Kategori: Resedagbok (Sida 44 av 45)

Här kommer en fortsättning på Kretadagboken

Dag 6:

Lugn och skön natt. Som vanligt sov vi med alla dörrar och fönster öppna. Jag var upp och stängde igen halv sex på morgonen.

Det blåste ganska duktigt på förmiddagen. Men det var bara skönt med lite vindar efter värmeböljan som varit. Vi började dagen med härlig frukost och sen 1 timmes promenad, i bustempo. Till lunch gjorde vi Pasta Carbonara (på pulver!!! haha… ) och en stor sallad. Och jag vräkte som vanligt i mig mängder av Tzatsiki.

Badet idag innebär härliga vågor. Så det blev mycket busande. Sen var vi lagomt trötta för att sitta och surra på balkongen medan bus såg Nicke Nyfiken.

Till middag åt vi på en av tavernorna som varit en av våra favorittavernor de tre åren vi besökt Geo tidigare. Tyvärr hade dom tappat ”det där lilla extra”. Förr om åren var det mor i huste som lagade maten. Ingen meny fanns, utan man fick gå in och kika i grytorna vad hon lagat just denna kväll. Passade inget kunde man alltid få något grillat. Det brukade vara såååå god mat. Dessutom fick man smaka sånt man annars inte hittade på menyerna. Hennes trevliga dotter skötte mycket av serveringen och en av bröderna grillade. En annan bror brukade också hjälpa till. Hela famlijen var för övrigt helt tokiga i bus. Första året bus var där fick vi ett dussin ägg och färsk lammjölk en förmiddag – ”to the baby”. Andra året bus besökte dom kunde dom inte låta bli att busa och leka med honom. Dessutom hade dottern i huset fått en egen dotter som var mycket intresserad av bus… haha…

Nu var mor i huset ute ur bilden. Jag såg henne, men hon verkade inte sköta maten längre. Disken hon brukade ställa upp sina grytor på var borta och det var sönerna som skötte maten. Dottern syntes inte alls till. Detta innebar att det numera var vanlig meny och därmed vanliga tavernarätter som fanns att välja mellan. Trist.

Jag åt i alla fall Risfyllda Soutzokakia och maken tog Lammsouvlaki.

Maten var god, men det kändes som att det där mysiga lite familjära känslan var borta. Vi bestämde oss för att inte gå dit mera…

Bus köpte, som vanligt glass, och sen satt vi på torget och lyssnade på lite livemusik innan vi gick hem till lägenheten och pimplade vatten!

Bilden ovan älskar jag.. den är verkligen Grekland för mig…

Här kommer fortsättningen på Kretadagboken

Dag 5:

Lugn och skön natt. Sov med båda dörrarna samt fönstret till badrummet på vid gavel så det fläktade ljumma vindar över våra drömmar (i dom hårda sängarna!). Jag var dock upp vid ca 5:30 och stängde dörrarna samt mörklade så vi skulle slippa morgonljudet och solstrålarna.

Dagens förmiddagspromenad gick till där floden har sin start. En härlig promenad genom en lång allé av enorma eukalyptusträd. Vattnet vid flodens mynning är svinkallt – det rinner väl ur nån kallkälla. Bus traskade runt i det och talade om att hans knän frös till is. Först när vi promenerat en bit hemmåt upplyste han oss om att ” nu hade minsann hans ben tinat igen!”.

De gröna växterna som frodades i floden tyckte, förövrigt, bus såg ut som ”grönt klet” från ett dataspel han gillar och ville därför åka över kletet på krokodiler! Vilket jag tyckte var skönt att det inte fanns några!

När vi återvänt till vår lägenhet var det dags för lunch. Bus hade beställt pannkaka med potatis i smeten. Och vi vuxna tryckte i oss ljuvligt goda (och billiga) Gyros!

Havet erbjöd denna dag härliga stora vågor, vilket innebar än mer badande än annars. Nåt som är skönt är att havet inte är så salt. Man känner sig inte som ett torkat saltblock när man går hem efter badet och det svider inget när man får i ögonen.

Efter dusch begav sig bus till Childrens World för lite hoppande (trots att det fortfarande var strålande sol över lekplatsen). Han svettade upp sig rejält, men verkade glad och nöjd (och trött) när han kom tillbaka lagom tills det var dags att gå och käka middag.

En middag som denna kväll fick bli Pastisio för min del och en ½ grillad kyckling för maken. Bus smakade från bådas mat!.

Sen smällde bus i sig en glass och återvände till Childrens World för lite kvällsmotion.

Fortsättning följer.. så det så!

Här kommer en fortsättning på Kretadagboken

Dag 4:

Jösses vilken lång och skön frukost. Sen hade bus beställt en promenad till en grotta han upptäckt när i badade. Han ville upp till den, inga diskussioner…

Det blev en svettig promenad som kantades av MÅNGA ”stickblommor men bus tog sig fram dit han ville.

Dock ville han undersöka tunneln/grottan LÅNGT inne, men det ville ingen av oss. Hmmm.. så lite arg fick han allt bli… Vi stötte på två jättefina bergsgetter och så pustade vi ut vid en lite kyrka och drack en massa vatten.

Sen var det lunchdax. Vi hade köpt pizzabitar men bus ville inte ha utan fick pasta med lite kräftost. Han påstod sig dock inte vara hungrig (?!) men fick vackert käka upp sin minimala portion innan han fick gå lös på Donutsen han valt till fika. Elaka föräldrar han har!

Sen bad. Jag var ut och snorklade men fick rätt brått upp då jag snorklade nära land bland stenar/klippor. Jag fick nämligen syn på en orm som slingrade sig alldeles under mig. Usch… Bus fick stränga order om att INTE leka bland klipporna!

Medan jag badade och bus och maken byggde sandslott slarvade maken bort vår fina luftmadrass. Han glömde helt enkelt lägga nåt tungt på den och VIPS hade den blåst bort! Bus gav honom en utskällning. Maken var och letade efter madrassen, utan resultat. Den var helt borta. Hmmm…

Dusch/balkongsurr och dvd-film för bus. Sen middag…

Vi åt Lamm i vinsås! Mums…

Efter maten gick vi in i nåt som bus kallade för en ”spöktunnel”. Det är helt enkelt ett icke färdigställt hus/resturang/byggnad (?) i borgliknande stil. Den har sett ut så från vi besöket Georgioupolis första gången 2002. Helt avstannat och öde, liksom. Men bus tyckte det var helspännande. Han gick där och sökte lönndörrar och hemliga gångar. Då upptäcker jag plötsligt en man – längst in i det allra mörkaste. Jag blir lite chockad att nån kan sitta så där långt inne i bäckmörkret utan att ge sig till känna så jag trevar fram…

– Hi… execuse me… My son think this looks like a ghosttunnel…..
– THIS IS MY HOME, säger mannen väldigt bestämt.
– Sorry, Do you want us to leave? frågar jag lite försiktigt
– I LIVE HERE! svarar han bara…
Vi pep i väg snabbare än han skulle ha kunnat resa sig från stolen. USCH.. fast bus uppfattade nog inte hur otrevligt jag tyckte det var. Han tyckte det var spännande och att det var nån i ”vaktborgen”, som spöktunneln nu fick heta! haha…

Sen blev det sockervadd för bus och så gick vi ned på stranden.

Där var så mysigt så jag kunde inte låta bli att locka med bus på ett nattbad. Han var inte sen på att hänga med.. inga badkläder hade vi. Jag slängde helt sonika av mig klänning och BH och badade i spetstrosor. Bus fick bada i kalsonger. Fok på närliggande barer fick kika bäst dom ville. Det var ändå så mörkt och såg dom nåt dom tycket var intressant så kunde jag bjuda på det! Huvudsaken jag hade kul – och det hade jag!

Fortsättning på Kretadagboken…

Dag 3:

Det var extremt varm denna dag. När jag var och köpte apelsiner till frukostjuicen visade termometern +38 grader. Och då var klockan 9:30. Det blev alltså än varmare mitt på dagen…Detta innebar att förmiddagspromenaden blev toksvettig. Men med mycket vatten så gick det bra ändå. Och när vi sedan promenerat klart passade det bra med lite lunch. Vi stekte bacon och nudlar och gjorde en gigantisk sallad. Bus hade ingen större aptit i värmen, vilket är förståeligt, men när det kom fram överblivna pannkakor från gårdagen blev han plötsligt hungrig! 😯 😉

Badstranden var om möjligt ännu ljuvligare än dagen innan. Stranden vi badar vid är inte så jättestor och ligger i en liten vik, vilket innebär att även om det är stora vågor och röd flagg vi den annars till synes oändliga stranden i Georgioupolis, är det bara ytterst lite vågor och blåst vid den lilla. Ganska skönt. Är fullt medveten över att om man frivilligt väljer bort stora vågor får man ganska många vuxenpoäng, men det är skönt att inte behöva ha stenkoll på bus hela tiden. Och så är ljudnivån betydligt behagligare..Enorma vågor innebär ju även högt ljud, hela tiden!

Efter badet, när vi återvänt till lägenheten och pysslade med sysslor som dusch, drink (vi) dvd-tittande (bus) fick vi främmande. Det jamade utanför dörren och där stod hotellkissen Marmada. Hon betedde sig verkligen som att hon kände igen oss från förra gången och var vekligen kelsjuk. Inte blev hon mindre glad över att vi dessutom bjöd på en skål mjölk. Men trots att jag bara klappade henne jättelite, och mest ägnade mig åt att kika på när bus gosade, hann min näsa börja rinna och jag fick börja nysa… Atcho! Jag tycker det är så orättvist att vissa måste vara allergiska mot katter!

Till middag fick det idag bli var sin ½ grillad kyckling. Och det var inga små kycklingar vi pratar om här inte… Jösses vad mätta vi blev. Jag åt den med Garlicpotato (alltså potatisgratäng med massor av vitlök) och maken tog strips. Idag ville bus ha egen middag och han åt Soutzokakia (grekiska köttbullar) med god aptit. Maten kostade 4.50 € för oss vuxna och 3 €.

Efter maten gick vi och köpte glass åt bus och sen promenerade vi ned till den helt mörka stranden och satt och hade det mysigt på en solstol. Fast bus lekte sig både svettig, blöt och sandig , så han åkte raka spåret in i duschen när vi kom hem igen.

Godnatt för bus vid elvasnåret. Jag och maken satt uppe till halv två. Det var helt sjukt varmt inne då men vid 2-tiden på natten slog jag upp båda balkongdörrarna (det var ju myggnät i båda så det gick bra) och sen sov hela famliljen gott i ett ljumt vinddrag hela natten (fast vid 6-tiden tassade jag upp och stängde dörrarna igen. Dels skulle det ju strax bli ljust och dessutom kommer ju den grekiska vardagagen igång rätt tidigt och det finns ju roligare saker att göra än att vakna till soptömning och mejeribilar och sånt…)

Fortsättning följer (vare sig ni vill eller inte)…