Bus fortsätter med sitt läsande. Och skrivande. Jag tycker det är sååå kul.
Detta ”brev” fick jag idag:
Översättning för den som inte förstår busskrift:
Det saknas ju nån bokstav här och där, men inte fler än att man fattar vad han menar. Samma när han läser. Nu börjar även de små bokstäverna falla på plats. Och tänk det är nästan ett år tills han ska börja på sexårs. *stolt*
Bus ska ha sin hemliga koja under trappan i Lilla Gula Huset. Förrutom sitt rum, alltså.
Under helgen fick han äntligen lite fixat i sin hemliga koja. Farmor skurade golvet. Han fick lagt in pergoplattor (eller vad det heter) så det blev en luftspalt mellan cementgolv och sittyta. En trasmatta och sin saccosäck fick han också dit. Som belysning har han öskat sig en kristallampa och det har han fått – om än i liten version. Och så ett gulddraperi.
Innan hans hemliga koja är färdig ska han få upp en spegel på väggen, en till belysning, typ ljusslinga. Och så har han en guldhylla som ska upp. Han måste ju även ha nåt på ”väggarna” så det blir lite färgglatt….
Men nu går det i alla fall att börja leka i kojan…Det uppskattades!
Jag och bus har självklart firat maken idag. Bus hade ritat en teckning som föreställde maken som får tårta på sängen. Och sen hade han så fint skrivit GRADIS PAAP. Och det förstår ju vem som helst vad det betyder. På det medföljande kortet stod det: JA MÅ HA LEVA. Och inte heller det behöver översättas!
Av mig fick han en vetevärmare. Det kan nog behövas som vi fixar och donar i Lilla Gula Huset.
En kväll i veckan, när jag kom hem efter att jag jobbat sent, påpekade bus att:
– Jag älskar mamma lite mer än pappa! Alltså jag älskar båda, men jag älskar pappa så här mycket (måttar med armarna) och mamma så här (måttar och visar lite större!).
Haha… skönt för mig att höra. Man är en älskad och omtyckt mor. Perfekt.
Dock kom det en fortsättning:
– Men pappa är lite gladare än mamma!
Dah! Jag som alltid är på strålande humör… eller???? *surar*
En busbild som man blir glad av. Det kan behövas i novembermörkret! Tycker i alla fall jag! (sådär många fingrar skulle vara bra att ha ibland när man har mycket att göra!)
Nu är i alla fall middagen i ugnen. Bus ser Bolibompa. Maken är på hemväg. Och jag ska gå städa toan.
Sen blir det sjukt god mat. Det är jag säker på!
Här har vi inte tid att gå och lägga oss… Vi bara läser och läser och läser… Jämt ligger det nya brev i busungens brevlåda (som jag skrev om igår) och nu har han även börjat få ihop meningarna till en innebörd, inte bara orden.
Tillslut kom det brev som:
SKA DU SOVA NU?
och
ÄR DU TRÖTT NU?
Men se det skulle/var han inte.. han var tvungen att gå kolla om det inte kommit nåt brev till innan vi släckte, alldeles nyss (alldeles för sent) .
Men det bara lyyyser om honom när han läser… Han blir överlycklig varje gång han förstår vad han läst. Och vill bara läsa mer och mer och mer… Snart blir det nog korvstoppning i hjärnan på ungen! Bokstäverna kommer börja ramla ut genom öronen! Eller nåt!
Bus postlåda blev klar idag… och nu skickas det brev flera gånger per dag… Och han tycker det är såå spännande. Mest för att han nu har knäckt läskoden. Enkla ord och meningar – som kortet här ovan – får han ihop med synnerligen väl genomtänkt ljudning… han står och läser, och ökar på med bokstav efter bokstav… S… SO…. SOV…. SOVI….SOVIT… SOVIT (och så uttalar han fel emellanåt.. SOVIT kommer garanterat låta SOOOVIT imorgon bitti.. innan han tänkt till och kommit på vad det står.
Han har sökt ord i böcker och på förpackningar hela eftermiddagen.
Titta här står det SKOLA. (med betoningen typ skollaaa – innan han kom på vad han själv läste…) Och så håller han på. Överlycklig över att ha läst alla veckans dagar han hittade i en sagobok…
Han kollar sin postlåda hela tiden. Och tänkte gå upp direkt efter han lagt sig för att kolla om det ändå inte var nån mer post där i. Men jag stoppade honom och sa att brevbäraran jobbar inte på natten. Ha! Kortet ovan kommer ligga där i när han vaknar. Få se om han kommer ihåg hur man läser efter att ha fått sig några timmars sömn…
Och jag, jag är sååå stolt över att min nyblivna femåring blivit så duktig på läsa!
Jag skojade och sa att jag inte kommer få nån lön den här månaden.. först hann dom inte få med vattkoppeveckan på septemberlönen – så den veckans avdrag kommer på oktoberlönen. Så hade jag ju själv sjukdagar för ett par veckor sedan och så VAB-dagar nu…
När bus lämnade sängen (lagom till lunch) kom han in till mig vid datorn och överräckte mig en handfull (oäkta) guldpengar från sin skattkista
– Här mamma.. här får du när du sa att du inte får nån lön idag. Du får av mig!
En liten del av smurfsamlingen maken lekte med som barn. Nu mera i bus ägo.
Usch.. det är surväder ute. Inget regn, just nu, men helt grått och blåsigt. Graderna är dock uppe i nästan 9 plus, så det är inte sååå kallt. Men det känns ändå synnerligen bistert ute.
Så idag håller vi oss nog inne. Nästan.. vi tänkte ta oss en sväng ned på biblioteket och som hemväg tar vi nog en liten omväg, i alla fall…
Jag håller på arbeta mig genom tvättberget. Vi har varit och veckohandlat och bus sitter leker med sina smurfar (- dessförinnan har han kikat på film med dessa små blåa figurer). Spiontjejerna har fått lämna liiite utrymmet till smurfarna som för tillfället verkar uppta största delen av hans vakna tid. Smurfsamlingen han förfogar över är rätt så stor eftersom maken var en samlare när han var barn. Och allt är sparat. Men nån Smurfina har han inte. Så det är nåt som står på önskelisten just nu!
Bus har börjat tycka det är både spännande och skönt att vara hemma själv i små pyttestunder. Idag var en sån dag. Maken började sitt jobb 11:30 – vilket innebar att han for hemifrån ca 11:15. Jag slutade mitt klockan 12:00, vilket innebär att jag kommer in genom dörren senast 12:15 (idag till och med tidigare eftersom jag fick ”smita” 10 minuter i förväg!) Tanken var att farmor skulle passa bus den timmen. Men han ville såklart vara själv. Farmor bor ju dessutom i huset mitt emot så det är enkelt för honom att gå över dit om han behöver hjälp eller sällskap.
Men för säkerhet skull har jag nu satt upp en lapp med snabbnummer till våra mobiltelefoner vid vår stationära telefon. Visst skulle jag kunna skriva ned telefonnumrena på en lapp – han kan ju läsa dom utan problem. Eller så skulle han hur enkelt som helst kunna blada i adressboken efter våra namn, som han ju känner igen. Men jag tänkte att mitt vad det är så är han stressad/ledsen och då blir det kanske bara fel. Så en enkel siffra och grön lur blir lagom!
Och så skadar det ju inte att påminna om numret till ambulans och brandkår – OM det skulle bli nödvändigt nån gång!
Han har redan testat att snabbvalet funkar – han ringde och störde sin far på jobbet!