Får jag be om största möjliga tyyyyystnad…
För här är (eller snarare var) koncentrationen MYCKET stor!
Ungen
Det gäller att välja var man ska uppföra sig
Busungen lever rövare på hemmaplan. Härjar och låter illa. Viftar och gör konstiga ljud. Dyker på sin far, kladdar ned glasögon och studsar upp och ned…jag börjar allvarligt fundera över om han plötsligt fått DAMP eller nåt sånt!
Och jag! Jag håller på att bli knäpp av hans röj, utveckla sinnessjukdom eller få spunk – eller någon annan onämnbar åkomma.
– GE DIG! utbrister jag. Jag blir tokig. Är du sådär på skolan också?????
– Grejen är att han inte är det, säger maken – som vikarierat i bus förskoleklass och sett honom agera skolpojke på dagtid.
– Näe, säger bus. Och skiner upp som en sol:
– Jag sparar all skit till här hemma!
Potatis
Om någon minns så satte vi den 13 juni hela SJU potatisar i pallkrage. Lagom till födelsedagen i går kollade vi om det blivit några småpotatisar.
Och se! Det hade det. Vi tog bara ett par stånd och blev rejält mätta. Så lite har vi kvar till en kommande helg. Nästa sommar kommer vi kunna sätta potatisen i ett vanligt land, men i brist på detta fick det bli pallkrageodling detta år. Och det har ju tydligen funkat bra!
Vad diggar ni potatisupptagarens kläder… väldigt väl lämpad för göromålet va?
En ÄKTA Darth Vader
Gissa om farmors present var uppskattad…
Hjälmen har både röstförvrängare och inspelade citat med Vader-röst…Det är nåt helt annat än pappersmaskerna han tillverkat själv tidigare…
En tårta passande min bus
Tja… vad ska en STAR WARS-tokig kille ha för tårta om inte en Darth Vader- dito???
Visst blev den cool? Och smaken var det heller inget fel på. Hallon och vanlijvisp mellan.
(observera att jag lyckades få dit ETT rött långt ljus… det skulle liksom symbolisera DV-s röda lasersvärd.)
Begravning
Sorglig eftermiddag vid Lilla Gula Huset.
Bus fick begrava en fågel som flygit in i köksfönstret och avlidit.
Bilderna ovan är ett färdigt (men rejält förminskat) kollage för nästa fotobok – därför syns inte texten så bra. Jag kan däremot berätta att bus, efter han begravt den döda och smyckat graven, sprang in och hämtade ett par av sina gosedjur (tiger och nån fler) och sen skulle vi alla – levande och gosedjur – hålla i varandras händer/tassar och sjunga Blinka Lilla Stjärna Där samtidigt som vi dansade ringdans runt gravplatsen.
Undra vad grannarna trodde vi hade för religiösa riter för oss på fredageftermiddagen????
Kalasgott
Bus har bakat (med viss hjälp med uppmätande av ingredienser av sin goda moder). Ser ut att passa på ett sexårskalas. Eller hur…??
Nu är det nära… han väntar och längtar!
Första dagen i bänken
Ja… nu har han börjat” sexårs” – min bus. Fast han inte fyller sex förrän på söndag. Lite spännande var det allt. Han skyndade sig att påpeka för fröknarna att hans namn var felstavat på hyllan i kapprummet. Det skulle dom åtgärda…
Inte så mycket allvar. Mest lek.. och så kommer det väl förbli detta första år. Men ändå är det ett stort steg att lämna alla åren på förskolan bakom sig för att ta steget in i skolans värld, även om förskoleklassen inte lyder under skolans läroplan utan följer samma läroplan som jag jobbar efter – förskolans.
Nån skolplikt är det ju heller inte. Så det är fritt fram att vara lat och ledig detta första läsår.
Men ändå..
Han befinner sig i skolans lokaler.
Han har ett klassrum.
Han har en bänkplats.
Han har raster
Och han äter i samma matsal som alla skolbarn
Dessutom har han ju börjat fritids när ”skoldagen” tar slut
Mammas stora kille.
…som inte kunde somna bums ikväll. Han hade så mycket att fundera på, sa han. Och när vi frågade vadå svarade ungen:
– Bränderna i Grekland till exempel!!!
Tatuering
Bus önskade sig också en tatuering…
– OK, sa jag. Vad vill du ha för bild?
Han funderade en stund och kom fram till…. Darth Vader – såklart. Hmmm… en enklare bild hade varit att föredra. Men men….
Jag skissade upp ett förslag. Ritade på armen med ljus orange vattenlöslig färg och målade sedan tatueringen med svart spritpenna. Nu sitter den väl några dagar i alla fall… Den klarade då både gårdagens bad och gårdagskvällens dusch. Återstår att se om den fortfarande är kvar efter kvällens tvagning…
Mööörkt
Eftersom det numera är rejält mörk på kvällarna – även uppe i midnattsolens land – så är det hur spännande som helst att bege sig ut i skogen med en ficklampa som vägvisare. Tänk så annorlunda allt ser ut i mörkret!