner jag mig inte som nån superpysslare (fast maken höll med henne – han påstod att jag var pyssligare än ”normalt” – vad det nu betyder!)… och sen skulle hon (och ni) bara veta hur jag gnäller – speciellt om jag druckit några glas vin! Skillnaden mellan hennes bloggande och mitt är bara att jag skriver om det roligaste jag vet och struntar i att gnälla (fast ibland händer det ju att även jag gnäller – men då är jag i stoooort behov att ösa över på nån annan än dom som hör gnället i vanliga fall!)

Nåja.. glad blev jag i alla fall. Jätteglad…Det är kul att läsa att man inspirerar någon!


Inte ens jag är glad jämt

Ikväll är Candygirl ledsen.

Jag tänker inte gå in på vad eller varför. Det är för privat. Men det handlar varken om maken eller bus. Så mycket kan jag säga…

Igentligen finns det väl ingen anledning att tala om ATT man är ledsen om man inte talar om VARFÖR. Men på nåt sätt känns det ändå bättre…konstigt…

Det som känns mest tråkigt är att jag nu insett att vad jag än gör kommer jag ALDRIG att uppskattas eller duga i några personers ögon. Något som känns väldigt tråkigt. Något som jag ihärdigt försökt med, men sällan lyckas… Men det är väl bara att inse – det maken försöket få mig att göra så många gånger tidigare – jag måste acceptera och gå vidare. (Nåt annat är ingen idé att lägga energi på.)

Och istället försöka fokusera på allt annat som faktiskt är otroligt bra. Och framför allt att jag är otroligt bra!

Ingen riktig jul i år

Måndag den 1 december  – 18:45

Bus hade väntat hela eftermiddagen på att klockan skulle bli kvart i sju på kvällen. Han bänkade sig i TV-soffan, och vi tände hela 12 ljus. Och skulle mysa. Så började det… Skägget i Brevlådan

Omedelbums insåg vi hur sjuuuukt dåligt detta var. Jösses… och när det var slut (som tur är programmet KORTARE än KORTAST!) satt bus helt stilla i soffan och undrade när det skulle bli mer. Alltså NÅT ANNAT. Och så undrade han var Elfrid var (alltså nissan från förra årets julkalender) Han var så grymt besviken men ville liksom inte säga nåt. Han hade ju väntat och längtat så…

Vi erbjöd annat tittande -trots att klockan var rätt mycket (en vardag). Han nappade  och ville se En Riktig Jul – alltså 2007 års kalender, men eftersom vi inte äger den accepterade han att se en bit av Astrid Lindgrens Jul. Och sen kröp det även fram att han önskade att vi köpte En Riktig Jul, vilket jag absolut kommer göra. För Skägget I Brevlådan är då inte nåt jag kommer ödsla min tid på…

Och dessutom – vilken extremt ful papperskalender som hör till.

Usch.

Betyg på årets kalender:

1 ynklig tomte.

Usch!

—————————————————-

[edit]
Avsnitt två var tydligen bättre och bus hade skrattat flera gånger. Själv har jag missat det hela eftersom jag är precis hemkommen från personalmöte! Men jag kan inte påstå att jag sörjer

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025

Tema av Anders NorenUpp ↑