Beställer: Fler såna här dagar som i Lördags!
TACK PÅ FÖRHAND.
Kategori: Ungen (Sida 68 av 125)
Efter en hel dag med sol och solande blev det så dags för middag – säsongens sista sushi. Tyvärr ville bus inte äta sin favvorätt. Förra gången vi åt det hade han blivit smittad med magsjuka och den känslan satt kvar och därmed smakade inte sushin som den brukade. Vilket jag har full förstående för. Den är väldigt god när man sväljer den – men jag antar att det smakar mindre bra åt andra hållet… blä… Han fick äta sig mätt på Billys Pizza medan vi andra frossade i gomiddan. Hoppas det inte är avsmak för sushi för all framtid. Han var ganska olycklig när det inte smakade. Men sushi har ju ganska speciell smak så jag antar att det kan ta länge innan det försvinner…
Efterrätten tyckte han dock smakade utmärkt. Citronfromage med lime och mörk choklad.
Idag var det gråväder. Så vi drog till Luleå och käkade lunch på McDonalds. Och så skulle jag leta midsommarklänning. Jag hittade inte mindre än tre stycken. Plus lite annat. MYCKET lyckat.
Och snart är den på tok för korta helgen slut. Vi ska äta middag i Lilla Gula innan vi åker hemåt. Bus och farmor stannar. På torsdag jobbar maken sin sista dag innan semestern. Och midsommar ska vi fira här. Och innan dess ska bus och farmor hem en dag – eftersom vi ska på Ikea en sväng innan semestern också. Behöver bäddmadrasser i Lilla Gula Huset… bland annat…
Så där ja.. nu vet vi hur man ser ut när man gått ut andra klass. Bara ett sommarlov kvar så börjar den här unge herrn klass tre. Hur knäppt känns inte det?
Hur som helst hade dom avslutning i Folkets Hus – traditionsenligt med allsång, uppträdanden och Den blomstertid. Min busunges klass sjöng en sommarvariant på Sean Banans Digi-digi-ding… Här glider SOMMAR’N IN.
Efter avslutningen hade dagens huvudperson önskat middag på en favvorestaurang. Och där blev det – förutom gomiddag – även presentöppning och smarrig efterrätt.
Nu har han SOMMARLOV. Hur fuskigt är inte det???? Och om vi fattat rätt flyttar han till Lilla Gula Huset i morgon vid lunchtid. Jag och maken får vackert jobba på ett tag till. Och därmed bo kvar hemma… Maken har åtta arbetsdagar kvar (han går till midsommar) medan jag jobbar månaden ut (har kollat att det är tretton arbetsdagar dit…)
Gårdagenseftermiddagen i bilder.
Först från barnloppet. (Bilden där alla väntar på starten har jag ”blurrat till” andra barn än min egen bus. Ingen av dom har bett om att få bli nätpublicerad så jag väljer att göra så!) Kolla himlen. Vi bara väntade på att det skulle braka loss. Men inte en droppe kom det…
Starten gick – och bus tog täten. Sen tappade han några placeringar innan mål men kom mellan målpinnarna som fjärde unge. Heja heja. Alla barn fick pris: En vattenflaska, en banan och en MER.
Sen blev det lååååång väntan på mitt lopp. Näe.. faktum är att maken och bus gick hem. Dom ides inte vänta på min start utan promenixade hem. Det var nämligen en timme mellan busungens målgång och min start…
Jag fick tyvärr inte springa på tidtagning. För att delta i ”tävlingsloppet” skulle man vara medlem i en klubb ansluten till Svenska Friidrottsförbundet. Det är inte jag – visserligen erbjöds man gratis medlemskap året ut, men jag struntade i det och sprang motionsloppet, 5,3 km
Precis som bus tog jag täten. Det är smart – då kan man räkna hur många som springer förbi en och därmed ha koll på sin placering trots att ingen klockar en. Själv glömde jag trycka på klockan så jag har ingen exakt tid. Men jag vet att jag hade åtta personer före mig i mål. Varav två var kvinnor. Så jag är grymt nöjd. Enda som stör mig är att chefen slog mig. 🙁
Strandruset är ett mycket trevligt arrangemang som gick av stapeln fjärde gången i år. Jag har sprungit tre gånger. Den fjärde var vi inte hemma. Och som kommunanställd får jag deltaga gratis som ett led i en friskvårdssatsning. Det enda tråkiga var att prisutdelningen drog ut så sjukt på tiden. Som tur är hade jag beordrat tillbaka maken och bus till min målgång (ja menar.. lite support vill man ju ha!) och därmed fick jag även varma kläder. Men ändå…
Jag vann en i-pod/phone-data-synknings-sladd (eller vad man nu ska kalla det) som lottades ut på mitt startnummer men den gav jag bort direkt. Behövde ingen sån.
Idag känner jag av en hals ytterst pyttelite. Antar att jag trots allt blev kall i väntan på min sladd som jag inte behövde. Jaja.. det går väl över. Lite vitlök och enchinagard så. Och så kan jag ju prova gurgla med en wirre! Fredag som det är!
NYFRISSAD
Den här killen ovan känner jag inte… eller jo.. det finns vissa likheter med den långhåriga killen jag fotade i helgen, på bild här längst ned i inlägget
Den långa luggen som dolt min busunges ögon (och retat gallfeber på hans fröken, för att han bara håller på med håret istället för att jobba med skolarbetet) är borta. Dock är längden i nacken kvar, nästan… Han hade en mkt bra dialog med frisören, som klippte lite i taget, frågade, klippte lite till, frågade igen osv tills bus var nöjd.
Men nu kan man ju tro att jag har en ordentlig, skötsam och trevlig ung man och inte en riktig busunge… För med den långa luggen försvann ganska mycket av en attityd som han sett ut att ha, fast han inte haft det… haha..
INNAN KAPNINGEN:
Följ mig på bloglovin. Klicka på plusset
Så här säger ni